Foul judgement in the NBA

För några månader skrev jag om en studie som använde baseballstatistik för att identifiera omfattningen av diskriminering. Genom att studera ett mycket stort antal kast och hur dessa bedömts av domare (”strike” eller ”ball”) kontrollerat för allt man kan tänka sig, visade det sig att sannolikheten att kastet skulle bedömas som ”ball” (alltså felaktigt) var större om domare och kastare hade olika etnisk bakgrund.

I en snarlik studie som accepterats för publicering i Quarterly Journal of Economics har Joseph Price och Justin Wolfers tittat på hur vanligt det är att domare i den amerikanska elitserien i basket, NBA, dömer ut personliga fouls. Återigen ger mängden data möjligheter att kontrollera för ett stort antal andra saker som skulle kunna påverka denna frekvens (som spelar-, domar- och match-fixa effekter). Resultatet är tydligt; domare är hårdare mot spelare av annan etnicitet än deras egen och effekterna är tillräckligt stora för att sannolikt påverka matchutfallet.

Comments

  1. anders says:

    Här ryms också den intressanta debatten om kategorisering av människor utifrån etnicitet. I USA ses det väl som ett självklart sätt att motverka diskriminering. I Europa är det, av begripliga skäl, ganska känsligt.

  2. Gunnar Brandén says:

    Ett bra inlägg, dock får studier av den här typen mig att lyfta lite på ögonbrynen i förvåning. För det första så verkar det göras ungefär två miljoner regressioner och skattningar utan att korrigera risken för typ-1 fel, samt att gruppstorlekarna tillåts variera kraftigt utan att analysera konsekvensen av detta för de teststatistikor som används, och slutligen finner jag varken kontroll av fördelningsantagandena eller någon bortfallsanalys (dock ett bortfallskonstaterande). Mycket är givetvis bra som gjorts i studien, och många av de sätt som de verifierat sina resultat på är uppfinningsrika och smarta, men det ersätter liksom inte det där andra, som är grundläggande enligt min uppfattning. Eller vad säger du Jesper?
    För det andra så påminner studier av den här typen om berättelsen om fullgubben som letar efter sin tappade nyckel under lyktstolpen, trots att han i själva verket vet att han tappade den längre bort, men där är det för mörkt för att leta. Alltså: om NBA är det bästa man vet så är nog denna studie högintressant, men om man vill säga något om huruvida etnicitet ”colour our evaluation of others” som författarna uttryckte det, så finns det säkerligen andra undersökningsområden som kan inbjuda till mer relevanta insikter om etnisk diskriminering och framförallt dess bestämningsfaktorer. Är den här forskningen ”bra”?
    Kom gärna med en åsikt

    • Jesper Roine says:

      Tack för din kommentar. Jag förstår dock inte riktigt vad du menar med att studien inte ”korrigerar risken för typ-1 fel”. Typ-1 fel skulle vara att man i detta fall säger att de olika bedömningarna som görs beror på etnicitet, trots att de i själva verket är slumpmässig variation i bedömningar. Poängen med att ha så många observationer (miljoner) i så många olika matcher och matchsituationer, och av olika kombinationer spelare och domarteam är just att risken för detta fel minskar (samtidigt som man kan kontrollera för inverkan från andra saker som kan påverka).
      Jag kan dock i viss mån hålla med om ”leta under lyktan” kommentaren. Det är nog sant att just denna situation inte är den där diskriminering är mest intressant. Men det uppvägs med råge av att möjligheterna att identifiera effekter är så mycket bättre i detta sammanhang. Så ”JA” jag tycker att detta är bra forskning. Jag tycker dock att det är viktigt att tänka på hur resultat ifrån studier som denna ska tolkas och hur de kan generaliseras. Jag pratar lite mer om detta i både ”baseballinlägget” och i ett tidigare inlägg om randomisering.
      https://ekonomistas.se/2010/04/01/om-att-identifiera-svaridentifierad-diskriminering/
      https://ekonomistas.se/2010/02/05/det-racker-inte-att-randomisera/

  3. Var det inte i Freakonomics som de beskrev liknande grejer för Sumo-brottning? (Antingen Freakonomics eller ”The Undercover Economist” – VARMT rekommenderad förresten). Extra senstaionsintressant eftersom den japanska kulturen värderar inetgritet och att inte förlora ansiktet etc.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s