Pandemin och inkomsternas spridning i Sverige: Vad vet vi?

Frågan om Covid-pandemins fördelningseffekter diskuteras allt oftare. Fortfarande saknas tillräckligt uppdaterad information om hushållens löner, inkomster, konsumtion, hälsa med mera för att dra tydliga slutsatser. Men ett fåtal studier börjar nu komma där man försöker undersöka pandemins effekt på ojämlikheten med hjälp av särskilda datainsamlingar. I detta inlägg presenteras en av dessa studier som undersöker inkomstfördelningens utveckling i Sverige under 2020.

Att studera ojämlikhet i realtid är svårt, ofta omöjligt, eftersom data saknas över de utfall vi oftast vill studera. Exempelvis inkomster, konsumtion, hälsa, studieutfall tar tid att samla in. Som regel dröjer det 1-2 år innan forskare får tillgång till data.

En ännu opublicerad uppsats från december 2020 utgör ett undantag från denna regel. Tre internationellt etablerade ojämlikhetsforskare använder data från en nygjord inkomstundersökning från Luxemburg-institutet LISER har utfört under 2020 i fem europeiska länder, däribland Sverige. Enkäten genomfördes under intervjutillfällen mellan maj och november och uppsatsen fokuserar på de svarandes inkomstsituation under januari (tillbakablickande data inhämtade i maj), maj och september. Att jämföra tre enskilda månader på detta vis är problematiskt av flera anledningar. Säsongseffekter kan påverka enskilda månaders inkomstspridning, vilket gör att trender mellan enstaka månader kan bli missvisande. Efterhandsrapporterade inkomster (vilket gäller för januari i denna studie) kan dessutom skilja sig från verkliga inkomster ifall de svarandes minne sviker.

Ungefär 8000 personer deltog i enkätens första våg och av dessa var cirka 900 från Sverige. Urvalet är därmed inte särskilt stort vilket begränsar möjligheten till vidare undersökningar av utvecklingen i undergrupper och deras bidrag till den totala inkomstspridningen. Uppsatsen är desutom relativt hastigt gjord och den klargör inte hur representativa svarspersonerna är för den svenska befolkningen; i en preliminär jämförelse med Eurostat verkar LISERs enkät generera en något högre inkomstspridning (en Ginikoefficient på 31,4 jämfört med 27,6). Inkomsterna är insamlade och inrapporterade i fem olika inkomstgrupper, vilket förenklar för de svarande men minskar analysens exakthet. Emellertid låg den estimerade inkomstspridningen relativt nära Eurostats siffror för de andra länderna, vilket var en positiv signal gällande trovärdigheten.

Studien har med andra ord brister i sitt upplägg som medför att man som läsare måste tolka resultaten mycket försiktigt. Trots detta finns ändå indikationer på att estimaten nog inte är alltför långt från verkligheten, vilket motiverar en diskussion av resultaten.

Följande två bilder visar huvudresultatet gällande inkomstspridningens utveckling i Sverige under 2020. Den första visar de vanligaste inkomstojämlikhetsmåtten, däribland Gini. Som synes verkar inkomstspridningen ha minskat under 2020; först ökade den något under första halvåret 2020, alltså från perioden före Covid-utbrottet till perioden mitt under dess första våg, och därefter föll den desto mer från maj till september.

Figur 1: Inkomstojämlikheten i Sverige under 2020 enligt LISERs enkätundersökning.

Den andra bilden visar så kallade absoluta inkomstfördelningsmått, där exempelvis Gini multipliceras med genomsnittsinkomsten för att visa spridningen i absoluta inkomster istället för att normalisera dessa med snittinkomsten. Bilden visar dock en liknande trend: Också den absoluta inkomstojämlikheten minskade i Sverige under 2020. Fallet i absolut ojämlikhet är dock störst mellan januari och maj medan det är oförändrat mellan maj och september.

Figur 2: ”Absolut” inkomstojämlikhet i Sverige under 2020 enligt LISERs enkätundersökning.

Även i de andra studerade länderna, Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland, föll inkomstojämlikheten under 2020 enligt LISERs enkät. Utvecklingen är mycket likartad i både relativ och absolut ojämlikhet i alla fem länderna. Detta överraskar, inte minst med tanke på ländernas olikhet i flera avseenden (t ex storlek, industristruktur, demografi) och inte minst i hur Covid-politiken har utformats.

Vad kan då förklara den fallande inkomstojämlikhetstrenden under 2020? Författarna analyserar inte närmare vad som ligger bakom den fallande ojämlikhetstrenden, vilket förmodligen beror på den begränsade urvalsstorleken, men kanske även för att man ville presentera huvudresultaten så snart som möjligt.

Att spekulera i tänkbara förklaringar är intressant, men väldigt osäkert. En uppenbar slutsats är att inkomstförsäkringssystemen verkar ha fungerat även under pandemikrisen. Statliga inkomstgarantier i form av permitteringsstöd och företagsstöd har varit betydande. Dessa har motverkat friställningar och konkurser i privat sektor, ävenom produktionen fallit mycket kraftigt i många sektorer. Offentlig sektor har dessutom haft närmast fullständig inkomst- och anställningsgaranti, vilket särskilt påverkar bibehållna inkomster bland stora grupper låg- och medelinkomsttagare. Finns då förklaringen till den här uppmätta ojämlikhetsnedgången i fallande inkomster bland höginkomsttagarna? Exakt vad det skulle kunna vara är svårt att vet. Kanske har uteblivna vinster och minskad omsättning påverkat högt uppsatta och högpresterande löntagare mer än andra.

Sammanfattningsvis ger denna studien intressanta aktuella inblickar i inkomstfördelningen i Sverige under Covid-pandemin. Huvudresultatet att Covid-pandemin inte har inneburit ökade inkomstskillnader i Sverige eller övriga Europa, utan tvärtom fallande skillnader, känns ganska trovärdigt. Effekterna är inte särskilt stora, och senare studier kommer att kvalificera dem, kanske rejält. Men det faktum att de olika europeiska länderna följt en så pass likartade utveckling under 2020 är intressant med tanke på den stora diskussionen om Covid-politikens utformning.

Comments

  1. Superintressant! Hur mäter de inkomst? Är det disponibel inkomst? Och är kapitalinkomster med? Det vill man ju veta nu när det är dags att spekulera varför de finner vad de finner.

    • De frågar om hushållets disponibla inkomst, vilket ska innebära summan av alla löneinkomster och kapitalinkomster minus (direkta) skatter och plus kontanta transfereringar.

Lämna ett svar till Daniel Waldenström Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s