Är Putin Dambergs bäste vän?

När en rubrik är formulerad som en fråga, är svaret på frågan som regel nej. I det här fallet är svaret definitivt nej. För det första har Damberg och Putin mig veterligen ingen relation alls. Men vad min fråga syftar på är om de högre bränslepriserna till följd av Putins krig nu fyller Dambergs skattekista. Moderaterna driver kampanj om lägre skatt på diesel och bensin och det hävdas bland annat att det högre oljepriset gör att staten fyller skattkistorna. Närmare sanningen ligger att Moderaterna försöker använda Putins krig för att fylla höstens valurnor. Bränslepriserna skapar dock upprördhet på flera håll och missförstånd och felaktiga uppgifter frodas i sociala medier. Till exempel sprids felaktiga prisjämförelser av flera politiker och debattörer.

Så här ligger det till. För varje liter bensin eller diesel som säljs betalar vi koldioxidskatt, energiskatt och moms. Koldioxidskatten och energiskatten är i skrivande stund 6,82 kronor per liter bensin och 4,80 kronor per liter diesel. På dessa skatter betalar vi också moms (1,71 respektive 1,20 kronor). Denna del av beskattningen, alltså 8,53 kronor för bensin och 6 kronor för diesel, varierar inte med bränslepriset.

Men precis som för de flesta andra varor betalar vi också 25 procent moms på bränslepriset före skatt. Denna del av beskattningen stiger när bensinpriset går upp. Figuren nedan exemplifierar detta för olika nivåer av bensinpriser, men motsvarande gäller diesel (och ser liknande ut även för el). Som synes nedan ökar momsintäkterna när priset stiger, men skattekvoten sjunker.

Vad händer då med de totala skatteintäkterna när priset stiger? Högre pris innebär lägre konsumtion, så högre pris ger mindre skatteintäkter från energi- och koldioxidskatt. Däremot ökar momsintäkterna när priset stiger. Men de ytterligare slantar vi nu lägger på drivmedel gör att vi måste lägga mindre pengar på annat. Det innebär att momsintäkterna från andra varor sjunker. Om inte totalt sparande påverkas, innebär detta i sin tur att de totala momsintäkterna är ungefärligen oförändrade. Sammantaget sjunker alltså de totala skatteintäkterna från punktskatter och moms till följd av prisökningar.

I det gytter av medvetna och omedvetna missförstånd som nu cirkulerar förekommer även en annan föreställning, nämligen att de högre bensin- och dieselpriserna framförallt beror på beskattning. Beskattningen gör att drivmedel är dyrare i Sverige än i många andra länder, men det förklarar inte de senaste veckornas uppgång. Den viktigaste faktorn för att förklara bränsleprisförändringar är världsmarknadspriset på olja och förändringar i växelkursen. Figuren nedan visar bensin- och dieselpriser vid OKQ8:as pumpar tillsammans med priset på brentolja uttryckt i kronor. Som synes följer tidsserierna varandra väldigt nära. (Notera att figuren slutar den 7:e mars innan oljepriset föll tillbaka en del.)

Den uppmärksamma noterar dock att det har skett ett skifte i priset på diesel relativt bensin. Jag är inte insatt i detaljerna, men effekten av de skärpningar av reduktionsplikten som infördes den 1/8 2021 och 1/1 2022 syns tydligt i figuren och har tillsammans gjort dieseln nästan två kronor dyrare (datumen är markerade med vertikala streck i figuren). Detta är dock engångsskiften i prisnivån och förklarar en mindre del av prisuppgången det senaste året.

Bland annat Moderaterna har förslagit att staten ska sänka skatten för att kompensera prisförändringarna. Naturligtvis kan man diskutera både nivån på beskattningen och reduktionsplikten, till exempel om dieselskatten bör sänkas på grund av att reduktionsplikten skärpts, men det är strukturella frågor som ska hanteras långsiktigt. Att motverka kortsiktiga prisförändringar med skattesänkningar är dock generellt ingen bra idé. Det är lite märkligt att denna en smula planekonomiska impuls kommer från Moderaternas partikansli.

Låt mig för tydlighets skull illustrera varför prissubventioner generellt är en dålig idé. Låt oss föreställa oss en ekonomi bestående av en stat representerad av Damberg och en konsument som vi kan kalla Svantesson. Svantesson konsumerar 100 kronor av en viss vara som nu plötsligt dubblas i pris. Damberg lägger pannan i djupa veck och funderar över om han ska införa en prissubvention som fullt ut kompenserar Svantesson. Vad skulle Svantesson föredra?

  1. En subvention som fullt ut kompenserar prisökningen skulle kosta 100 kronor. Den kan Damberg till exempel finansiera med höjd skatt på 100 kronor. Svantesson kan då bibehålla sin tidigare konsumtion av varan, men kommer ha blivit 100 kronor fattigare på grund av den högre skatten.
  2. Om Damberg inte gör något, kan Svantesson i allra värsta fall inte påverka konsumtionen av varan, så hon måste lägga 100 kronor mer på konsumtion och blir därmed 100 kronor fattigare. Men antagligen föredrar Svantesson att skifta sin konsumtion till annat för att undvika det höga priset på varan. Men hon har fortfarande valet att fortsätta konsumera som förut och bli 100 kronor fattigare, alltså precis vad som hänt om Damberg kompenserat henne fullt ut. Därför har Svantesson ingen anledning att föredra detta alternativ.

Jag tror också att många har bilden att det inte skulle kosta något att ”sänka dieselpriset”. Men den huvudsakliga anledningen till prisökningen är att världsmarknadspriset på olja stigit tillsammans med försvagningen av kronan. Det gör energi dyrare och oss fattigare. Någon måste betala för prishöjningen och vi kan inte trolla bort den kostnaden med skatteförändringar eller subventioner. Sänker vi skatten måste vi dra ned på statens utgifter eller höja skatten på något annat.

Av samma skäl var den elprissubvention som regeringen införde under vintern i min mening olycklig. Den innebar en subvention av el just då vi i stället snarare borde minska konsumtionen. (Jag är inte helt säker, men jag tror det dessutom var flera dagar då elpriset var lägre än subventionen, så att man åtminstone i norra delen av landet fick betalt för att på marginalen förbruka ytterligare el under februari. En insatt läsare får gärna bekräfta om detta stämmer eller inte.)

Att kompensera för prisförändringar riskerar dessutom att skapa en förväntan att staten även framgent kommer att ta ansvar för att priserna inte sticker i väg. Det minskar incitamenten för energibesparande investeringar, till exempel att installera en värmepump eller köpa en bränslesnålare bil.

En annan fundering jag förstått att många undrat över är varför inte energi- och koldioxidskatten är lägre när priset är högt — högt pris ger ju draghjälp i att minska konsumtionen! Men tanken med dessa punktskatter är att de ska korrigera för externaliteter — dessa beror på hur många liter bränsle du konsumerar och inte vad bränslet råkade kosta. Återigen kan man diskutera nivån och huruvida den är för låg eller för hög, men den diskussionen har inte att göra med vad priset är just nu.

”Lätt för dig att säga som har hög lön och cyklar till jobbet i Stockholms innerstad”, är jag ganska säker att någon tänker när de läser detta. Och så är det förstås, min privatekonomi påverkas knappt alls av högre bränslepriser. Det finns många med små marginaler som är helt beroende av bil för att ta sig till jobbet, i synnerhet i glesbygd. Om de höga priserna blir långvariga kan någon slags kompensation därför behöva införas av för att dessa hushåll inte ska drabbas alltför hårt. Denna ska idealt riktas mot dem som verkligen behöver den och utformas så att den inte påverkar priset och att incitamenten att minska konsumtionen därmed bibehålls. Det kan vara lättare sagt än gjort att hitta åtgärder som hjälper de som verkligen behöver men inte påverkar priset, men det bör vara målsättningen. En tänkbar möjlighet skulle kunna vara att höja milersättningen i reseavdraget

Det stämmer alltså förmodligen inte att Putins krig ökar skatteintäkterna. Skattesänkningar som kompenserar för prisökningarna kommer att kosta. Det kommer också leda till högre konsumtion av bensin och diesel än vad som annars varit fallet, vilket är olyckligt då EU bestämt att snabbt göra sig mindre beroende av rysk olja och gas. Som Daniel Spiro påpekade på Twitter häromdagen bidrar högre konsumtion till ett högre pris på olja, vilket ökar Rysslands intäkter från oljeexport. Om man vill spetsa till det kan man säga att de politiker i Sverige och andra länder som stimulerar efterfrågan av olja genom till exempel skattelättnader bidrar till att fylla Putins krigskassa.

Till sist en brasklapp. Jag är ingen expert på vare sig beskattning eller energimarknader, men jag tror ovanstående poänger är riktiga och tämligen okontroversiella. Men jag hoppas att personer med större expertkunskap än jag ger mig svar på tal om jag har fel. Jag vill också tacka flera personer i sociala medier som hjälpte mig att slipa argumenten och figurerna ovan. Särskilt tacksam är jag till miljökonsulten Magnus Nilsson som först förklarade för mig varför de totala skatteintäkterna sjunker när priset stiger.

Comments

  1. Micke says:

    Bra inlägg. Ett mindre påpekande är dock att du utgår från att Svantesson betalar skatten. Ett argument är ju att ”någon annan” betalar skatten. Det brukade vara ett klassiskt vänsterargument, men man kan konstatera att sedan SD haft framgångar med att vara mindre noga med sin ekonomiska politik har M helt och fast anammat den linjen, så numera tycker uppenbarligen även de att ”någon annan” ska betala.

  2. fredtorssander says:

    Egentligen finns det två olika utvägar att minska konsumtionen av gas och olja från Ryssland. Det ena sättet skulle vara helt i enlighet med NATO:s historiska målsättning “keep the Soviet Union out, the Americans in, and the Germans down.”: Visserligen har både Tyskland och Sovjetunionen förändrats till oigenkännlighet, men målsättningen bör läsas geopolitiskt. Det som enligt detta finns att göra är då att tvinga Tyskland att i stället för rysk gas importera amerikansk ”freedom gas” eller från shejkdömena samt Sverige som då får motivering till Mera kärnkraft. Något som Liberalerna jublar över i dagens SvD (”Putins anfall kräver ny energi­politisk doktrin”). Den andra möjligheten vore att påskynda omställningen till bränsle och energiframställning som inte skapar växthusgaser. Sol, vind och vatten skulle dock inte vara önskvärt annat än möjligen för de europeiska ländernas innevånare och klimatet. Vilka inte har vare sig geopolitiskt eller privatkapitalistiskt ekonomiskt eller militärt inflytande.
    Att hindra att krigsspekulationen och klimatkostnaderna för energi och bränslen skapar övervinster för de privata kapital som behärskar branschen – och tar en större del av befolkningens kostnader – skulle antagligen vara omfattande förstatliganden. Detta visade sig dock här i Sverige vara omöjligt redan 1948, då 1945 års oljeutredning förpassades till papperskorgen med hjälp av ekonomikris och regeringsombildning.
    Den ekonomiska vetenskapen och inom den branschen sysselsatta kan bara förklara att detta är vad den globaliserade kapitalismen kräver.
    Tig och lid!

  3. Olof Johansson-Stenman says:

    Jag håller förstås helt med om det mesta. I Sverige betalar vi dock moms även på energi- och koldioxidskatten: ”Utöver koldioxidskatt och energiskatt utgår även 25 procents moms på bensin och diesel. Momsen beräknas på priset, efter det att koldioxidskatt och energiskatt har påförts. Det beräknas följaktligen moms även på skatten.” https://www.regeringen.se/artiklar/2019/09/sankt-skatt-pa-drivmedel/

  4. Du skriver att ”tanken med dessa punktskatter är att de ska korrigera för externaliteter”. När det gäller koldioxidskatten håller jag med. Växthusgaser bidrar till global uppvärmning. Därför har vi en punktskatt per kilo koldioxidutsläpp som ska motsvara dess marginalsamhällskostnad. Det går förstås att debattera hur hög denna marginalsamhällskostnad är (och därmed hur hög koldioxidskatten ska vara). Vilket du också nämner.

    Men, som du påpekar, sen fanns det ju en punktskatt på energi också, utöver den på koldioxid. Vad exakt skulle den negativa externaliteten vara där? Kan det inte istället vara så att just energiskatten i själva verket är en rent fiskal skatt på en skattebas som är stabil eftersom vi är beroende av energi?

  5. Spencer Bastani says:

    Intressant inlägg! Det är ett bra klargörande att intäkterna från punktskatterna inte påverkas av priset. Jag förstår dock inte riktigt varför de totala skatteintäkterna från moms och punktskatter nödvändigtvis måste sjunka när priset stiger? Det beror väl på hur priskänslig efterfrågan på drivmedel är bland annat?

    Om efterfrågan t.ex. är helt okänslig borde ju skatteintäkterna från momsen på drivmedel öka när priset går upp samtidigt som intäkterna från punktskatterna är oförändrade. Då återstår intäktsbortfallet från konsumtionsskatterna från att människor blir fattigare och konsumerar mindre i allmänhet. Detta bortfall måste då vara större än intäktsökningen från momsen om de totala intäkterna från konsumtionsskatterna ska minska. Här bör dock tas i beaktande att ”övriga varor” har lägre genomsnittlig moms än drivmedel, vilket dämpar intäktsbortfallet något, samt att plötsliga prisförändringar på viktiga varor såsom drivmedel rimligtvis kan pareras av vissa hushåll då de kan upprätthålla sin konsumtion genom sitt (eventuella) buffertsparande. Intressantast vore nog att studera detta empiriskt.

    Gällande ”Att motverka kortsiktiga prisförändringar med skattesänkningar är dock generellt ingen bra idé.” Jag håller med om detta. Samtidigt är det skillnad om man talar om en marknad med redan existerande skatter eller inte. Det kan ju vara så att man från vissa håll ser prisförändringarna på drivmedel som en politisk möjlighet att sänka skatter som man anser är för höga (snedvridande) relativt andra varor.

    Det är förstås också något begränsande att endast fokusera på intäkterna från konsumtionsskatterna, då förändringar i drivmedelspriser/skatter också har effekter på andra skattebaser (arbete och kapital), men dessa är svårkvantifierade.

    • Tack Spencer för din utförliga kommentar. Jag håller helt med dig om att mitt resonemang är förenklat och att det beror på alla de faktorer du nämner. Däremot kan vi nog vara ganska säker på att efterfrågeelasticiteten inte är 0, den här studien finner t.ex. att den är -0.25, vilket är i linje med tidigare litteratur: https://doi.org/10.1016/j.enpol.2020.111648, Du har också rätt att den genomsnittliga momsen för alla andra varor måste vara under 25% (det är inte högre moms på nåt annat), jag gjorde en gissning att den genomsnittliga momsen inte var så mkt lägre än 25%, men den kanske är en bra bit lägre?

  6. Tack för en mycket åskådliggjord och begriplig förklaring!

Lämna ett svar till GEG Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: