Transition Economics is dead. Long live Transition Economics

I höst är det 20 år sedan Sovjetunionen kollapsade. Den period av dramatiska förändringar som följde ritade om Europas ekonomiska och politiska karta och förändrade ett antal samhällen i grunden. Alla dessa skeenden skapade också ett nytt forskningsfält inom nationalekonomi; ”Transition Economics”. (Utmärkta sammanfattningar av fältet och dess huvudfrågor finns t ex här och här. En mycket bra och lättillgänglig bok på ämnet är ”Transition and Economics” av Gérard Roland. Introkapitlen kan läsas här och här).

I dag anser de flesta att forskningsfältet ”Transition Economics”, i bemärkelsen studiet av de forna östblocksländernas övergång från plan- till marknadsekonomi, inte längre är relevant. Vissa av länderna har förändrats snabbt och är idag EU-medlemmar, andra har inte ens uppnått de BNP/capita nivåer man hade i slutet av 1980-talet före förändringsprocessen tog fart. Länderna har helt enkelt utvecklats i så olika riktningar att deras respektive problem i de flesta frågor idag är helt olika.

Samtidigt är forskning och idéer kring storskaliga förändringar av samhällen långt ifrån ett ämne som tillhör det förgångna. Många av länderna i det forna Sovjetunionen står fortsatt inför stora utmaningar och händelserna i Nordafrika och Mellanöstern har resulterat i att ett antal länder nu står inför utmaningar som på många sätt liknar de som länder i öst stod inför för 20 år sedan. Och det lär dyka upp fler fall i framtiden.

Det är mot bakgrund av detta som SITE (Stockholm Institute of Transition Economics) tillsammans med sitt nätverk av forskningsinstitut i Moskva (CEFIR), Riga (BICEPS), Minsk (BEROC), Szczecin (CenEA), Tblisi (ISET), och Kiev (KEI) idag lanserar the FREE Policy Brief Series. Målet med FREE är att knyta samman forskning och policy genom korta analyser av aktuella ekonomiska problem och utmaningar. Formatet är texter som är mellan 3-6 sidor långa och baserade på akademisk forskning kring den aktuella frågan. De ska vara mer initierade och djuplodande än en genomsnittlig tidningsartikel på ämnet, men kortare och mer tillgängliga än akademiska artiklar. Varje måndag dyker (minst) en ny artikel upp

Till dagens lansering har Sergei Guriev skrivit om vad forskning inom politisk ekonomi lär oss om Rysslands möjligheter att reformera sin ekonomi, Torbjörn Becker har skrivit om transitionen i öst och om ekonomiska chocker genom historien, och Mykhaylo Salnykov om Vitrysk energisäkerhet.

Comments

  1. Alex II says:

    Om man ska tro på denna artikel är Ryssland möjligheter att reformera sin ekonomi obefintlig. Min farfar sa ” Ryssland kommer alltid ha en tsar, när jag tjänade i tsarens arme var han vit, nu är han röd. Oavsett hur det går kommer de ha en av någon kulör. Assimilera er därför till Sverige.”. Jag skrattade åt honom och sa ”farfar du har fel, ryssarna har som de flesta en frihet önskan.” jag hade fel och farfar rätt. Ryssland har nu en brun tsar, snart svart.

    Is Russia a ”Thug State?”, by David Henderson
    ECONLOG | SEPTEMBER 5, 2011
    http://pulse.me/s/1wKDd
    Although the KGB was abolished in 1991 after its chairman, Vladimir Kryuchhov, participated in the failed coup d’etat against USSR president Mikhail Gorbachev, the KGB mentality still thrives. Russian is run by former KGB officials and Kremlin-friendly oligarchs. They control industry, commerce, media, and banking, conduct covert operations at home and abroad, and operate their own prisons. They order telephone justice (tell judges their verdicts) and gather compromising material to intimidate opponents. If they do not directly order assassinations, they make sure that those who do are not caught. Outsiders do not know how the KGB state works. Insiders may be confused as well.
    This is from Paul Gregory, ”Russia’s Economy: Putin and the KGB State,” this month’s Econlib Feature Article, released earlier today. I highly recommend it.

    —————————————–

    Sent from my iPhone

Trackbacks

  1. […] påbörjades på 1990-talet. För ett knappt decennium sedan var många av uppfattningen att denna transition snart skulle vara över och att relationerna mellan länderna i det tidigare Östblocket och Väst, både ekonomiskt och […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s