Miljarder att tjäna på ny skattereform

Igår var det julafton för alla skattenördar. Då presenterade nämligen Peter Birch Sørensen en ESO-rapport där han diskuterar om det är dags för en ny skattereform i Sverige. Svaret blir ”Ja” och Peter Birch ger också ett recept för hur en sådan skulle se ut: 

  • Avskaffa värnskatten
  • Ersätt den nuvarande kommunala fastighetsavgiften, stämpelskatterna och kapitalvinstskatten på eget boende med en ny fastighetsskatt på 1 procent av en realistisk fastighetsvärdering
  • Reformera den s.k. 3:12 regeln
  • Inför samma moms på alla varor och tjänster
  • Sänk kapitalinkomstskatten till 25 procent
  • Sänk bolagsskatten till 25 procent
  • Höj avkastningsskatten på pensionssparande till 25 procet

I mycket är Peter Birchs reformförslag en återgång till de två  principer som var grundläggande för det som har kommit att kallas århundradets skattereform; neutralitet och likformighet. Det som höjer rapporten utöver det vanliga är att Peter Birch också presenterar en ny beräkningsmodell för att räkna ut i vilken grad olika skattesänkningar är självfinansierade. I denna modell tar han även hänsyn till att en sänkning av skatten på arbete även kommer att få följder för storleken på skattebaser för andra skattetyper, t ex sparande och konsumtion. Med hjälp av denna modell visar Peter Birch att hans föreslagna skattereform inte skulle kosta något i förlorade skatteintäkter. Tvärtom så finns över 30 miljarder att hämta hem och det utan några avsevärda fördelningskonsekvenser.

Vill du också fira julafton? Då kan du se en websändning av hela konferensen här 

Comments

  1. Olof Johansson-Stenman says:

    Jag trodde vi redan hade avskaffat arvsskatten, har vi inte det?

  2. Olof: Jodå, det har den. Det ska egentligen stå värnskatten.

  3. Per S says:

    Det är ju väl bekant att vi ekonomer gillar fastighetsskatt, men att höja skatten med 2 000 för storstädernas småhusägare kräver nog både en rejäl parlamentarisk koalition och att de påstådda 30 miljarderna riktas strategiskt…

  4. Micke says:

    Låter som en dröm.

    Tyvärr lär det förbli så, huvudsakligen p.g.a. fastighetsskatten. Men kan man hoppas på en blocköverskridande överenskommelse där de borgerliga kan komma undan med att återinförandet av den var en kompromiss nödvändig för att avskaffa värnskatten?

    Sen skulle jag vilja ha en regel till: man kan inte överklaga taxeringen av fastigheten, men man kan välja att sälja sitt hus till skattemyndigheten för t.ex. 85% av taxeringsvärdet (och skattemyndigheten kan i det läget förstås inte vägra att köpa.)

    Då slipper vi gnället om att just min fastighet är feltaxerad – eller så får vi ett bevis på att den är det, och kan justera taxeringsprinciperna i enlighet med det.

    • Mattias Woldu says:

      Intressant förslag men bäst är ändå att se till att man alltid kan få sälja sin fastighet till skatteverket till 100% av taxeringsvärdet. Eftersom taxeringsvärdet skall vara runt 85% av marknadsvärdet så betyder det att skatteverket har möjlighet att återfå sina pengar om värderingen är gjord korrekt och möjlighet att förlora pengar om värderingen är fel.

      Skulle skapa ett mycket rättvisare taxeringsförfarande.

      • Micke says:

        Jag antog att ”fastighetsskatt på 1 procent av en realistisk fastighetsvärdering” skulle innebära att taxeringsvärdet skulle försöka vara exakt marknadsvärdet, istf som idag en lägre del av det. Poängen är dock precis den som du vill åt: man kan sälja tillbaka sitt hus till det skatteverket anser vara ca 80%-85% av marknadsvärdet.

        Man kan förstås diskutera siffran 80%-85%, men den måste
        vara i de trakterna. Är den lägre är det ju inget problem för skattemyndigheten om de sätter för höga taxeringsvärden, och är den högre kommer skattemyndigheten att tvingas köpa många hus vid minsta justering nedåt av marknadspriserna.

  5. Nymnchen says:

    Är det verkligen rimligt att alls räkna med att några skattesänkningar är självfinansierande (i ordets rätta bemärkelse)? Hur har det sett ut när det studerats empiriskt?

  6. Jag känner inte till en enda studie som empiriskt kunnat belägga något sådant men det kanske finns. Det finns dock gott om dylika resultat i liberala ekonomers simuleringar som ju oftast har någon bakomliggande teori utöver lite empiriska data. Dessa teorier brukar bygga på homo economicus och således stämma dåligt med verkligheten.

  7. Nymnchen says:

    Olof kanske vet.
    Ekonomistas brukar annars vara huvudsakligen intresserade av empiriska data, så det förefaller underligt att någon av de som bloggar här skulle godta en beräkningsmodell för ”självfinansierade skattesänkningar” utan några verklighetsförankrade grunder.

    Helt apropå beskattning så börjar äntligen frågan om beskattning av kapitalinkomster att lyfta http://goo.gl/6KBD
    Jag har länge störts över att arbetsinkomst beskattas hårdare än kapitalinkomster. En sådan korrigering borde finnas med in en framtida skattereform

  8. Nymchen och Jarl: Lafferkurvans existens maste val anda vara ett oomkullrunkeligt faktum (darmed inte sagt att just dessa skattesankningar ar sjalvfinansierade)

  9. Nymnchen says:

    Emil
    dess existens är som du säger oomkullrunkelig. Det är dennes förmåga att någorlunda korrekt förutsäga reell effekt av riktiga förändringar av (verkliga) skattenivåer i ett faktiskt samhälle som jag ifrågasätter.

  10. pontus says:

    Sankningen av tobaksskatten 1998 var i alla fall motiverad av Laffer-liknande argument. Jag minns inte riktigt hur det foll ut.

  11. Först och främst så innebär Peter Birchs föreslagna reform inte bara skattesänkningar utan även en del höjningar (t ex fastighetsskat för vissa, enhetligt moms mm).Det häpnadsväckande är väl snarare att han hävdar frånvaron av fördelningseffekter.
    För det andra så tror inte heller Peter Birch att de 30 miljarderna kommer att komma omedelbart, utan beror även på dynamiska effekter. men reformen är i alla fall finansierad även i frånvaron av sådana.
    För det tredje bygger uträckningarna förstås på antaganden om elasticiteter, men även med väldigt små mått på sådana kan man visa att t ex ett avskaffande av värnskatten skulle få positiva effekter på skatteintäkterna. men naturligtvis är det en empirisk fråga i slutändan

  12. Jarl says:

    Eva: Hur vet du i vilken riktining de små måtten på elasticiteterna går, minus eller plus? Varför skulle högutbildade och höginkomsttagare inte i längden kunna arbeta mindre om man avskaffade värnskatten? Hur kan du veta det? Varifrån är elasticiteterna hämtade? Inte öht från amerikanska studier gjorda för amerikanska förhållanden hoppas jag.

  13. Thomas Jansson says:

    Att empiriskt kontrollera ”dynamiska effekter” av en total omläggning av skattesystemet låter sig inte göras på ett trovärdigt sätt då ett lands konjunkturläge och statsfinansiella situation ständigt varierar över tiden. T. ex. genomfördes ”århundradets skattereform” vid en ogynnsam tidpunkt och de dynamiska effekterna lyste med sin frånvaro, med stora budgetunderskott som följd. Hur mycket av diskrepansen som berodde på felaktiga antaganden respektive otur med konjunkturen har väl aldrig kunnat fastställas på ett trovärdigt sätt?
    Det är däremot lättare att empiriskt belägga att ofinansierade skattesänkningar medför stora risker. På detta borde dagens Storbrittanien kunna tjäna som exempel. Nya beräkningsmodeller över dynamiska effekter bör betraktas med stor misstänksamhet.

  14. Jarl: naturligtvis vet vi inte exakt vad som kommer att hända med skatteintäkterna och höginkomsttagarnas arbetsutbud om värnskatten avskaffas, men de elasticiteter som Peter Birch och andra räknat på är satta relativt låga och i enlighet med vad ett flertal studier som skattat elasticiteter med svenska data, t ex av Sören Blomquist, funnit.

  15. Oskar says:

    Eva,
    En sak som är lite besynnerligt både i ditt inlägg och i den allmänna medierapporteringen är den jublande tonen vad gäller 30 miljarder till i skatteintäkter (”att hämta hem”). Normalt sett brukar vi väl som ekonomer (åtm utanför regeringskansliet) inte använda skatteinkomsterna som mått på ett skattesystems förtjänster…?

    Känns som en rimligare poäng att söka efter hade varit att säga att det skulle gå att finansiera statens utgifter på ett sätt som, utan negativa fördelningseffekter, ger upphov till mindre snedvridande beteendeeffekter (möjligen mer elegant formulerat, t ex i termer av arbetsutbud som jag antar är huvudpoängen).

    Men jag tackar för julaftonsinbjudan mitt i sommarvärmen!

  16. PBS föreslår en sänkning av bolagsskattesatsen till 25 % (=den generella skattesats han föreslår för kapital). Han föreslår också avdrag för utdelning av normalavkastning på eget kapital. Eftersom bolagsskatten svara för endast ca 5 % av de totala skatterna och avgifterna, blir det inte så mycket kvar att beskatta.
    På min fråga varför alls beskatta kvarvarande bolagsvinst (med hänsyn dels till den extremt komplicerade juridik som bolagsskatten kräver, dels till dess enligt PBS skadebringande effekter) svarade PBS att beskattningen av övernormala vinster inte hade lika skadliga effekter som beskattning av normalvinster samt att bolagsbeskattningen fungerade som ett skydd mot förskjutning av beskattningen av löneinkomst.
    Är det verkligen hållbara argument?http://exitbolagsskatt.blogspot.com/

    • Gunnar Brandén says:

      Sade PBS något om hur stor självfinansieringsgraden var för denna hypotetiska sänkning av bolagsskatten? Den beräkningen hade varit väldigt intressant att se.
      Vidare låter avdrag för ”normalavkastning” som en backe som kan bli riktigt ordentligt hal, nämndes något om tillämpningsproblematiken med detta förslag? Det kanske redan tillämpas i något land?

  17. Gunnar Brandén
    PBS beräknar (sid. 319) att bolagsskattens deadweight loss-effekt på grund av val av organisationsform och skuldsättningsgrad var 32 miljarder år 2008 när de totala bolagsskatterna var 83 miljarder. Ett ACE-avdrag (Allowance for Corporate Equity) skulle gett en statisk skattereduktion av 8,3 miljarder beräknat på 2007 års vinster (sid. 305). Det går väl inte att addera/subtrahera dessa tal, men det förefaller vara en obetydlig fiskal förlust för staten i förhållande till en synnerligen kraftfull effektivitetsvinst. Dessutom är ju bolagsskatternas andel av totala skatter och avgifter endast drygt 5 procent, så skattebortfallet är nålpengar.
    Detta motsägs inte av de beräkningar som Erik Norrman gjort i vår bok Slopad bolagsskatt – analys och konsekvenser. Ett avskaffande av bolagsskatten ger förstås en kraftigare fiskal belastning. I vart fall initialt, innan ekonomin anpassat sig och den ökade effektiviteten resulterat i stigande lönesummor och utdelningar att beskatta. En ytterligare vinst är bortfallet av den onyttiga resursförbrukningen som bolagsskatten förorsakar i form av akademisk och konsulterande expertis samt i rättsväsende och skatteförvaltning. Den kan uppskattas till c:a 15 miljarder kr.
    PBS räknade med en normalavkastning på 7 procent (riskfria räntan 4 + riskpremium 3).

Trackbacks

  1. […] vilken nivå och typ av beskattning som är mest ändamålsenlig om man är människa: se här och här. Jag är inte säker på att fåglarna har den […]

  2. […] för ny skattereform? Written by Johan on June 8, 2010 – 6:09 pm Eva Mörk på Ekonomistas hänvisar till en ny rapport av Peter Birch Sörensen och når slutsatsen att svaret är ja. Hon ger exempel […]

  3. […] Det här får åtminstone mig att undra om fastighetsskatten verkligen är en så viktig fråga för väljarna eller om det mest är en bild som ständigt målas upp i media? Visst finns det enstaka personer med små inkomster och hus de ägt länge och som stigit i värde, men det handlar förmodligen om väldigt få personer. Kanske finns det ändå visst hopp att det är möjligt att återinföra fastighetsskatten i en kommande skattereform? […]

  4. […] vinster som uppstått då husköparen haft tur (se inlägg om fastighetsskatten här, här och här), men faktum kvarstår att skatten var väldigt impopulär. Det har ofta hävdats att skattens […]

Lämna ett svar till Per S Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s