Ekonomistas består av sex forskare i nationalekonomi som brinner för saklig samhällsdebatt och nationalekonomisk forskning. Ekonomistas har ingen gemensam politisk uppfattning och varje medlem står enskilt för sina inlägg. De åsikter vi för fram sammanfaller inte nödvändigtvis med de organisationer vi tillhör. Ekonomistas är:
Martin Flodén. Professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Forskar och undervisar huvudsakligen om makroekonomi.
Eva Mörk. Adjungerad professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Verksam vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). Forskar om offentlig sektor och välfärdsreformer. Ledamot av ESO.
Jesper Roine. Docent i nationalekonomi vid SITE som sorterar under Handelshögskolan i Stockholm. Forskar främst om politisk ekonomi, inkomst- och förmögenhetsfördelning och ekonomisk utveckling.
Daniel Waldenström. Docent i nationalekonomi, fil dr i ekonomisk historia, verksam vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Forskar om inkomst- och förmögenhetsfördelning och finansiell utveckling.
Jonas Vlachos. Docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Forskar om politisk ekonomi, finansiell utveckling och utbildningsfrågor.
Robert Östling. Ekonomie doktor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet. Forskar framförallt inom fälten beteendeekonomi, spelteori och politisk ekonomi.
Kommentarspolicy
Alla kan kommentera inlägg på Ekonomistas. Vi välkomnar en livaktig diskussion, men förbehåller oss rätten att radera inlägg som inte har med ämnet att göra, innehåller personangrepp, har en otrevlig ton eller som vi av annan anledning inte anser oss vilja publicera. Vi anser det även vara självklart att den som skriver en kommentar undertecknar med sitt eget namn. Om du har synpunkter på hur vi behandlat din kommentar är du välkommen att kontakta den av oss som skrev det ursprungliga inlägget per e-post så att han eller hon kan förklara sig närmare.
Upphovsrätt
Alla inlägg gjorda på Ekonomistas är skyddade av upphovsrätt under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 2.5 Sverige Licens. Kortfattat innebär detta att du får kopiera, distribuera och sända vidare material från Ekonomistas under förutsättning att
- du anger att Ekonomistas är upphovsman (men inte på ett sätt som antyder att Ekonomistas godkänt eller rekommenderar din användning av verket),
- du inte använder materialet för kommersiella ändamål,
- samt att du inte förändrar, bearbetar eller bygger vidare på materialet.
Tips & kommentarer
För att göra Ekonomistas bättre och mer läsvärd så välkomnar vi tips och kommentarer om vad och hur vi skriver – samt förstås vad du tycker att vi borde ta upp! Uppmärksamma oss också gärna på layoutmässiga och tekniska förbättringsmöjligheter.
Hej!
Jag är inte direkt insatt i nationalekonomi, jag kan grunderna och jag förstår det som ni skriver.
Något jag har funderat över är hur det skulle påverka Sverige om vi tar efter Norges exempel med skattefria månad/er. Hade detta krossat staten, hade de lett till fler arbeten etc?
Hej. Tillskillnad från Fredrik anser jag mig ha hyffsad koll på Nationalekonomi och ekonometri. Idag publicerade två sossar en kritisk artikel i DN om Filippas sk vårdval. De säger att resultatet är tydligt, incitamenten för att behandla fattiga lönar sig inte längre utan det är snabba behandlingar i köpstarka områden som gäller i framtiden. En ruskig utveckling tycker jag.
Med det oerhörda förtroendet för er skribenter här, som jag dragit på mig under det halvåret jag läst er blogg, tycker jag att någon av er borde förtydliga detta resultat eller kanske göra någon egen studie på fenomentet.
Tack på förhand
TV4 sa att EU planerar att minska sina importtullar, tror jag det var, med 60%. Det vore intressant att höra vad ni har att säga om detta.
Om fastighetspriserna störtdök i Sverige skulle vårt finansiella system hanetera det bättre än USAs har gjort?
Skriv gärna om de nuvarande varslen inom fordonsindustrin(Volvo). Massor av människor blir arbetslösa. Är det inte rimligt att staten går in och köper upp Volvo och gör det till ett statligt bolag?
Insåg precis att staten inte får köpa upp företag.
Varför är den svenska fackföreningsrörelsen sådana motståndare till minimilönslagstiftning samtidigt som de är så glada för regleringar av andra delar av anställningsförhållandet, t ex LAS, semesterlagen, arbetstidslagen , arbetsmiljölagen osv?
Hur kan USAs statsskuld tillåtas uppgå till 10 biljoner dollar?
Rione eller/och Waldenström får gärna kommentera denna artikel angående deras syn på korrelationen mellan tillväxt och lycka.
http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_2039995.svd#tw_link_widget
”Han redovisar sedan tålmodigt och utan onödiga slängar ny och gammal empirisk forskning som rycker undan basen för antagandet att ekonomisk tillväxt bidrar till lycka.”
Instämmer högljutt! med saku. Vore kul om ni alla högnivåintellektuella allmänbildande skribenter på denna blogg hade möjlighet och tid att kommentera Stephen Marglin. Under strecket gör SVD till även en göteborgares självklara tidningsval.
Vad jag upplever att vi ser just nu är hur USA tappar fotfästet som världsmakt. Jag tror att subprimekrisen var den tändande gnistan till en 20-årig process som slutar med att Kina, Indien och Ryssland tar över.
Amerikanerna har lånat frenetiskt i 20 års tid och shoppat platt-TV och nya kök för pengarna. Pengarna har alltså inte gått till investeringar utan till privat konsumtion och finansiering av dyra krig. Nu spricker bubblan.
Hade man lånat pengarna inom landet så hade landet klarat sig. Men nu är det till stor del kineser och européer som bekostat lånefesten, dvs utlandsskulden är betydande.
Jag förväntar mig framgent en dålig ekonomisk utveckling i USA, fallande dollarkurs och skenande amerikanska räntor. Och kanske rent av stagflation.
Vore intressant att få era synpunkter på detta.
En nyfiken fråga; vilka skulle ni säga är de fem mest spännande ekonomerna i Norden idag?
Vilken master i nek i Sverige idag är den bästa och kan räknas till framtidens?
Kanske en analys av penningteorin i ”zeitgeist – addendum” vore intressant. Filmen är gratis att se på hemsidan och väntas nå stort genomslag med ständigt växande antal tittare. ”Zeitgeist – the movie var dock mer konspiratorisk än vad addendum var visionär så drar ner hela konceptet lite men kul ändå.
http://www.zeitgeistmovie.com/
Kan inte någon kommentera att fed sänkte räntan till nästan 0 procent? Vad får det för effekter? Innebär det att fed nu under en tid satt sitt starkaste styrinstrument ur spel? Jag menar de kan ju inte sänka den mer…
L: Martin skrev ett inlägg om vad riksbanken kan hitta på när räntan närmar sig noll för ett tag sedan, läs det här: http://ekonomistas.se/2008/12/04/riksbanken-har-ammunition-kvar/.
Hej! Jag ser att ni brinner för saklig samhällsdebatt. Undrar därför vad ni tycker om att en viss Bertil Holmlund utifrån ett opublicerat manuskript uttalar sig i media om effekterna av ett avskaffande av värnskatten:
http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/skattekommissionen/article69170.ece
Framför allt är kommentaren om efffekten på kvinnorna intressant. ”…troligtvis är tendensen detsamma” säger Holmlund i artikeln. Men läser man det opublicerade manuskriptet ser man att den skattade effekten på kvinnorna dels är statistiskt insignifikant och dessutom konsekvent har motsatt tecken mot den skattade effekten på män.
Hej! Jag läser med stort intresse allt ni skriver. Jag är grundutbildad i Nek men är inte forskare. Jag undrar om ni kunde reda ut skillnaden varför det är så angeläget att rädda konkursföretag inom finansbranschen och inte inom bilbranschen. Personligen anser jag inte att man ska rädda någon av dem. Carnegies miljardlån och övertagande motiveras utifrån att en konkurs skulle få finanssystemet i gungning och drabba tredje man osv. Exakt hur det heller hänger ihop är svårt att få grepp om. Erfarenheterna i USA av att inte rädda Lehman brothers var ju som bekant förödande. Samma argumentation borde väl gälla för bilindustrin där en hel region med underleverantörer och massarbetslöshet som följd kan komma att bli resultatet vid en konkurs. Här handlar det om en hel bransch i kris. Men när finansbranschen är kris får inte marknadskrafterna verka fullt ut. Varför inte?
gother, det korta svaret på din viktiga fråga är att ett sammanbrott inom finanssektorn är betydligt allvarligare än inom bilindustrin. Detta beror på att finansbranschen tillhandahåller betalningssystem, kreditgivning och sparandemöjligheter. Folks betalkort, löne- och sparkonton är centrala för att vi ska kunna enkelt och billigt köpa och sälja varor på alla sorters marknader, t ex bilmarknaden.
Om betalningssystemet havererar och folk skulle stoppa in pengar i madrassen eller, ännu värre, kräva naturabetalning skulle transaktionskostnaderna explodera och ekonomin krympa drastiskt. Kreditgivningen till privatpersoner, företag och även offentliga sektorn skulle också krympa eftersom, vilken till stor del baseras på folks insatta medel. Eftersom dessa krediter kan vara avgörande för om entreprenörer ska satsa, företag kunna överbrygga tillfälliga likviditetskriser eller att länder ska kunna bedriva adekvat politik, skulle konsekvenserna bli förödande.
Det som gör finanssektorns prestanda så fragil är att den i hög grad vilar på förtroende och tillit. Utan tilltro till finanssystemet skulle räntorna bli höga och viktiga funktioner minska som t ex banksparande och pengabetalningar via bank.
Bilbranschen, däremot, är bara ytterligare en producent av konsumtionsvaror, i det här fallet bilar. Om bilarna slutar produceras i Sverige betyder inte det att vi måste sluta konsumera bilar, utan bara att vi köper dem från andra länder. Ofta gynnas vi konsumenter av en sådan utveckling. Betänk t ex hur mycket en vanlig skjorta skulle kostat idag om den producerats med hjälp av svensk arbetskraft i de bomullsspinnerier som en gång låg i Borås eller Norrköping! Inte ens om den svenska personbilindustrin skulle upphöra helt vore det katastrofalt. Vi har upplevt större strukturomvandlingar än så och nästan alltid tjänat på det i långa loppet. Till exempel var svenskarna för hundra år huvudsakligen anställda inom jordbruket — idag är de ca 0,5%. Inte har väl en sådan strukturomvandling varit negativ för oss?
Sammantaget är det alltså stor skillnad på finansbranschen och övriga industrier. Det är också detta som gör att ekonomer ofta förordar statliga ingripanden för att hjälpa banker medan de nästan aldrig anser att staten ska stödja andra branscher.
Hoppas detta klargjorde (hur åtminstone jag ser på) denna fråga utifrån ekonomisk synvinkel.
Om staten nu går in med skattebetalarnas pengar borde man iaf inte kunna kräva att aktieägarna och ledningen tar full smäll? Då kommer ledningarna och banktjänstemännen bli försiktigare i framtiden och granskas betydligt hårdare av aktieägarna (de som vågar köpa aktier). Eller har jag missat något här?
Hej!
Det vore intressant om ni kunde skriva ett kort inlägg om de svenska bankernas exponering i baltikum och hur en eventuell kollaps därborta påverkar deras verksamhet i Sverige.
Marc: Vi har ju skrivit en hel del om Baltikum i tidigare inlägg, även om vi inte direkt har tagit upp din fråga. Ett problem är att vi inte har mer info än andra outsiders om hur bankerna skulle påverkas. Det ligger ju inte precis i bankernas intresse att berätta för oss om de har problem…
Finansinspektionen har tillgång till mer info än vi, och enligt deras beräkningar klarar bankerna ganska mycket baltisk dramatik (se t ex här), men det är svårt för mig att utvärdera tillförlitligheten i deras studier. Gissningsvis skulle en större kollaps i Baltikum aktualisera frågan om tillskott av statligt ägarkapital i några av de svenska bankerna.
Hej!
Jag hade funderaingar kring stimulans av ekonomin redan i början av hösten och nu med intensifierad finanskris och stödprogram har jag hört mycket om det och olika teorier.
Mina frågor rör ekonomiska åtgärder för att förhindra stora recessioner. Om en stat skulle arbeta aktivt för att inte gå in i en recession och hålla ekonomin stadig. Spara när det går bra Spendera när det går sämre för att hålla ekonomin igång. Kanske lägre moms och andra skatter och mer nyinköp från t.ex sjukhus och skolor. De väntar med store inköp tills det behövs i ekonomin… Finns säkert tusen andra möjliga sätt att hjälpa ekonomin.
Skulle detta funka? Och om det skulle, är det önskvärt? Skulle något som ni skriver on i inlägget http://ekonomistas.se/2008/12/22/1974/ hända?
Oscar: Det är en stor fråga du tar upp, och det går knappast att svara på den här. Vi bör fråga oss: (i) Hur orsakas recessionerna? Vilka chocker har drabbat ekonomin? (ii) Hur fungerar marknadsekonomier? Hur fattar hushåll och företag sina beslut? Hur sprids chockerna i ekonomin? (iii) Är det önskvärt att motverka chockerna och/eller deras spridning i ekonomin? (iv) Vilken ekonomisk politik kan motverka fluktuationerna? Hur effektiva är olika åtgärder? Hur reagerar hushåll och företag på ändrad finans- och penningpolitik? (v) Går det att genomdriva en effektiv politik, eller finns det problem med bristande information, bristande politiska incitament, eller kanske sk tidsinkonsistensproblem?
Ekonomer är oeniga om svaret på nästa alla dessa frågor (glädjande alltså att det finns utrymme för mycket ny forskning!). Men alla(?) ekonomer tror att de problem som antyds av frågorna är påtagliga, och att det alltså inte finns ett enkelt sätt att förhindra att konjunktursvängningar uppstår.
Vad tycker ni om Arnolds Klings kritiska syn pa makroekonomin, här http://econlog.econlib.org/archives/2009/01/from_dark_age_t.html#more
Jag tycker det låter övertygande och förstår inte varför vi ska lyssna på vad makroekonomer säger om krisen.
Hej,
Intressant att läsa inläggen på denna sida. Funderade över vilka makroekonomiska effekter stimulanspaketen som avlöst varandra kommer att ha. Hur kommer dessa att finansieras i praktiken, via upplåning i Riksgäld och motsvarande? Eller kommer man att låna från andra länder som har överskott att placera i andras statspapper? Och hur kommer marknadsräntor och valutakurser att påverkas? Kommer detta att leda till högre räntor eller svårigheter att över huvudtaget få in kapital för företagen när de lånar på certifikat- och obligationsmarknaderna? Dvs slår den statliga upplåningen mot den privata sektorns upplåning? Detta skulle ju isåfall pressa de redan hårt pressade företagen ytterligare och leda till en mer långdragen återhämtning i ekonomin. Och kommer alla länder kunna låna upp på finansmarknaderna för att genomföra sina finanspolitiska åtgärder, eller kan det bli svårt för vissa länder att finansiera sina stimulanspaket? Har inte sett så mycket skrivet om detta, hur ser ni på detta? Och finns det några analyser som belyser dessa frågor?
Hej!
Jag har en fråga kring finanskris, lågkonjunktur och USAs krispaket.
Världen befinner sig i en eskalerande lågkonjunktur utlöst av den
Dagens globala ekonomiska situation initierades i USA med för lättvindig och billig kreditgivning till osäkra låntagare. Det ledde till en bubbla och finsnskris, d.v.s. brist på kapital. Plötsligt blev det svårt för många företag att finansiera sin verksamhet och sina investeringar. Den svenska regeringen har också lagt en del krut på att öka bankernas utlåning till i grunden sunda företag.
I detta läge är det många stater som genomför diverse stimulanspaket, delvis för att öka offentliga investeringar men också rena konsumtionsstimulanser riktade till allmänheten. Dessa åtgärder ackompanjeras ofta av rent protektionistiska inslag, t.ex. i USA och Frankrike, med motiveringen ”våra skattepengar ska bara användas för att skapa jobb i vårt land”.
För att finansiera alla dessa satsningar måste många stater låna stora belopp på världens finansmarknader. Detta måste väl rimligen ge en kraftigt ökad konkurrens om det kapital som det redan är brist på. Det borde alltså riskera att förvärra finanskrisen. Om sedan pengarna används till protektionistiska satsningar borde skadan bli dubbel.
Min fråga är: Är den ökande konkurrensen om kapitalet från USA och andra stater som kraftigt ökar sitt budgetunderskott ett stort problem för den globala finanskrisen eller är staternas upplåning ändå småpotatis jämfört med världens totala kreditmarknad?
Fredrik och Andreas: Det är stora och viktiga frågor ni ställer. Tyvärr finns nog inga enkla svar. Det verkar, åtminstone än så länge, som att marknaden är väldigt villig att köpa statsskuld. Räntan på statsobligationer från länder som USA, Sverige, och Tyskland är ju ovanligt låg (men vissa andra länder börjar få problem, se mitt tidigare inläg). Men ekonomkåren är inte helt enig om vilka effekter stimulanspaketen kommer att få på längre sikt. Förmodligen får vi anledning att återkomma till detta i framtida inlägg.
Hej!
Hur stor är USA:s internationella upplåning räknat per innevånare. Hur stor var Sveriges när det var bankkris 1992-95. Försök göra någon typ av jämförande analys, det vore intressant läsning.
Hej!
Jag skulle vilja att ni kommenterar dokumentären ”Money as Debt”:
http://video.google.com/videoplay?docid=-9050474362583451279
Samt era tankar kring uppbyggnaden av centralbanksystemet som även nämns i Zeitgeist the movie.
Hej!
Mycket glad att jag hittade er webplats och nu är ni tillagda i favoriter – redan på första besöket!
Jag har läst en del nationalekonomi på universitetsnivå (80p) men det är herrans många år sedan. Jag arbetar överhuvudtaget inte i närheten av ämnet och har därmed glömt allt. Finanskrisen har gjort att intresset har vaknat igen och nu skulle jag vilja fräscha upp alla gamla kunskaper (om det går).
Skulle ni kunna plocka ihop en självstudie lista med bra litteratur, gärna med omdöme och kommentarer på innehållet. Det hade varit fint med någon form av trappa också, så att ni inte skickar mig direkt in i ekonometriträsket.
Om inte annat kan ni lägga till det som en underkategori bland lästipsen.
Vidare måste jag säga att det är uppfriskande att se svenska nationalekonomer posta i en öppen och någorlunda intellektuell debatt. Jag har alltid varit avundsjuk på amerikanernas sidor med livfulla ekonomiska diskussioner av allt från inflation till Neo-Keynesianism kontra Neo-Klassism.
107svenskar: Tack för dina vänliga ord. Du har rätt i att vi kanske borde göra en lista med litteraturtips om krisen. I väntan på att vi gör detta kan du börja med att gå igenom kategorin ”Finans” här på Ekonomistas. Bloggen the Baseline Scenario (se ”Andra bloggar”) uppdaterar löpnade vad den anser vara koncensus kring krisens orsaker och vad som bör göras (gå in på ”First time reader” och ”Confused”). Sedan är Paul Krugmans bok The return of depression economics mycket läsvärd.
Hej,
I går gick Fredrik Reinfeldt ut och kritiserade USAs stimulanspaket. Enligt statsministern innebär den höga upplåningen att marknaden dammsugs på krediter så att det blir mindre över till företag som behöver låna till investeringar.
Med take på att krisen verkar drivas av just fallande investeringsefterfrågan låter det som en allvarlig invändning.
Emellertid har många nationalekonomer ropat på högre budgetunderskott för att stimulera ekonomin, i USA och här Sverige framställs ju alla stimulanspaket som otillräckliga.
Men hur resonerar keynsianer när de säger att statliga utgifter med lånade pengar kan stimulera ekonomin?
Innebär inte upplåningen att efterfrågan dras bort från ekonomin i samma utsträckning som den tillförs via staten (i en sluten ekonomi)?
Och att den i en öppen ekonomi (med utlandsupplåning) bara omfördelar efterfrågan mellan länder. Dvs, är helt verkningslös för att möta den globala recessionen.
När jag lästa nationalekonomi svarade keynsianerna alltid att reptricket gick ihop eftersom kreditmarknaden inte var i jämvikt. Dvs, det fanns ett högre sparande än vilja att låna även vid 0-ränta och man kunde bortse från undanträngningseffekter. Men detta verkar ju inte gälla nu. Företagen får ju inte lån och bankerna har inga pengar. Så frågan är: Hur sjutton får keynsianerna ihop det nu?
Mats Ekelund
Mats: Enligt de keynesianska modellerna skapar efterfrågan sitt eget utbud. Högre statilga utgifter medför ökad produktion. Den ökade produktionen medför högre inkomster för hushållen, vilket i sin tur medför att de vill öka sin konsumtion. Och då stiger produktionen ännu mer…
I IS-LM-modellen (en representation av den keynesianska modellen) uppstår en undanträngningseffekt om centralbanken försöker hålla penningmängden konstant genom att höja räntan som svar på de ökade offentliga utgifterna. Den högre räntan gör att investeringarna sjunker. Om centralbanken håller räntan konstant behöver ingen undanträngning uppstå i modellen.
Huruvida modellen ger en bra bild av verkligheten är förstås omtvistat. De flesta är nog ändå eniga om att viss stimulans vanligen uppstår på kort sikt och att undanträngningseffekter vanligen uppstår på längre sikt. Oenigheten är störst om undanträngningen på kort sikt: leder högre offentliga utgifter till högre eller lägre privat konsumtion och investeringar?
Tack Martin för ditt svar.
Jag anser dock att keynisanerna är lite godtyckliga när dom startar berättelsen med att staten har spenderat en summa pengar. Denna händelse måste ju ha föregåtts med att staten lånar upp pengar för att spendera. Efterfrågan kan ju inte komma som en blixt från en klar himmel. Spolar man bak bandet ett snäpp ställs keynsiansimens förutsägelse på huvudet. Dvs, staten börjar med att låna upp pengar. Detta leder till ett efterfrågefall, vilket leder till mindre inomster för hushållen, etc. Så kärnfrågan är hur keynisanerna motiverar sitt val av startpunkt för orsakskedjan.
Jag förstår dock att undanträngningseffekten uteblir om centralbanken håller räntan konstant. Frågan är dock varför man inte istället skall välja att låta bli att öka den statliga efterfrågan och istället låta räntan sjunka. Det enda svar jag kan komma på är att staten kan få ut pengarna snabbare i ekonomin än vad företag kan. Detta kokar i så fall ner till något väldit enkelt. Nämligen att staten, genom omvägar, injicerar ”nytryckta krediter” i ekonomin.
Mats
Mats: Som du antyder är de (traditionella) keynesianska modellerna ofta mycket vaga om budgetvillkoren.
Jag är lite osäker på hur jag i övrigt ska tolka dina funderingar. Menar du något i stil med teorin om ricardiansk ekvivalens? Tanken är ju då att hushållen förstår att statsskulden måste betalas med högre skatter i framtiden, och att de högre offentliga utgifterna därför motverkas av lika stora sänkningar av den privata konsumtionen. Ricardiansk ekvivalens är en logiskt välunderbyggd teori (dock inte helt tillämplig på ändrade offentliga utgifter), men verkar i normalfallet inte ha fullt stöd i data.
Martin: Min tankegång kanske är naivistisk men intuitivt tycker jag att staternas extra utgifter idag måste lånefinansieras idag.
De aktörer som lånar ut till staterna måste öka sitt sparande eller minska sin utlåning till andra aktörer. Därmed minskar efterfrågan från dessa aktörer/eller deras låntagare i samma grad som staternas ökar. Stimulansen av den globala ekonomin uteblir. Inte p.g.a ricardiansk ekvivalens utan för att plus och minus måste gå ihop.
Mats: Du verkar utgå från att produktionen ínte påverkas. Om stimulansen av någon anledning gör att företagen vill anställa fler personer behöver inte ”plus och minus gå ihop” på det sätt du antyder.
Min poäng är snarast att efterfrågan inte påverkas. Då är det inte fråga om en stimulans eftersom staten drar bort efterfrågan i samma utsträckning som den tillför efterfrågan
Hej alla på Ekonomistas,
Jag har en fråga och jag kan tänka mig att ni kanske är rustade för att kunna besvara den. På senare tid har jag blivit nyfiken på teorier kring ett pengalöst samhälle. Ett samhäller där pengar avskaffats, en utopi där människan ej länge arbetar för pengar utan ägnar sig åt sjävutveckling samtidigt som man får smahället att gå runt med en hushållning av de begränsade resurserna. Känner ni till någon som har skrivit om ämnet? Några böcker eller artiklar att rekomendera? Teorier kring hur något liknanade skulle kunna se ut? Eller bör jag istället vända mig till filosoferna?
Andreas, mig veterligen finns det inte många ekonomer som ägnar sig åt dylika frågeställningar längre, förmodligen för att de flesta tycker att frågan är ”löst” i och med kommunismens fall. I den utopi som du talar om måste ”maten komma till bordet” på något sätt och jag kan egentligen bara se tre alternativ: planhushållning, självhushållning och genom marknader. Problemen med planhushållning är välkända, se http://en.wikipedia.org/wiki/Economic_calculation_problem för en diskussion om informationsproblemen med planhushållning (vilket förmodligen inte är det största problemet). Självhushållning ser vi exempel i fattiga länder där många bönder är självhushållande, men det känns inte som det är det du tänker på. Jag minns att Lars Pålsson Syll har lite referenser till diskussion om räntefri ekonomi m.m. i sin bok ”Den dystra vetenskapen”, men jag tror som sagt inte det bedrivs någon seriös forskning kring detta.
[...] ekonomisk psykologi. Men även nationalekonomer har börjat intressera sig för det här intygade Robert Östling från Ekonomistas. Han har intresserat sig för beslutsfattande och beteendeekonomi som blivit allt hetare inom [...]
Saknar verkligen blogg tipsen i högra kolumnen.
Valery, tack för påpekandet, detta är fixat nu (men varför länkarna försvann är fortfarande höljt i dunkel).
Hej! Även jag läser er med stor behållning. Här ett förslag till ämne för en postning:
I dessa dagar av lettisk valutakris väcks minnet av hur en lång rad riksbanker 1992 fick ge upp sina försvar av fasta växelkurser (pund, svensk krona etc) inför en kraftig våg av spekulation på valutamarknaden. Vilka är de mest väsentliga skillnaderna som gör att motsvarande inte redan har skett för de baltiska ländernas valutor?
Bilden 1992 var att kraften i spekulationerna var oemotståndlig, för att det var så stora kapitalmängder i rörelse. Gäller inte det längre? Det har ju spekulerats i baltiska devalveringar i ett halvår.
@Alexander: Jag tror inte att någon av oss på Ekonomistas vet tillräckligt mycket om hur Lettlands penningmarknader fungerar för att kunna reda ut varför de har kunnat behålla den fasta växelkursen så länge.
En delförklaring som jag hört av folk med närmare koppling till de finansiella marknaderna är att det är svårt att spekulera mot valutan. Det verkar helt enkelt inte finnas tillräckligt utvecklade marknader för att man ska kunna ta stora positioner.
En annan delförklaring är nog att Lettland har haft ett system liknande en sedelfond. Om man har en sann sedelfond (vilket jag inte tror att Lettland har) kan man alltid försvara en fast växelkurs om viljan att göra det är tillräckligt stark. Det sker dock till priset av en krympande penningmängd vilket medför stigande räntor och en kreditåtstramning, vilket i sin tur medför diverse realekonomiska problem. Detta är precis vad vi ser i Lettland nu. (Swedbank verkar dock — åtminstone enligt denna artikel — lite förvånade över detta samband.)
Se för övrigt Daniels tidigare inlägg om devalvering i Lettland.
Hej,
Förklaringsmodeller brukar bedömas utifrån deras förmåga att ge korrekta förutsägelser.
Mot denna bakgrund undrar jag makroekonomins mainstream-modeller nu står inför ett sanningens ögonblick.
Jag har noterat hur i stort sätt alla ekonomer sköt fram sina bedömingar om ekonomins vändpunkt. Före årsskiftet låg konsensus på Q2 2009. Efter årsskiftet tycktes konsensus dra mot Q4 2009/Q1 2010. Nu kan man med facit i hand konstatera att den ursprungliga bedömningen träffade bäst. Detta trots att man i våras borde ha haft mer information att grunda sina bedömningar på än vad man hade under hösten.
Vad man nu tycks vara enig om är istället att återhämtningen kommer att gå mycket långsamt. Om också denna prognos skulle slå fel och att återhämtningen istället sker snabbt så kastar det en ganska lång skugga över den makroekonomiska main-streamdmodellen (och åtföljande teorigrund).
Finns det något bra sätt för makroekonomerna att redovisa osäkerheten i sina prognoser? och i så fall, varför presenteras inte dessa osäkerheter vid prognostillfällena. Alternativt, varför är inte prognosmissar bättre korrelerade med heterogenitet bland makroekonomernas prognoser.
Eller, står de makroekonomiska modellerna inför en begynnande kris som kan leda fram till ett paradigmskifte?
Mats
@mats: De prognoser du nämner bygger knappast på någon makroekonomisk mainstream-modell.
Kortsiktiga prognoser baseras i stället på stora inslag av bedömningar och fingertoppskänsla hos prognosmakarna. Olika modeller kan användas dels som underlag för dessa bedömningar, dels för att se till att prognoserna för olika variabler blir konsistenta.
Det är väldokumenterat att makroprognoser (baserade på modeller eller bedömningar) har svårt att förutspå BNP-tillväxten och speciellt konjunkturens vändpunkter. Jag tycker därför att det är fel att säga att modellerna står inför en begynnande kris. Men förhoppningsvis finns det stora möjligheter till framtida förbättringar av såväl teorier och modeller som prognosmetoder.
Tack för ditt svar!
Makromodeller är till för att illustrera hur ekonomin kan fungera under olika omständigheter och inte för att spotta ut BNP-siffor per kvartal. Så långt är jag med.
Emellertid bör dom makroekonomiska modellerna säga någonting om framtiden annars är dom ju inte användbara för andra än ekonomhistoriker. Ett exempel:
Den tyska regeringen var ovillig att låta budgetunderskottet växa för att möta konjunkturnedgången. Detta kritiserades av många keynsianskt fägrade ekonomer som menade att man inte gjorde tillräckligt för att stimulera ekonomin. (Jag tror det tyska budgetunderskottet ligger på ca 4 % av BNP).
Samtidigt har vi sett hur Obama och Brown låtit sina budegtunderskott växta till 12 % respektive 14 % av BNP. Något som torde ligga närmare keynisansernas önskemål.
Som keynsian borde man därför (ceteris paribus)förutspå att den brittiska och amerikanska ekonomin kommer att vända tidigare och kraftigare än den tyska. Om multiplikatorn är > 1 borde BNP öka med mer än 8 % mer i UK och US än Tyskland på medellång sikt.
Skulle det sedan visa sig att länder som avstod från stimulanspaket klarade sig bättre än de som sjösatte mycket stora stimulanspaket. Ja, då bör man ifrågasätta den underliggande modellen/teorin.
Mats
Vad tycker ni om omnomineringen av Bernanke till riksbankschef?
@mats: Visst är det bra om makromodellerna kan säga något om framtiden. Men tyvärr är det inte alltid så lätt. Dels för att ”våra modeller” (det finns som sagt ingen allmänt accepterad modell) inte är speciellt bra på att besvara vissa frågor, dels för att vissa frågor är för otydligt formulerade för att ha ett entydigt svar.
Effekterna av tänkta stimulanser verkar bero både på detaljer i hur dessa utformas och på de specifika förutsättningarna i landets ekonomi. T ex finns det forskning som tyder på att en finanspolitisk åtstramning kan stimulera ekonomin om de offentliga finanserna är i dåligt skick (se särskilt Giavazzi och Pagano 1990), dvs resultat som går i motsatt riktning mot de keynesianska teorierna.
Dessutom kan orsakssambanden vara svår att fastställa. Kanske väljer länder med stora problem att använda större stimulanser. Då är det inte konstigt om utvecklingen blir sämre i dessa länder än i länder som avstår från stimulanser. Makroekonomer kommer säkert att studera och debattera effekterna av de olika stimulansåtgärder som vidtagits under krisen under många år framöver, förmodligen utan att enas om vilka strategier som var mest framgångsrika.
@Johan: Det var ju ganska väntat, och det hade förmodligen gett upphov till en del nervositet om han hade bytts ut.
Hej alla!
Jag ska skriva c-uppsats i nationalekonomi senare under hösten. Sitter och spånar på lite ämnen…
Tänkte att detta skulle vara ett bra forum att få inspiration. Är det någon som har (generella) tips på ämne?
Jag är främst intresserad av mikroekonomi och mikroekonometri! Har funderat att skriva något empiriskt utifrån arbetsmarknads- eller hälsoekonomi eller liknande…
Jo… – Kandidaten – utifrån mina gjorda LivsErfarenheter om det här med nationalekonomi – så skickade jag ett email till finansminister Anders Borg i våras – och det ser ut så HÄR.
Men å andra sidan – ifall Du skulle inspireras av detta – så skulle Du måhända ej få C-uppsatsen godkänd, kanske… – tror Josef B.
Det vore intressant med ett inlägg om ”the fiscal theory of the price level”. Debatten om den verkar ovanligt hätsk för nationalekonomin och man verkar vara oense om teorin överhuvudtaget är en konsistent teori, inte bara om den är korrekt.
Johan: Att diskutera the Fiscal Theory of the Price Level leder lätt in i en massa teknikaliteter så jag avstår från att skriva ett helt inlägg om det. Det är intressant att du frågar, för jag undervisade om detta igår. Läser du min kurs?
Hur som helst har jag svårt att se fiscal theory som inkonsistent (tänker du på några speciella referenser?). Däremot bygger teorin på starka antaganden och den beskriver knappast verkligheten under normala förhållanden. Men i dagsläget när allt fler länder börjar få ordentliga problem med de offentliga finanserna tycker jag att det finns anledning att ha teorin i åtanke. Om någon är intresserad av att läsa mer om detta finns en del material i mina föreläsningsanteckningar (s 4-7) från gårdagen. En mer rigorös och kritisk genomgång finns i detta papper av Kocherlakota och Phelan (men jag tycker att en del av deras kritik baseras på att de övertolkar vad fiscal theory säger).
Nej jag läser inte din kurs. Jag stötte på en annan referens till den nyligen och blev nyfiken. Tack för tipsen.
Jag har ingen särskild referens men som jag förstod kritiken handlade det om att statens budgetvilkor är uppfyllt alltid, inte bara i jämvikt.
Det hade helt klart varit lite småkul att se ett inlägg som en kommentar på detta:
http://www.aier.org/aier/publications/ejw_wat_sep09_hakes.pdf
I dagens nummer av Sydsvenskan finns en debattartikel http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article616512/Lonelyft-det-enda-som-kan-lyfta-skolan.html som hävdar att det enda som kan förbättra skolan är höjda lärarlöner och som åberopar forskningsstöd för det.
Det vore kul med en kommentar av Jonas, jag får inte riktigt ihop beskrivningen av forskningsläget med de mer nyanserade diskussioner om skolpolitik som hållits här
Hej!
Jag har skrivit en artikel, ca 2 A4-sidor och handlar om de katastrofala besluten att sälja Volvo till Ford och Saab till GM. Artikeln är ganska provokativ, eftersom jag citerar vad många experter sade tidigare, när dessa affärer lovordades. Ingen granskar idag alla dessa experter, utan de framträder fortfarande som ”experter”. Om ni är intresserade, kan jag skicka artiklen, annars blir det i någon tidning. Själv skrev jag många inlägg på 90-talet och stödde Volvo-Renault affären…
MVH
Christos Papahristodoulou
docent i nationalekonomi
Intressant att läsa inläggen på denna sida. Funderade över vilka makroekonomiska effekter stimulanspaketen som avlöst varandra kommer att ha. Hur kommer dessa att finansieras i praktiken, via upplåning i Riksgäld och motsvarande? Eller kommer man att låna från andra länder som har överskott att placera i andras statspapper? Och hur kommer marknadsräntor och valutakurser att påverkas? Kommer detta att leda till högre räntor eller svårigheter att över huvudtaget få in kapital för företagen när de lånar på certifikat- och obligationsmarknaderna? Dvs slår den statliga upplåningen mot den privata sektorns upplåning? Detta skulle ju isåfall pressa de redan hårt pressade företagen ytterligare och leda till en mer långdragen återhämtning i ekonomin. Och kommer alla länder kunna låna upp på finansmarknaderna för att genomföra sina finanspolitiska åtgärder, eller kan det bli svårt för vissa länder att finansiera sina stimulanspaket? Har inte sett så mycket skrivet om detta, hur ser ni på detta? Och finns det några analyser som belyser dessa frågor?
+1
Hej! Av en ren slump kom jag över denna sida som är väldigt bra! Men varför finns ni inte på Facebook? På så sätt skulle era budskap och diskussioner få större spridning. Ser framemot att bli Fan av denna sida på FB!
Vilken fantastiskt bra blogg detta är!
Vad sägs om att ta ett helhetsgrepp om monarkin i dessa dagar.
Man hör ju ofta om vinsterna med monarkin (marknadsföring, turism etc.), men sällan referenser till någon undersökning. Är detta bara spekulationer, eller vad säger forskningen?
Privatisera kungahuset!?
Instämmer tillfullo med Alf.
Förutom privatisering av monarkin har jag även sett förslag på en frivillig skatt likt den till svenska kyrkan framföras.
Ett alternativ är ju valkung, och att positionen då får viss makt. Sverige har haft valkung längre än arvskung läste jag i en artikel någonstans, så det vore dessutom att verkligen bejaka svenska traditioner.
Intressant att läsa inläggen på denna sida. Funderade över vilka makroekonomiska effekter stimulanspaketen som avlöst varandra kommer att ha. Hur kommer dessa att finansieras i praktiken, via upplåning i Riksgäld och motsvarande? Eller kommer man att låna från andra länder som har överskott att placera i andras statspapper? Och hur kommer marknadsräntor och valutakurser att påverkas? Kommer detta att leda till högre räntor eller svårigheter att över huvudtaget få in kapital för företagen när de lånar på certifikat- och obligationsmarknaderna? Dvs slår den statliga upplåningen mot den privata sektorns upplåning? Detta skulle ju isåfall pressa de redan hårt pressade företagen ytterligare och leda till en mer långdragen återhämtning i ekonomin. Och kommer alla länder kunna låna upp på finansmarknaderna för att genomföra sina finanspolitiska åtgärder, eller kan det bli svårt för vissa länder att finansiera sina stimulanspaket? Har inte sett så mycket skrivet om detta, hur ser ni på detta? Och finns det några analyser som belyser dessa frågor?+1
+1
Varför utvinner Norge sin olja?
Som tredje största olje-exportör i världen finns det säkert en hel del politiska o ekonomiska anledningar till att fortsätta utvinna olja. Men låt oss anta att Norges fyndigheter upptäcktes i dagsläget, skulle det då inte vara smartare att endast utvinna en mindre mängd som täcker driftskostnader och balanserar underskottet i statskassan och låta resten vara kvar i marken. Råoljereserver bör väl ge en säkrare avkastning än oljefonden på sikt?
Om ni vet hur det gjorts några undersökningar där oljefondens utveckling kontra oljeprisets, så vore vi intresserade.
Kan någon förklara för mig varifrån kommer kapitalet !
Om jag får dubbelt så mycket betalt för mitt hus som det ”igentligen är värt” så frigör jag kapital för att köpa ett nytt hus för och kan betala överpris för. Och i princip skulle den nya köparen kunna göra samma sak. Det behövs mycket lite pengar för att höja en fastighetsmarknad. Och plötsligt kan fastighetsägare låna för deras fastigheterna har stigit i värde, och bankerna har pengar att låna ut varifrån kommer dessa pengar ?
Vad är det som styr tillgångar på kapital i ett land eller är det så enkelt att ”en bubbla” med automatik ger en kapitaltillgång på nationell nivå ?