Ben Bernanke slutar som ordförande för Federal Reserve och en efterträdare ska utses. Fram till för några dagar sedan fanns två huvudkandidater: Larry Summers (professor vid Harvard) och Janet Yellen (professor emeritus vid Berkeley och för tillfället vice ordförande för Federal Reserve). Nu har Summers dragit tillbaka sin kandidatur och det verkar därför troligt att det blir Yellen som tar över posten som världens mäktigaste centralbankschef.
Om detta säger jag (dock utan Gert Fylkings sarkasm): Äntligen!
Mitt ”äntligen” baseras inte på det faktum att Janet Yellen skulle vara den mest erfarna ordföranden som Fed någonsin haft. Inte heller handlar det om att jag har gjort en djupgående analys av kvaliteten på hennes forskning (även om hennes produktion är imponerande). Att hennes ledaregenskaper och förmåga att skapa konsensus verkar mycket goda är inte heller anledningen till min entusiasm.
Jag säger ”äntligen” av ett mycket enklare skäl – att Janet Yellen är kvinna.
Från psykologisk och beteendeekonomisk forskning vet vi att förebilder spelar stor roll. Såväl experiment som fältstudier (av exempelvis Buju Dasguptas, University of Massachussets at Amherst, vars forskning finns beskriven här) har visat att flickor och kvinnor, som har framstående kvinnor i sin närhet som kan fungera som förebilder, får bättre självförtroende och blir mer benägna att lita på sina egna kunskaper och färdigheter (när kvinnor och män själva skattar sina färdigheter är män generellt mer benägna att överskatta dem). Så om Janet Yellen blir fed-ordförande är det oerhört goda nyheter för alla tjejer därute som kan lägga ”centralbankschef” till listan över vad som faktiskt är möjligt att bli när man blir stor, trots att man är kvinna.
Jag skulle naturligtvis önska att vi levde i en värld där jag inte behövde bli så glad över att Janet Yellens framgångar. Att vi levde i en värld där det är lika naturligt att en skicklig kvinnlig ekonom blir Fed-ordförande som att en skicklig manlig ekonom blir det. Men med tanke på att Federal Reserve har haft 14 ordföranden och alla har varit män, så verkar det inte som att vi lever i den världen. Eller åtminstone har vi inte gjort det förrän nu.
Ekonomistas 
Av biologiska skäl så är det tyvärr så att det aldrig kommer att vara lika vanligt med kvinnor som män på verkligt ledande positioner, ifall man inte kvoterar. Det finns ingen känd kultur av de tusentals som man studerat där kvinnor på verkligt ledande poster utgör mer än 7-8 procent, något Steven Goldberg utreder grundligt i “Why Men Rule – A Theory of Male Dominance”.
Jag gläder mig också åt att kvinnor kommer på ledande platser, det gör vårt samhälle och våra företag mycket bättre, men män och kvinnor har olika fortplantningstrategier, något som avspeglas i vår psykologi.
Män och kvinnor skiljer sig genetiskt med 1 – 2%, lika mycket som en kvinna och en honchimpans och en man och en hanchimpans.
Det är ett under att vi är så lika som vi är.
Tyvärr leder då allt tal om att “det är dags för en kvinna” på politiskt tillsatta positioner att man misstänker att en kvinna blir tillsatt på lägre meriter.
Jag önskar att man hellre såg till att ta bort alla hinder och sedan låta det bli som det blir. Jag tror tyvärr att det inte kommer att bli så mycket annorlunda än det är idag, hur många förebilder det än finns.
Utifrån din kommentar så gissar jag att du är särartsfemininist?
Har ingen aning vad det betyder, men ska undersöka. Jag bodde i Frankrike mellan 1996 och 2011. När jag flyttade ut var begreppet “genus” som “socialt kön” ett dåligt skämt naturvetare emellan.
Är själv naturvetare med intresse för biologi, mamma som var biologilärare, hade Lars Wilsson som gymnasielärare, han var doktor i etologi och sedan nyligen bekant med Birgitta Tullberg, professor i zoologi i Stockholm. Fast jag doktorerade i fysik, så evolutionär biologi och psykologi är en hobby.
Rekommenderar varmt “Taking Sex Differences Seriously” av Steven Rhoads och “In a Mind of Her Own – The Evolutionary Psychology of Women” av Anne Campbell. Den senare ser jag just har kommit ut i en ny upplaga, jag läste den första. Utgifter, utgifter…
Det första kapitlet i Annes bok heter “The essential woman: Biophobia and the study of sex differences”. Om andra upplagan är som den första så går hon grundligt igenom den feministiska litteraturen.
Om definitionen på “särartfeminist” är den som ges här:
http://www.jamstalldhet.net/inriktningar.html
så är jag det. Att vara något annat är ovetenskapligt på matematisk/naturvetenskaplig fakultet.
Det är intressant att se hur biologer tassar runt detta, av överlevnadsskäl som forskare antar jag. I Buss’ och i Gaulin&McBurneys läroböcker i evolutionär psykologi nämns inte “gender” i index. Pinker skriver “gender, see sex differences” i “The Blank Slate”. Men annars tar de inte i begreppet “gender”.
Lisa, se mitt svar (nedan) till Undertallens kommentar(er). Diskussionen fortsätter förövrigt på hans blogg (om han nu inte mot förmodan väljer att börja censurera mina inlägg).
Jägar- samlarsamhällen är generellt hyfsat jämställda samhällen. Men helt och hållet oavsett dessa tydliga bevis på det orimliga i Goldbergs teser (till dennes försvar kan ju dock påpekas att boken skrevs under en tid när kunskapen på området var väldigt begränsad), så är Undertallens ide om att dagens situation är en naturlig följd av mäns påstådda medfödda ledaregenskaper är (oavsett det faktum att det inte finns något stöd i forskningen kring jägar- samlare) helt ologisk med tanke på att antalet kvinnor i ledande positioner hela tiden ökar. Vad är det som får Undertallen att tro att just dagens situation är den mest naturliga? Han hade antagligen sagt samma sak för 100 år sedan.
Det finns inget som tyder på att män besitter några särskilda medfödda ledaregenskaper. Tvärtom faktiskt. Givet den moderna typen av ekonomi, och i den mån det faktiskt finns biologiska genomsnittliga (OBS! GENOMSNITTLIGA) könsskillnader (t.ex. vad gäller aggression, lokalsinne och sexualitet) så skulle dessa lika gärna kunna tala för att kvinnor kommer att dominera på chefsposter om kanske 50 år.
Undertallen, du skriver att det finns ”ingen känd kultur av de tusentals som man studerat där kvinnor på verkligt ledande poster utgör mer än 7-8 procent.” Men detta stämmer inte. Du kan inte utgå från kulturer och samhällen i vilka människor lever liv som de inte på något sätt är evolutionärt anpassade att leva. Vi är evolutionärt anpassade till att leva i jägar- samlarsamhällen. I dessa samhällen har vi levt största delen av människans existent och de tumregler som evolutionen programmerat in i våra gener var anpassade till dessa samhällen. Dessa samhällen säger därför något om vår ”natur”. Så hur ser dessa samhällen ut? Jo, de är mycket jämlika samhällen, utan permanenta ledare och med hyfsad jämställdhet mellan könen. De ”ledande poster” som du diskuterar existerade knappt (t.ex. San-folken – världens genetiskt äldsta folk – om jag minns rätt inte ens har ett ord för chef i språket). Konsensusbeslut, jantelag och jämställdhet rådde ofta.
”Hunter-gatherers tend to have an egalitarian social ethos, although settled hunter-gatherers (for example, those inhabiting the Northwest Coast of North America) are an exception to this rule. Nearly all African hunter-gatherers are egalitarian, with women roughly as influential and powerful as men.
The egalitarianism typical of human hunters and gatherers is never perfect, but is striking when viewed in an evolutionary context.
…
Hunter-gatherers don’t have permanent leaders; instead, the person taking the initiative at any one time depends on the task being performed. In addition to social and economic equality in hunter-gatherer societies, there is often, though not always, sexual parity as well.”
Dessutom: Att honorna styr bland bonoboer men hanar bland schimpanser (två av våra nära släktingar) visar att hur våra släktingar beter sig inte säger något särskilt om vårt beteende.
Istället för Steven Goldbergs osakliga och förlegade bok bör du nog läsa en introduktionskurs i modern Evolutionsbiologi. Göteborgs Universitet ger en sådan kurs på distans. Rekommenderar den varmt.
Kan passa på att inflika att jag INTE är samma Johanna som författat blogginlägget.
Det här kunskapsområdet är rätt intressant. Hur fungerar egentligen processer som möjligen kan benämnas “migration av sexuella statusarenor”.
Jag är själv rätt fascinerad av fastighetsmäklaryrket som på mycket kort tid migrerat från ett manligt till ett kvinnligt yrkesval.
Har det i grunden att göra med vilka existentiella mentala bilder som en förändrad arena kan erbjuda.
I moderniteten har byggnader snabbt migrerat från ett funktionellt väderskydd till ett estetiskt livsprojekt.
Håller med men tyvärr tror jag ett republikanerna kommer blocka henne och vägra henne detta jobb. Men vi får se 🙂
Summers fick väl sparken från Harvard då han påstod att men outperform women in maths and sciences because of biological difference, and discrimination is no longer a career barrier for female academics. Om Yellen får jobbet blir det alltså en liten ironisk twist.
Bengt, har Summers verkligen uttryckt att “men outperform women in maths and sciences because of biological difference, and discrimination is no longer a career barrier for female academics”? Det har jag väldigt svårt att tro.
Reblogga detta på Business and Woman.
Angående glastak och diskriminering:
http://timharford.com/2013/11/why-women-prefer-fixed-price-cars/