I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Först ut är världsarvet Falu koppargruva, en representant för den svenska gruvnäringen som har präglat vårt samhälle i sekler.
Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning.
Den första posten i ekonomikanon är Falu koppargruva, grundad cirka 1400 och i aktiv drift fram till 1940. Denna gruva representerar den svenska gruvnäringen, som präglat vår ekonomi och vårt landskap sedan århundranden. Falu koppargruva var stormaktstidens ekonomiska motor och är idag ett välbesökt museum som blev 2001 utnämnt till världsarv av Unseco.
Utredningens motivering
Gruvnäringen har i över tusen år varit en hörnsten i Sveriges ekonomiska utveckling. Med tusentals gruvor, särskilt i Bergslagen, Norrbotten och Västerbotten, har malmbrytning och metallframställning inte bara byggt välstånd, utan också bidragit till teknologisk utveckling och lagt grunden för Sveriges industrialisering och handel.
Särskilt framträdande är Falu koppargruva – ett av Sveriges viktigaste historiska industrilandskap. Gruvan var i drift i hundratals år och nådde sin höjdpunkt under stormaktstiden, då den stod för majoriteten av världens kopparproduktion. Intäkterna från kopparn blev ett ekonomiskt nav under stormaktstiden och bidrog till att finansiera Sveriges politiska och militära ambitioner.
Invandrade tekniker och köpmän, däribland valloner, lärde oss konsten att tillverka tackjärn, mässing, gjuta kanoner och pressa järnplåtar. Den främste av dessa entreprenörer var holländaren Louis De Geer, grundare av flera bergsbruk, skeppsrederier och med tiden Sveriges rikaste man.
Kring gruvorna växte ett avancerat samhälle fram brukens industriella arbetsdelning, storproduktion och teknikutveckling skapade till en ny ekonomisk och social struktur på landsbygden.
Gruvnäringen gav även upphov till annan industriell verksamhet, i form av exempelvis smältverk och mekanisk industri. Flera av dagens ledande teknikföretag har sina rötter i denna tradition.
Sverige är fortfarande EU:s största producent av järnmalm och en viktig aktör inom bas- och ädelmetaller. Arvet från gruvnäringen lever vidare i teknik, export och regional utveckling – ett arv som Falu gruva tydligt symboliserar.
Några reflektioner
Gruvnäringen är en odiskutabel del av den svenska ekonomiska historien. Brukssamhällen har präglat landskap och liv i stora delar av landets norra halva. Än idag står malmexport för en viktig del av nationalinkomsten.
Alternativ till falugruvan finns såklart. Lapphyttan i Norberg är kanske vår allra första hytta, med stort historiskt och kulturellt värde. Malmfälten i Kiruna, Gällivare och även Boliden är sedan länge ekonomiskt viktigare än Bergslagens gruvor.
Men Falu koppargruva har många fördelar. När bergsmännen drog Stora Kopparbergs bolag på 1200-talets slut skrevs kontrakt över ägarandelar med rätt till både inflytande och vinstutdelning. Ibland kallas detta världens äldsta aktiebolag – mer än tvåhundra år före de ostindiska kompanierna och femhundra år innan Sverige fick en ordnad aktiebolagslagstiftning (vår första ABL kom 1848 men inte förrän 1895 och 1910 fick vi moderna dito). Falugruvan är dessutom en vacker plats att besöka för elever, turister och andra.
Ekonomistas 
Att börja med Falu koppargruva och dessutom motivera detta med att delar av arbetsresultatet då, och först då, kunde ges (”lotter”) till personer som inte själva deltog i gruvarbetet, visar vems ekonomi det gäller. Ekonomi definieras därmed icke som något allmänt socialt eller antropologiskt som mänsklighetens ämnesomsättning med naturen genom (samfällt) mänskligt arbete, vilket ju förekom – även här i Sverige – långt innan något skriftspråk. Att välja just kopparhanteringen i stället för järn och stål, vilket har framställts sedan åtminstone 300 fkr. till exempel i Riddarhyttan, innebär dessutom att penningväsendet och finansen och exportekonomin får utgöra början på ekonomins historia.
Falu koppargruva skulle dock kunna användas som en startpunkt för en beskrivning av den svenska industriarbetarklassens tidiga ekonomiska och sociala villkor. Fredlösa och livstidsdömda förbrytare kunde få fängelsestraffen omvandlade till arbetet i gruvan.
Just Falu koppargruva tycker jag inte är ett så stort problem. Kopparn spelade en mycket viktig roll, bla med kopparmynt som ledde till att Sverige var först med sedlar i Europa. Det är också bra att representera medeltiden. Större är problemet med fokus på perioden 1850-1971, och där övriga perioder inte blir representerade tillräckligt, inte minst den förkristna tiden, men också efter 1970 då Sverige blir mer multikulturellt.
Rodney, bra poänger. Kanon fokuserar i allt väsentligt på den tid som Sverige har existerat som nation. Den förkristna tiden är därför inte särskilt välrepresenterad. Birka på Björkö, min främsta bubblare, hade avhjälpt en del av detta.