Att den kinesiska regimen har en tvivelaktig inställning till mänskliga rättigheter är inget nytt. Det var ett faktum när IOK fattade det ytterst tveksamma beslutet att förlägga årets olympiska spel till Kina och det är – föga förvånande – fortfarande ett faktum. Orsaken till att IOK trots allt valde Kina som värd har naturligtvis kommersiella orsaker. Sponsorintäkterna ökar när den olympiska andan blåser in över den enorma kinesiska marknaden.

Nu ropar många på olika typer av bojkott, vilket är lätt att sympatisera med. Men en total bojkott är nog fel väg att gå. För det första är det svårt att med bojkotter uppnå de önskade målen. För det andra är det tämligen grymt att offra många idrottares höjdpunkt i livet för en meningslös symbolhandling.

Oavsett vad politiker och idrottsförbund bestämmer sig för kan emellertid vi alla sända ett budskap till IOK och dess sponsorer. Vi kan helt enkelt strunta i OS denna gång. Genom att inte titta på tv-sändningarna, bläddra förbi sportsidorna i tidningarna och sätta upp skygglappar inför löpsedlarna på stan kommer sponsorerna inte att få den exponering de tänkt sig. Om någon mot förmodan skulle råka se vem som sponsrar IOK går det alldeles utmärkt att stryka deras produkter från shoppinglistan.

Vad sponsorerna idag än säger skulle en sådan bojkott svida. Svider det för dem får IOK betala det långsiktiga priset, vilket är ett språk IOK visat sig förstå. Som grädde på moset slipper vi dessutom folk som ska titta på tv mitt i kräftskivan.

Uppdaterat: Nathan Shachar håller med om att vi bör strunta i att titta på OS denna sommar. Vem vet, detta kanske blir en folkrörelse som sprider sig.