De flesta som växt upp i Sverige under 70- och 80-talen har antagligen någon gång utsatts för fluortanten. Jag minns den kollektiva fluorsköljningen som en plågsam utmaning eftersom det var så svårt att inte skratta när en hel klass fluorsköljde samtidigt. Ett ny NBER-uppsats med titeln “The Economic Value of Teeth” visar dock att de fluorsprutande skrattattackerna kanske inte var förgäves. Kvinnor som har fått i sig mycket fluor under uppväxten tjänar i genomsnitt 4 procent mer som vuxna!
Den uppenbara svårigheten med att studera hälsoeffekterna av fluor är förstås att det inte är slumpmässigt vilka som är duktiga med fluorsköljningen. Den amerikanska studien har därför utnyttjat att fluor tillsätts till dricksvattnet på sina håll och att därmed alla — fattig som rik — i det området får i sig mer fluor. (Ett problem med studien är dock att det inte är helt slumpmässigt vilka områden som valt att tillsätta fluor i dricksvattnet, men uppsatsförfattarna försöker kontrollera för detta så gott det går.)
Studien visar att det framförallt är fattiga kvinnor som får högre lön på grund av mer fluor under barndomen. Författarna till studien drar slutsatsen att anledningen att fluor hjälper upp lönen är diskriminering av personer med dålig tandhälsa på arbetsmarknaden. I Sverige är det dock tänkbart att fluor har en mindre positiv effekt eftersom jämlikheten när det gäller tandhälsa förmodligen är större än i USA.
Och denna jämlikhet lär öka ytterligare nu.