Många nationalekonomiska modeller beskriver arbetskraften som bestående av endast två olika typer av arbetare: hög- och lågutbildade. Kritiker har menat att detta är att gå för långt i att förenkla verkligheten, men nu får modellerna ökat stöd i ny forskning som visar att arbetskraften blir alltmer polariserad mellan dem som har högre utbildning och dem som inte har det.

Det är MIT-ekonomen David Autor och BU-doktoranden David Dorn som studerat den amerikanska arbetsmarknaden sedan 1980. Deras underliggande fråga är hur informations- och kommunikationsteknologin (IKT) påverkat arbetsmarknadens struktur. Forskarnas huvudresultat visas i diagrammet nedan som visar andelsökningar i arbetskraften för olika nivåer av utbildningsnivå (skill). Medan den röda linjen visar att framför allt högutbildade (högra änden) ökat i andel under 1980-talet visar den blå linjen att under 1990-talet ökade både hög- och låg-utbildades andelar kraftigt. Kort sagt: den amerikanska arbetsmarknaden har blivit alltmer polariserad.

Vad ligger då bakom denna polarisering? Enligt Autor och Dorn är IKT en viktig del av svaret. Högutbildade, som utför abstrakta, problemlösande uppgifter, har i takt med IKT-utvecklingen blivit mer eftertraktade. Men även lågutbildade som utför lokala tjänster har blivit mer eftertraktade, vilket förklaras dels av en ökad efterfrågan av dessa tjänster kommandes från de allt fler högutbildade och dels av det faktum att tjänsterna inte kan ersättas av vare sig datorer eller robotar. Autor och Dorn visar dessutom att de lågutbildade inte bara blivit fler utan även bättre betalda.

De stora förlorarna är medelavlönade, medelutbildade personer som utfört rutinmässiga jobb på kontor eller i produktionen. Dessa jobb har i allt högre grad ersatts av datorer och robotar. Exempel på sådana rutinsysslor är bokföring, sekreterare eller biografmaskinister. Autor och Dorn visar att dessa medelutbildade försvunnit till antingen pensionering, arbetslöshet eller in i den ”lågutbildade” tjänstesektorn.

Är denna polarisering även framtiden för Sverige? Kommer också våra lönehandläggare och banktjänstemän tvingas ta enklare serviceyrken för att få en lön? Tiden lär utvisa, men med tanke på att amerikanska arbetsmarknadstrender brukar komma till Sverige, med viss tidsförskjutning, är åtminstone min gissning att så är fallet.