Idag ges ett nytt nummer ut av Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt (nr 5/2023). Numret innehåller inlägg om elstödens storlek, kronkursens nivå, regeringens produktivitetskommission, lärdomar från arbetsmarknadsexperiment, den globala bolagsskatten och många fler frågor. I detta inlägg redovisar vi numrets innehåll och länkar till artiklarna. God läsning!
Ledare
Lisa Laun Elstöden blev för stora: Regeringen borde ha tagit en mer aktiv roll för att påverka stödens storlek och utformning och också tagit fullt ansvar för den politik som förs.
Artiklar
Stefan Ingves Den nya geopolitiska kartan och Nordens internationella inflytande: Sveriges viljor att både ha frihandel, fri rörlighet för arbetskraft och fria kapitalrörelser och å andra sidan nationellt självbestämmande i en alltmer integrerad värld är inte förenliga och har urholkat Sveriges inflytande i internationella sammanhang.
Fredrik N G Andersson och Lars Jonung Varför är den svenska kronan så svag mot euron?: Orsakerna till den svaga kronan återfinns i den penningpolitik som Riksbanken fört under lång tid. Om målet är att nå en starkare krona krävs en omläggning av penningpolitiken som får verka under många år.
Daniel Lind Nödvändiga utgångspunkter för regeringens produktivitetskommission: En analys av hur produktiviteten i svensk ekonomi har utvecklats det senaste halvseklet, både i absoluta tal och i förhållande till jämförbara länder. Kunskapsmässiga och analytiska utgångspunkter för att förstå produktivitetens drivkrafter och politiska utmaningar.
Johan Hartvig Egebark, Petra Ornstein och Magnus Rödin Matchningsinsatser för arbetssökande med svag ställning på arbetsmarknaden – lärdomar från tre randomiserade försöksverksamheter: Tre effektutvärderingar visar att matchningsinsatser särskilt utformade för arbetssökande med svag ställning på arbetsmarknaden har positiva sysselsättningseffekter. Rätt utformat stöd kan effektivt påskynda etableringen på arbetsmarknaden.
Pontus Braunerhjelm och Emma Lappi Entreprenöriellt humankapital och produktivitet: Visar att anställdas tidigare erfarenheter som entreprenörer har en stark positiv effekt på företagens produktivitet. Detta är relevant för såväl företagare som beslutsfattare inom politiken, t ex vad gäller rörlighet på arbetsmarknaden.
Mats Alvesson och Fredrik Sjöholm Ekonomiprofessorers genomslag i vetenskap och forskningskommunikation: Vetenskapligt genomslag är högt koncentrerat till relativt få professorer. Vidare är deltagande i tredje uppgiften överlag mycket lågt. Slutligen tycks det finnas en positiv koppling mellan vetenskapligt genomslag och deltagande i tredje uppgiften.
Forum
- Niclas Virin Den globala minimiskatten
- Kamil Kladívko och Pär Österholm Vad säger hushållens förväntningar om vart bostadspriserna är på väg?
- Per Kågeson: Replik; Mattias Goldmann: Svar Vägen till fossilfri fordonstrafik
Recension
- Christian Sandström och Nelly Åkesson Andrew McAfee: Mer från mindre – hur kapitalism och ny teknik kan rädda världen
- Eskil Wadensjö Henrik Arnstad: Den förbannade optimisten Ernst Wigforss – socialisten som skapade Sverige
Ekonomistas 
En kommentar till Andersson och Jonungs artikel : Omläggning av penningpolitiken som får verka under många år (AKA högre räntor) : det lär aldrig hända, när hela makteliten har stora bostadslån. En annan intressant aspekt är att ingen av artikelförfattarna bor i Stockholm (dvs inte är högbelånade), antar jag ?