Nollsummetänkande

I den ekonomiska politikens värld går klyftan mellan individer ofta djupare än den enkla uppdelningen mellan vänster och höger. Diskussioner må handla om högre skatter för de rika eller mer statligt stöd för de fattiga, men underliggande finns ofta en fundamental skillnad i synen på samhällets resurser och värdet av andras bidrag. Om någon vinner framgång, betyder det att någon annan samtidigt förlorar? Om vårt lands tillväxt stiger, måste något annat lands ekonomi krympa i samma omfattning? 

Skillnader mellan människors synsätt kan uttryckas i vilken grad de ser ekonomin som ett nollsummespel – ett perspektiv som bidrar till att forma våra politiska preferenser mer än vi kanske inser.

Nollsummetänkande är uppfattningen att en persons vinst innebär en annan persons förlust. Det beskriver ett synsätt där den ekonomiska kakans storlek betraktas som given, och där varje bit en person tar innebär mindre för alla andra. Det motsatta perspektivet, en icke-nollsummesyn, är att den ekonomiska kakans storlek faktiskt kan växa, att en persons framgång inte behöver komma på bekostnad av andra.

Dikotomin mellan nollsummetänkande och dess motsats kan påverka människors ställningstagande i olika politiska frågor, från beskattning och omfördelning till positiv särbehandling och invandring.

I en ny studie som har fått stor uppmärksamhet tillfrågades över 20 000 personer i USA om hur utbrett nollsummetänkandet är och hur det påverkar deras politiska preferenser. Resultaten tyder på att de som ser världen genom ett nollsummesystem är mer benägna att stödja politik som syftar till att omfördela välstånd, positiv särbehandling av missgynnade grupper och mindre benägna att stödja invandring.

Figur 1 visar att nollsummetänkande bland amerikaner i allmänhet korrelerar med ett starkare stöd för det demokratiska partiet, som ligger till vänster i den politiska skalan. Det finns dock en överlappning i omfattningen av nollsummetänkande mellan demokrater och republikaner, vilket framgår av figuren. Studiens mer ingående analyser visar på en komplexitet i hur nollsummetänkande påverkar folks uppfattning i olika frågor. Inom det demokratiska partiet leder exempelvis nollsummetänkande till mer motstånd mot invandring, medan det bland republikaner leder till mer stöd för allmän sjukvård och omfördelning.

Figur 1: Nollsummetänkande bland demokrater och republikaner i USA

Forskarna försöker även kartlägga varför nollsummetänkandet alls får fäste. Deras slutsatser pekar mot att klassresor spelar roll: personer som har upplevt en uppåtgående klassresa i sin familj är mindre benägna att se världen i nollsummetermer. På samma sätt tenderar människor med personlig erfarenhet av invandring att se ekonomiska interaktioner som fördelaktiga för alla, ett perspektiv som sannolikt bidrar till en mer expansiv syn på den ekonomiska kakan.

I en enkel internationell jämförelse av över 70 länder påträffas liknande mönster. Nollsummetänkande är förknippat med stöd för vänsterpolitik, statlig omfördelning och invandringsrestriktioner på global nivå.

Sammanfattningsvis stämmer resultaten till eftertanke. Givetvis finns perioder och situationer där fördelningsutfallen liknar ett nollsummespel, t ex när köpare och säljare ska göra affär eller när politiken ska fördela sina utgifter mellan områden. Även i politiken uppstår nollsummespel när en budget ska fördelas mellan olika utgiftsposter.

Men i ett bredare perspektiv visar den ekonomiska historien att samhällsekonomin totalt sett ingalunda är en oföränderlig kaka. Ett sekel av tillväxt har skapat ett välstånd som har gynnat alla, inte minst dom på samhällets botten. Entreprenörerna som drivit på utvecklingen har ofta blivit rikast, och i vilken mån ett sådant fördelningsutfall är rimligt eller rättvist är en annan viktig diskussion som bland annat styr vilka politiker som väljs att bestämma över omfördelningen.

För att förstå krafter som polarisering och politiska program med i värsta fall dstruktivt ekonomiskt innehåll är det motiverat att vi lär oss mer om nollsummetänkandets utbredning i befolkningen. Enkätundersökningen i USA som diskuteras här är ett första steg på en sådan diskussion. Det vore intressant om en liknande studie kunde göras för Sverige.