I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Detta inledande inlägg diskuterar grundläggande begrepp och premisser samt presenterar ekonomilistan. Senare inlägg går igenom och diskuterar varje enskilt verk i ekonomikanon.
I september 2025 presenterades utredningen En kulturkanon för Sverige (SOU 2025:92). Ett drygt hundratal verk och företeelser som kan anses definiera vårt lands kulturarv.
Utredningen leddes av historiken Lars Trägårdh och en kommitté bestående av företrädare för svenskt kultur- och samhällsliv. En viktig innovation var det breda kulturbegrepp som utredningen anammade. Med kulturarv avses inte enbart av konst, litteratur och musik utan även de samhällsstrukturer ”som satt varaktig prägel på det svenska samhället och blivit viktiga referenspunkter i svensk offentlighet och självförståelse., och ibland även kulturen själv” (utredningen, s.16).
Själva verkslistorna i kanon har definierats av två expertgrupper som kommittén valde ut. Kommittén har sedan inte haft någon del i expertgruppernas arbete. Den ena gruppen ansvarade för konstarter, den andra – där jag själv ingick – utformade samhällskulturkanon. Fem samhällskategorier, givna av kommittén, utgjorde grunden för samhällskulturkanon: Lag och rätt, Religion, Ekonomi, Uppfinningar och Offentlighet. Varje kategori innehåller tio verk som skulle vara minst 50 år gamla.
Behövs en ekonomisk kulturkanon?
Mitt huvudansvar i arbetet med kulturkanon var den listan över vårt ekonomiska kulturarv (se även intervjuer i Aftonbladet och EFN, samt min krönika i Affärsvärlden). Samhällsekonomin är den resursmässiga basen för all verksamhet, inklusive kulturen. Ett materiellt välstånd ger konstnärer förutsättningar att alls kunna ägna sig åt skapande. Mecenater, kungar och, för den delen, skattebetalare har finansierat kulturarbetare i alla tider. Lars-Erik Larsson var anställd vid radiotjänst när han skrev ”Förklädd gud” (ingår i kanon) medan Johan Helmich Roman var hovkapellmästare när han skrev ”Drottningholmsmusiken” (i kanon), ni vet, vinjettmusiken till SVT:s Antikrundan.
Ekonomins struktur påverkar ibland kulturens innehåll tämligen direkt. Tänk bara på Vilhelm Mobergs romansvit om utvandrarna (ingår i kulturkanon). Utvandringen orsakades av jordbrukssektorns problem att försörja befolkningen, och 1860-talets missväxt, dvs lågkonjunktur, var en viktig orsak bakom utflyttningen till Amerika.
Ekonomin är i sig självt en del av vår kultur. Entreprenörsanda, regleringsiver eller ekonomisk jämställdhet mellan makar är exempel på det. Almqvists ”Det går an” (ingår i kanon) återkopplar direkt mot kvinnors rättigheter vilka utvecklades i näringsfrihetsförordningen 1864, lagen om makars särbeskattning 1971 eller införandet av pappamånad, samtliga verk som ingår i samhällskulturkanon.
Rent etymologiskt är ekonomi en given del av kanon: ordet kultur betyder ”odling”, vilket återkopplar direkt till det faktum att jordbrukets odlingslandskap utgjort huvuddelen av den svenska samhällsekonomin i sekler.
Ekonomikanon: Listan
Nedan visas hela ekonomikanonlistans tio verk. Är tio verk för få eller för många? En kortare lista hade blivit träffsäker men grovhuggen. Fler poster fördjupar bilden, men skapar problem med gränsdragningar, i värsta fall godtycke. Tio verk och företeelser är en kompromiss som jag tycker landat ganska väl.
| 1. Gruvnäringen: Falu koppargruva (1400) |
| 2. Finanssektorn: Riksbanken (1668) |
| 3. Jordbruket: Storskiftet (1751) |
| 4. Frihandeln: Näringsfrihetsförordningen (1864) |
| 5. Basindustrin: Industrilandskapet i Norrköping (1880) |
| 6. Energiförsörjningen: Harsprånget i Lule älv (1900) |
| 7. Välfärdsstaten: Folkpensionsreformen (1914) |
| 8. Svenska modellen: Saltsjöbadsavtalet (1938) |
| 9. Entreprenörskapet: IKEA i Älmhult (1958) |
| 10. Jämställdheten: Särbeskattningen mellan makar (1971) |
Serie inlägg om ekonomikulturkanon
Ekonomistas presenterar nu en serie inlägg om ekonomikanon som fördjupar och diskuterar samtliga tio verk. Att välja och välja bort ett en bitterljuv del av alla listmakares uppdrag. Alternativa representanter finns givetvis, och kanske anser kanske någon att helt andra företeelser borde stått med.
Sammantaget visar listan över Sveriges ekonomiska kulturkanon som det ser ut idag att vår ekonomiska historia är mer än bara naturresurser. Den innehåller även en blandning av idéer: från den liberala näringsfriheten till tidig folkpension och ekonomisk jämställdhet. Det är kanske just denna ideologiska blandning av öppenhet och kollektiva kontrakt som gett svensk ekonomi dess särprägel och som fortsatt formar vår konkurrenskraft i en globaliserad värld.
Ekonomistas 
Vad tror ni om, för tiden före:
– Runorna, visserligen samnordisk, men flest runstenar i Sverige
– Gotlands fynd av islamiska silvermynt, bland de största som påträffats i världen under vikingatiden, då får man även islams inflytande i Sverige och inte bara kristendom-judendom. Viktsystemet i Sverige var islamiskt, och ex. ören, örtugen och marken härstammar från det systemet, min teori att det gick nio islamiska dirhemer på ett öre, och tre dirhemer på en örtug, samt 72 på en mark. Gotlands räkning med 1 mark = 288 penningar passar in i det, för då blir varje penning en fjärdedels dirhem, men hur exakt det förhåller sig är det ingen som vet. Jag håller på att skissa på ett papper där min teori är att Olof Skötkonungs mynt var en dirhem, med stor del seignorage, men att man under hans son gick över till engelska myntsystemet.
Helgö-Buddhan vore intressant på religionsdelen inte ekonomi, som ytterligare understykning hur svenskheten formats i en internationell kontext.
Bra poäng, Rodney! Ja, detta om hur tidigt vi kan gå var en diskussionsfråga i början. Hur ska vi se till sånt som fanns innan Sverige existerade som land? Ingen lätt fråga, såklart. Dick Harrison skrev nyligen i SvD att vi borde ha börjat tidigare. https://www.svd.se/a/63xwBW/jattemissar-praglar-svensk-kulturkanon
Birka på Bjökö vad f ö en av de första verken jag tänkte på när den ekonomiska kanonlistan skulle skapas! Vår första stad, ett centrum för handel där köpmän från hela landet, och andra länder, möttes. Ansgar kom dit och förebådade kristnandet av svearna.
Men! I takt med listans utbyggnad hamnade Birka längre o längre ned i prioriteringslistan. Tyvärr tvangs jag slutligen stryka den. Hansestaden Visby var en alternativ kandidat till handelns betydelse för Sveriges ekonomi och självbild. Men även mitt kära Visby (min fars barndomsstad) uteslöts.
”Om din kandidat ska in, vad ska då lyftas ut?”: Minns att listan fick ha maximalt 10 verk. När jag därför hör om missade kandidater svarar jag alltid med motfrågan om vad som ska ut, precis den fråga jag själv ställde mig om och om igen under arbetets gång.
väl inprickade ”fenomen” eller företeelser att ingå i kanon för det ekonomiska fältet. Några kommentarer:
1) Storskiftet iofs banbrytande men hade liten verkan – s k laga skifte hade en betydligt större verkan – kom faktiskt att i grunden omforma den svenska landsbygden och lantbruket
2)Harsprånget förvisso pionjär, men mer genomgripande o vidare betydelse hade samtidigt ung instutionellt etableringen av Vattenfall (1909), som följdes ca 50 år senare av avancerad teknikupphandling högspänd likströmöverföring mellan utvecklingsparet Vattenfall och industrin (ASEA)