Inte lika illa som på 1930-talet — tack vare politikerna

Två av världens främsta ekonomhistoriker, amerikanen Barry Eichengreen och irländaren Kevin O’Rourke, har alltsedan finanskrisens utbrott gjort systematiska jämförelser mellan krisförloppen i början av 1930-talet och idag. Deras senaste uppdatering kom häromdagen och budskapet var positivt.

Bakgrunden är förstsås den senaste finanskrisens omfattning och befarade konsekvenser. Men nu tyder alltså allt mer på att krisförloppet inte är lika allvarligt som under 1930-talets stora depression, då såväl världshandel och världsproduktion sjunk under flera år.

Tack vare sin kunnighet kan Eichengreen och O’Rourke analysera jämförbara serier för några av de viktigaste makroekonomiska aggregaten för båda perioderna. Intressant nog antydde deras första jämförelser (från början av 2009) att dagens kris var ännu värre en den för 80 år sedan. Men sedan dess förefaller situationen ha förbättrats avsevärt.

Bilden nedan visar ett av de viktigaste beläggen för att det går åt rätt håll. Världens industriproduktion månaderna efter krisens utbrott uppvisar en betydligt snabbare återhämtning idag än den gjorde under 1930-talet.

Fig: Världens industriproduktion efter krisen, 1930-talet och idag.

Den viktigaste orsaken till att det går bättre idag än på 1930-talet är enligt Eichengreen och O’Rourke att västvärldens politiker agerat snabbare och korrektare denna gång. Forskarna visar t ex hur styrräntorna sjunkit betydligt snabbare nu än då, att penningmängden ökat snabbare nu än då och att budgetunderskotten ökat snabbare nu än då.

Naturligtvis råder en stor osäkerhet kring hur det hela kommer att sluta. Kommer en reaktion ifall produktionsökningen inte möts av en motsvarande konsumtionsökning? Vad händer ifall de ökande budgetunderskotten leder till långsiktiga förtroendekriser för regeringens politik och nya strukturella obalanser i ekonomin (vilket vissa varnat för)? Även om ingen har svaren är det viktigt att vi inte glömmer att diskutera sådana frågor även om det just nu ser ljusare ut än på länge.

Comments

  1. Borde det inte vara ”tack vare den ekonomiska politiken”? Eller ”Det var värre på 1930-talet – på grund av politikerna”. Alltså, politiker hade vi ju både då och nu, den ekonomiska politiken har däremot ändrats.

  2. Thomas Jansson says:

    När det gäller att bekämpa kriser så är tilltron till Keynes fortfarande stor bland OECD-ländernas regeringar. Att experimentera med Chicagoskolans idéer har man (påskyndade av IMF) varit mer benägna att göra i mindre utvecklade länder.

  3. Den penningpolitiska reaktionen på 30-talskrisen var i mångt och mycket en studie i hur man inte ska göra.

    I den nuvarande krisen har politikerna inte haft samma makt över penningpolitiken, och dessutom har förståelsen för penningpolitikens roll ökat dramatiskt.

  4. Martin K. says:

    Vad jag i synnerhet gillade med Eichengrens-O’Rourkes redan första artikel var att de använde månadsdata. En annan faktor som givetvis spelar in nu är att världsekonomin inte är i närheten av att vara lika fragmenterad som den var i mellankrigsperioden, samt att Kina stimulerat sin ekonomi med vansinnigt stora belopp.

    Har för övrigt undrat ett tag nu, när författarna skulle uppdatera sin artikel. Så tack för tipset! Lustigt nog var denna uppdatering inte nämnd i senaste VOX-mejlet.

  5. Roger says:

    Ljusare ut än på länge?? Skuldbördan för privatpersoner?
    Skuldbördan för de flesta länder? Har ‘vi’ inte bara stimulerat banker o finansinsti. för att i sin tur kättra folket vid ännu större skulder till privata ‘bankers’, som gasar på i ‘gräddfilen’???

  6. pontus says:

    Thomas Jansson – Vad far du det ifran? Penningpolitiken (med alla dess oortodoxa instrument) har nog ansetts vara den absolut viktigaste komponent i att undvika en depression. Det ar till oerhort stor del Friedmans (och Anna Schwartz) fortjanst. Fiskal stimulering a la Keynes ar en petitess i sammanhanget.

    Roger – Val rutet, kamrat!

  7. Thomas Jansson says:

    Pontus:
    Riksbankernas stöd till en svajande banksektor har naturligtvis haft stor betydelse. Jag tror dock inte att Friedman hade varit en tillskyndare av de åtgärder som Fed vidtog. Att sedan, som du gör, kalla den fiskala delen för en ”petitess” är väl närmast absurt.
    I Sverige kan vi förvisso till viss del luta oss tillbaka och låta den flytande växelkursen göra jobbet och förlita oss på att fiskal stimulans inom USA och Euroområdet även drar upp oss ur lågkoonjunkturen.

  8. Den viktigaste orsaken till att det går bättre idag än på 1930-talet är enligt Eichengreen och O’Rourke att västvärldens politiker agerat snabbare och korrektare denna gång.

    Samt det faktum att man inte hunnit montera ner de sociala skyddsnäten helt – än!

  9. Vet inte om Andreas avser mitt inlägg, men här är en inte helt ointressant artikel om saken

    http://robertreich.org/post/443793999/the-sham-recovery

Trackbacks

  1. […] undvikits ifall vi känt till vår finansiella historia bättre? Förmodligen inte, men många anser ändå om att centralbankernas resoluta agerande mitt under brinnande kris var prov på att man […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s