Idag ska jag diskutera betygsinflation i programmet Skolfront, SVT2 klockan 19.30. Anledningen är dels den artikel som Magnus Henrekson och jag skrev på DN Debatt för ett tag sedan (se även här, här och här), dels Skolverkets rapport om bristande likvärdighet i betygssättningen som släpptes häromdagen. Med i studion ska även Metta Fjelkner från Lärarnas Riskförbund och Per Wirtén från Arena vara.
Comments
Trackbacks
-
[…] av Jonas Vlachos Tidigare har jag ju bara skrivit om betygsinflation på gymnasiet. Inför kvällens debatt har jag emellertid tagit fram lite siffror om andelen elever som går ut grundskolan med toppbetyg […]
Ekonomistas 
Bra!
Du vet säkert redan det här, men försök förklara skillnaden mellan att använda nationella prov för att betygsätta individer och att använda dem för att hitta systematiska skillnader mellan grupper av elever.
Man hör alltför ofta argumentet att de nationella proven inte mäter allt, att en elev kan ha en dålig dag osv. Detta är ju egentligen goddag yxskaft när man diskuterar skillnader mellan grupper, men när man följer skoldebatten är det tydligt att alla inte förstår det.
Svante, det låter intressant, men kan du förklara lite mer ingående vad du menar med grupper?
gurra, jag menar att om en enskild elev får ett högre betyg än resultatet på det nationella provet kan det ha många helt rimliga orsaker. Det behöver inte bero på att eleven fått ett för generöst betyg.
Om många elever på samma skola år efter år får högre betyg än resultatet på det nationella provet tyder det däremot på att den skolan systematiskt är generösare än andra skolor.
Jonas Vlachos och andra debattörer påpekar sådana skillnader mellan grupper, men bemöts påfallande ofta med argument som handlar om individer, vilket är irrelevant.
ÄNTLIGEN! Någon måtta får det vara med denna slentrianmässiga behandling av våra stora samhällsproblem av politiker och andra makthavare(som Mette Fjelkner).
Eftersom det inte finns någon edit funktion använder jag det här sättet…
@Jonas: Snälla få Mette Fjelkner i alla fall att erkänna att det finns en betygsinflation och att denna inte kan uppstå utan lärare som sätter för höga betyg och att det därför i alla fall behövs NÅGON insats eller reform i denna fråga.
Lycka till med diskussionen!
Bra att problemet uppmärksammas. Det känns som om det finns stora inbyggda systemfel i dagens modell för att sätta betyg och att problemen accelererar. Enda fördelen med dagens system är att det gynnar ett snabbt påbörjande av högskolestudier, eftersom ju längre man väntar med att söka till högskola, desto mindre blir ens gymnasiebetyg värda.
Kan bli en kul diskussion. Intressant att de bästa programmen som sänds på SVT har Utbildningsradion som avsändare. Kunde inte de få alla licenspengarna och fler kanaler på bekostnad av Dansbandskamper och andra lekprogram…?
Hoppas att er diskussion hinner handla lite om orsakerna bakom betygsinflationen och inte stanna upp i frågan huruvida inflationen finns eller inte…
Tack för förslag! Jag ska göra mitt bästa att prata om orsaker och åtgärder och inte fastna i frågan om huruvida fenomenet existerar. Jag tror att dock att den som hävdar att inflationen inte finns har det svårt nuförtiden och misstänker att Fjelkner kommer att säga att allt är de obehöriga lärarnas fel. Men vi får se.
@Jonas Vachlos: Finns det några siffror på hur stor andel av lärarkåren som är obehöriga?
Finns det några data på huruvida de obehöriga lärarna sätter generösare betyg än behöriga? Finns det data för att behöriga lärare är bättre än obehöriga? Man vill ju gärna tro det, men med tanke på kvaliteten på lärarutbildningen är det ju inte självklart.
Jens: Det finns mycket litet som tyder på att obehöriga lärare är sämre (eller bättre) än behöriga. En studie visar en ganska liten negativ effekt av obehöriga lärare på medelbetygen (här) vilket skulle kunna tolkas som om de är sämre. Samtidigt kan det ju tolkas som om de är tuffare i betygssättningen än de behöriga. Studien är rätt ok men det finns vissa problem; främst kan den inte helt skilja på effekten av behörighet och effekten av erfarenhet (vilket man vet är viktigt). Någonstudie som undersöker effekten av behörighet på betygsinflation känner jag inte till men jag skulle kunna göra en själv i mån av tid. Problemet är dock att de nationella proven ofta rättas av lärarna själv varför det inte är självklart att en sådan studie blir särskilt bra.
Mattias: På gymnasiet är ca 80% behöriga vilket är i nivå med siffrorna för 10-15 år sedan. Har dock funnits en del fluktuationer på vägen. Skulle dock tro att en betydande andel av dessa undervisar i yrkesämnen. Samtidigt är den inflation i toppbetyg vi sett i princip reserverad åt de teoretiska programmen. I grundskolan är 84 procent behöriga vilket även det förefaller vara relativt konstant över tiden.
Jag har inte letat så djupt, men statistik om (o)behöriga lärare finns här http://www.skolverket.se/sb/d/2784/a/15947