För några år sedan visade en studie av Lars Jonung och Martin Larch att de makroekonomiska prognoser som ligger till grund för budgetarbetet blir bättre om de görs av en separat myndighet snarare än av landets finansdepartement. Prognoser från finansdepartementet tenderar att vara för optimistiska och därför medföra att finanspolitiken blir alltför expansiv med systematiska underskott som en följd.
Som ett av sina första beslut har Storbritanniens nya finansminister, George Osborne, valt att följa Jonungs och Larchs rekommendation att låta en separat myndighet göra prognoserna. Som motivering säger han enligt Financial Times om sina föregångare:
They fixed the figures to fit the Budget, when they should have fixed the Budget to fit the figures. Forecasts were fiddled in order to help the government to present the sort of Budget it wanted to present.
Jag tror att en liknande delegering av prognosarbetet skulle vara bra även i Sverige. Detta trots att Finanspolitiska rådets årliga rapport, som presenterades tidigare idag, inte finner något som helst stöd för att det svenska finansdepartementets prognoser skulle vara systematiskt felaktiga eller påverkade av politiska hänsyn, inte ens under valår.
Ekonomistas 
Konjunkturinstitutet och finansen brukar väl för det mesta vara hyggligt överens om prognoserna. Att det kan skilja sig en del under turbulenta tider (som framgår av er rapport) är inte konstigt, speciellt då prognoserna inte tas fram vid exakt samma tidpunkter.
Det som naturligtvis kan skilja sig åt är synen på hur effektiva olika finanspolitiska åtgärder är. Att en svensk regering helt skulle köpa en oberoende bedömning (eller recension) av sin egen politik känns lite som en utopi, men låter onekligen intressant.
“Jag tror att en liknande delegering av prognosarbetet skulle vara bra även i Sverige. Detta trots att Finanspolitiska rådets årliga rapport, som presenterades tidigare idag, inte finner något som helst stöd för att det svenska finansdepartementets prognoser skulle vara systematiskt felaktiga eller påverkade av politiska hänsyn, inte ens under valår.”
Om det inte finns några belägg för att finansdepartementet missköter prognostiseringen, varför tycker du då att det kunde vara bra även i Sverige?
Det finns ju ändå en risk att problem uppstår i framtiden. T ex vill regeringen nu utvärdera överskottsmålet (för den offentliga sektorns finansiella sparande) med hjälp av ett genomsnitt av sparandet innevarande år, de tre föregående åren samt en prognos för de tre kommande åren. Här tycker jag att det finns ett uppenbart trovärdighetsproblem om regeringen/finansdepartementet själva ska göra prognosen. Studier av Strauch m fl och von Hagen visar att man inte gärna lägger en prognos om att uppsatta offentlig-finansiella mål kommer att brytas.