I studenttider är numera studentflak med banderoller av typen “Idag redlös, imorgon arbetslös” och “Nästa hållplats: Arbetsförmedlingen” en ganska vanlig syn. Den höga ungdomsarbetslösheten har debatterats flitigt under senare år och gymnasisterna har förmodligen snappat upp att ungdomsarbetslösheten är runt 25 procent. Som tidigare påpekats här på Ekonomistas och annorstädes betyder detta inte att var fjärde ungdom går arbetslös. Detta eftersom arbetslösheten uttrycks relativt antalet ungdomar som ingår i arbetskraften, vilket är ganska få i unga år då många studerar. Dessutom är det många studerande som också är arbetslösa, men det handlar i stor utsträckning avsaknad av feriejobb. I årets rapport från Finanspolitiska rådet finns bland annat en klargörande figur som jag tror skulle ha en lugnande inverkan på de nybakade studenterna. Gissningsvis är det inte så många gymnasister som läser Finanspolitiska rådets rapporter, varför jag passar på att återpublicera figuren här (även om förmodligen bara är marginellt fler gymnasister som läser Ekonomistas).
Figuren visar att andelen unga kvinnor som är arbetslösa utan att också vara heltidstuderande är en förhållandevis liten grupp — och mycket långt från de 25 procent som tycks vara den rådande uppfattningen på studentflaken. Just efter gymnasiet, kring 19 års ålder, är dock arbetslösheten som högst, men det rör sig om i runda slängar 10 procent av 19-åringarna. Figuren ovan ser ganska lik ut för män — en skillnad är dock att andelen heltidsstuderande ökar några år efter gymnasiet bland kvinnor, men inte bland män.
Utifrån figuren ovan kan man formulera en lite bättre tumregel för gymnasisterna på studentflaken. Det är ungefär 80 procent av ungdomarna som är heltidsstuderande i 15-19-årsåldern (och färre än så som fullföljer gymnasiet med kompletta betyg). Efter studenten kommer ungefär en av tio att bli arbetslös och bland de resterande kommer drygt hälften vara i arbete och den andra hälften kommer vara heltidsstuderande. Visst är detta en arbetslös för mycket och ytterligare smolk i den eventuella glädjebägaren kommer sig från att kategorin “heltidsstuderande” även inkluderar en del som befinner sig i arbetsmarknadspolitiska program (tyvärr hittar jag ingen siffra på hur stor den andelen är bland ungdomar). Men på det stora taget är framtiden ganska ljus för de som fullföljer gymnasiet. Det är framförallt framtiden för dem som aldrig lyckas ta sig upp på studentflaken som vi ska oroa oss för.
Ekonomistas 
Såvitt jag förstår kan man numera finnas med på studentflaken även om man inte fullföljt sina gymnasiestudier. Även dessa kanske hör till dem vi bör oroa oss för. Men de som fullföljt sina gymnasiestudier med godkända betyg har en rätt ljus framtid, åtminstone om de valt “rätt” inriktning.
En egenhet i SCB-statistiken som verkar vara mindre känd, är att arbetslösa i åtgärd räknas som heltidsstuderande som har sökt arbete.
Ett meddelande jag fått från AKU klargör:
När det gäller program som räknas som arbete gäller att personen får lön (och kanske inte ens vet att det är någon form av arbetsmarknadspolitiskt program) och företaget får någon form av ekonomiskt stöd. I de fall programmet betraktas som studier får personen inte någon lön från “arbetsgivaren” utan får istället aktivitetsstöd (som motsvarar A-kassan i ersättningsstorlek) från Försäkringskassan. Start av näringsverksamhet är det enda program där personen får aktivitetsstöd men ändå betraktas som arbete.
Här kommer en lista med program och aktiviteter som betraktas som arbete samt ej betraktas som arbete:
Program och aktiviteter som betraktas som ARBETE Ersättning
Anställning med lönebidrag Lön
Anställningsstöd Lön
Instegsjobb Lön
Nystartsjobb Lön
Offentligt skyddat arbete (OSA) Lön
Samhall Lön
Start av näringsverksamhet (Starta eget-bidrag) Aktivitetsstöd
Särskilt nystartsjobb Lön
Trygghetsanställning Lön
Utvecklingsanställning Lön
Program och aktiviteter som betraktas som STUDIER Ersättning
Aktiviteter inom vägledning och platsförmedling Aktivitetsstöd
Arbetslivsinriktad rehabilitering Aktivitetsstöd, rehabiliteringsersättning
Arbetslivsintroduktion Aktivitetsstöd
Arbetsmarknadsutbildning Aktivitetsstöd
Arbetspraktik/Arbetsträning/Förstärkt arbetsträning Aktivitetsstöd
Förberedande utbildning Aktivitetsstöd
Jobb- och utvecklingsgarantin Aktivitetsstöd/Försörjningsstöd
Jobbgarantin för ungdomar 16-24 år Aktivitetsstöd/Utvecklingsersättning
Lyftet Aktivitetsstöd
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Aktivitetsstöd
Här är en sammanställning från LO-ekonomerna med hur många av de arbetslösa heltidsstuderande som åtfinns i de olika kategorierna (dock ej åldersuppdelad): http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/for_media_faktaunderlag_heltidsstuderande_arbetslosa_pdf/$File/Faktaunderlag_heltidsstuderande_arbetslosa.pdf.
Förutom LO-modellen där alla studier implicit antas leda fram till en inkomst som kompenserar för studieskulden, kan man räkna med hjälp av studiestödsnämndens statistik och befolkningssiffrorna. Studiebenägenheten bland arbetslösa ökar som en funktion av minskande möjlighet att få a-kassa eller motsvarande. Hur mycket ungefär har jag försökt räkna på http://www.fredtorssander.se/fredpress/2012/06/29/80/
När det gäller antalet på deltagarna har Arbetsförmedlingen statistik där detta redovisas under fliken Rapporter http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Rapporter.html och med rubriken Arbetsmarknadspolitiska program – årsrapport. Eller i fall man finner Arbetsförmedlingens statistik otillräcklig och otillförlitlig – det är inget att skämmas för det anser de de själva – kan man räkna bakåt utgående från Arbetsmiljöverkets olycksfallsrapportering. http://www.fredtorssander.se/fredpress/2014/03/29/antalet-i-workfare-2012/ Arbetsmiljöverket har en mycket detaljerad och tillförlitlig rapportering när det gäller åldern på de som drabbas av anmälda olycksfall. Detta skulle gå utmärkt att använda för att beräkna saken.
Däremot finns det givetvis ett mörkertal och en viss osäkerhet om vilken av Arbetsförmedlingens åtgärder som den olycksdrabbade deltagit i. Den uppdelning som är viktig för frågor om försäkringar etc. är om det gäller anställning eller workfare och där är Arbetsmiljöverket noggranna.
Visste inte att var femte 17-åring inte gick på gymnasiet. Det är ju en enorm siffra som framstår värd att dekomponera lite.
Håller med om att det är konstigt och väldigt bekymmersamt om det stämmer. Nästan alla påbörjar gymnasiet, cirka en tredjedel går inte klart i tid, men fler gör det något år senare. Det skulle ev kunna ha att göra med att AKU har bristande representativitet i åldersgruppen (vore iofs lite konstigt).
Jag tror att det är sommarmånaderna som förvillar. Jämför med Figur 3.16 i samma rapport.
Tack, Pär, det förklarar naturligtvis saken, jag tänkte helt enkelt inte på detta (trots att jag stirrat länge och väl på figurerna som behandlar sommarmånaderna).
I ett lite längre tidsperspektiv och lite bredare socialt sett så är det bekymmersamma inte enbart att ungdomar inte går klart gymnasiet, utan att de som avbryter studierna inte ges någon annan möjlighet till egen försörjning. Även ungdomar är olika och måste få möjlighet att göra vissa val utgående från sina egna förutsättningar. Och det finns egentligen mängder av lämpliga enkla jobb som måste utföras fortfarande idag. Fast dessa jobb ger numera oftast inte anställning och lön, utan utnyttjas av staten till att skapa fattiga arbetande genom workfare.
För några år sedan såg jag på kunskapskanalen ett seminarium om utbildning. En av de som presenterade pratade om överutbildning och hur differensen mellan jobben och utbildningsnivån ökat rätt så radikalt sedan mitten av 90-talet.
Om jag minns rätt så gjorde TCO 09 en analys där de kom fram till ungefär
att över livscykeln så var det ingen överutbildning
För mig känns det som att TCO glömde normera över tiden och att även tidigare så behövdes längre utbildning för de högre tjänsterna, men även om utbildningen inte fanns så tillsattes tjänsterna. Att formell utbildning har de senaste 20 åren blivit viktigare än verkliga kunskaper.
Jag har sökt forskning beträffande utbildningsnivå och matchningen en till arbetsmarknaden men jag har inte hittat någon. Har någon tips till rapporter eller forskning?
AMS skrev en rapport i ämnet http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Rapporter/Ovriga/1999-12-30-Flaskhals-eller-overdrivet-formulerade-behov—en-analys-av-arbetsgivarnas-krav-vid-rekrytering-.html Mitt intryck är att det ökande antalet som utbildas till arbeten som traditionellt har gett högre inkomster mest är avsedd att eliminera risken för osund konkurrens om arbetskraften vilken skulle kunna bidra till fortsatt reallönestelhet.