De högsta skatterna?

Tidigare i veckan uppmärksammades att Danmark har passerat Sverige som landet med världens högsta skattetryck. Påståendet verkar inte helt orimligt men trots visst sökande hittar jag inget direkt stöd – den offentliga statistiken verkar ännu peka ut Sverige som ledare i denna ”kamp” (uppmärksamma mig gärna på data som visar motsatsen!).

Men i sökandet stötte jag på OECD:s nya studie av löneskatter. Precis som tidigare ligger Sverige ganska långt från toppen i den ligan. Se figuren nedan som visar skattebördan för en genomsnittlig inkomsttagare (ensamstående utan barn):

Löneskatter

Comments

  1. Sen är ju frågan om vi verkligen jämför samma saker. I Sverige beskattas transfereringar i större grad än i många andra länder; om vi tog bort skatten på dem och sänkte dem (med samma summa kvar i plånboken efteråt) så skulle vår skattekvot sjunka något. Dessutom kan jag tänka mig (fast vet inte) att Sverige ger bidrag för saker som andra länder istället ger avdragsmöjligheter för. Slutligen; ett land med budgetöverskott har höga skatter idag men låga imorgon, till skillnad från ett land med budgetunderskott. Skulle vi ta hänsyn till dessa saker tror jag skillnaderna mellan länder skulle minska en del.

  2. Peter says:

    Det var en intressant och synnerligen oväntad vinkling av ämnesomrdådet!

  3. David Rosenlund says:

    Har jag förstått detta rätt om det till skattebördan/förmånen tillkommer till exmpel moms och fastighetsskatt/avgift som skulle kunna tänkas påverka de skillnader mellan länderna som framkommer i tabellen?

  4. Niklas: Det stämmer som du påpekar att det finns en hel del mätproblem, och speciellt pga att vissa länder beskattar många transfereringar och bidrag. För några år sedan gjorde OECD-ekonomen Willem Adema konsistenta beräkningar av den offentliga sektorns sociala utgifter. Före korrigering för ”rundgången” låg Sverige och Danmark i klar topp (drygt 30 procent av BNP). När skatten på transfereringarna rensats bort var fördelningen, som du misstänker, mer hoptryckt, men Sverige låg kvar i topp, tätt följt av Tyskland.

    David: Ja det stämmer, och det är speciellt konsumtionsskatter (som moms) som förklarar att Danmark och Sverige har så högt skattetryck utan att ha extrem beskattning av löneinkomster. Sedan visar ju tabellen skatten för en ”typisk” arbetare. Skillnader i skattesystemens progressivitet kan också vara en del av förklaringen.

  5. Sverige har Världens högsta skatter. Enligt de senaste siffror av OECD, för 2006, låg Sverige högst med 50.1%, Danmark på 49%. Samlade offentliga intäkter är ännu högre, ca 55% av BNP 2006 för Sverige, runt 53% nästa år.

    Taxing Wages ar inte komplett, och ett enda kategori sager ganska lite. Den ovägda genomsnittet på OECD:s 8 kategorier Taxing Wages (exkl. Turkiet och Mexico) kommer Sverige på plats 5, med 42%, jämfört med 47% för Belgien I top. Det finns flera problem med att använda det här som mått.

    För det första måste man väga inkomstandelen för de här grupperna, som hursomhelst inte är heltäckande (typ single med 100% av snittinkomst, gifta med 100% respective 67% etc). Hur stor andel av inkomsterna hamnar I gruppen nära mitten eller I gifta par där en part tjänar långt över snittet?

    För det andra finns som någon skrev inte konsumtionskatter med, där Sverige ligger högt. Danmark hamnar jättelåg i Taxing Wages, de har låga arbetsgivaravgifter, men de har högst eller näst högst samlad skattetryck av alla länder, bland annat på grund av höga konsumtionskatter. Liksa kapitalskatter.

    Sen är de nominella (statutory) skatter en arbetare möter, inte vad som faktiskt betalas in, vilket skattetryck som andel av BNP mäter. Det är en viktig distinktion, I policydebatten pratar man ofta om nominella skatter, men det är inte alltid samma sak som effektiva skatteintäkter.

    Ett land med budgetöverskott har höga skatter idag men lägre skatter ELLER STöRRE UTGIFTER imorgon. Sverige har inte överskott som en slump, utan genom en medveten strategi att samla pengar på hög för kommande shockhöjning av utgifter genom demografiska effekter. De här pengarna är öronmärkta för utgifter. I senaste budgeten såg jag en graf med förväntade statsskulden, den väntas komma tillbaks till 50% eller så, även med överskottsmålet.

    Nyheten kommer inte från OECD data, som tar lång tid att sammanställa (mot mitten av 2008 finns preliminary data för 2006!). Någon tidning jämförde direct svensk och dansk statistik. Här är exempel på dansk data och svenska statsbudgeten (inte den tidningen använde uppenbarligen, för här hamnar Sverige fortfarande högre)

    http://www.skm.dk/foreign/statistics/nationalaccountsoftotaltaxesandduties.html http://www.regeringen.se/content/1/c6/08/81/69/08e79e3e.pdf

    2007 räknas skatterna I Sverige vara 48,4%, Danmark 48%, 2008 47,7% mot 47,2%.
    Om det blir någon större ändring med OECD:s standandisering vet jag inte, men vi ligger jämnt I varje fall.

  6. Samlade offentliga intäkter är ännu högre, ca 55% av BNP 2006 för Sverige, runt 53% nästa år.

    Fast just på det området är ju varken Sverige eller Danmark i topp. Där brukar vi i stället se ett annat grannland (med stora oljeintäkter…).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s