Inkomstfördelningen 2010

Nu har SCB släppt på 2010 års inkomstfördelningsstatistik (se tabeller och diagram här). Att vi först nu får vet hur inkomsterna för mellan drygt ett och drygt två år sedan fördelades beror på tiden det tar att sammanställa uppgifter från taxering och berörda myndigheter samt intervjuundersökningen HEK som behövs för att konstruera de kosthushåll (samtliga personer i ett hushåll oavsett civilstatus eller ålder) som används när fördelningen ska analyseras.

Har då inkomstskillnaderna ökat det senaste året? Bilden nedan ger svaret (källa). Den visar utvecklingen för det vanligaste samlingsmåttet för inkomstspridningen: Ginikoefficienten för hushållens disponibla inkomster. Gini har ökat varje år sedan 2008, men om man tittar på felmarginalerna, som visas av det grå fältet som omger punktskattningarna, framgår att ingen statistiskt säkerställd ökad inkomstspridning har ägt rum. Orsaken till den statistiska osäkerheten är framför allt HEK-urvalets begränsade storlek.

image

I SCB:s nysläppta statistik redovisas även tabeller över olika decilgruppers genomsnittsinkomster och deras andelar av totalinkomsten. Figuren nedan baseras på dessa data och ger en fingervisning om hur inkomsterna förändrats i olika delar av fördelningen. Den reala medianinkomsten växte med 1,5% mellan 2009 och 2010 och nästan 3% per år mellan 1999 och 2010. Störst i båda fallen har ökningen varit i den översta decilgruppen. Intressant nog har den lägsta decilgruppen haft lägst real inkomsttillväxt sedan 1999, i genomsnitt 1,6%, men näst högst inkomstökning sedan 2009 på 1,5%.

image

Understrykas bör att alla dessa grupper förändrats i sin sammansättning över tid, vilket särskilt gäller bottengruppen där tillfälliga låginkomsttagare (studenter, föräldralediga, deltidsarbetande) befinner sig. För en djupare förståelse av utvecklingens orsaker krävs därför ett mer ingående studium av dessa nya siffror.

Comments

  1. Markus Jäntti says:

    Daniel skriver som vanligt klokt om inkomstfördelningen. Hans formulering om skillnaden i Gini-koefficient 2009 och 2010 är dock lite oprecis på ett sätt som är vanligt. Daniel utgår ifrån att eftersom konfidensintervallen överlappar är skillnaden mellan 2009 och 2010 insignifikant. (Jag antar det SCB kallar felmarginal i källtabellen är 1.96*se(Gini), dvs. Gini +/- felmarginal är 95-procents konfidensintervall.) Den statistiska signifikansen för skillnaden i två skattningar är ett knepigt problem, men gör vi livet lätt för oss så tar vi felmarginalen, multiplicerar med 1.96 och kvadrerar så får vi variansen för skattningen. Under nollhyptesen Gini är oförändrat och att stickproven 2009 och 2010 är oveboende är medelfelet för den skattade förändringen av .006 .003 (avrundat). Min spreadsheet avslöjar dock att z-statistikan är 1.859, vilket är just under det kritiska värdet på det tvåsidiga testet på 5-%-nivå (1.96) men nog högre än ett ensidigt test (1.64) på samma nivå.

    Nu skulle det ”rättare” sättet att testa för likhet av Gini-koefficienter vara att utföra ett permutationstest eller simulera t.ex. genom bootstrap skillnaden, men överlappande konfidensintervall är en bristfällig metod att studera skillnadernas statistiska signifikans.

    • Tack för denna intressanta och pedagogiska kommentar, Markus. Jag lärde mig mycket. Det är uppenbarligen viktigt att analyser av skillnader i inkomstfördelningen görs på korrekt sätt, och det är synd att sådana analyser inte görs i SCB:s rapporter.

      Som Markus i annat sammanhang noterat är frånvaron av dessa analyser något besynnerlig med tanke på att de ges så stort utrymme i presentationen av politiska opinionsmätningar. Till och med media rapporterar huruvida partiernas förändrade sympatier är statistiskt säkerställda eller inte.

      Kanske kan SCB ta detta som en utmaning och försöka lyfta in en seriös analys av statistiskt säkerställda skillnader i den svenska inkomstfördelningen i nästa inkomstfördelningsundersökning?

Trackbacks

  1. [...] studenter har hört av sig och påpekat att Daniel Waldenström på ekonomistas idag också har ett diagram över Ginikoefficientens utveckling i Sverige – men [...]

  2. [...] inlägg på detta tema finns t ex här, här, här, här och här). E-postSkriv utTwitterFacebook Filed Under: Internationellt, Välfärd « Om [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 218 andra följare