Det finns all anledning att vara skeptisk till den incitamentsstyrning via lärarnas löner som Stockholm nyligen beslutat om: lärarnas uppdrag är bredare än resultaten på de nationella proven, systemet tar inte fullt ut hänsyn till att skolorna har olika förutsättningar1 och systemet stärker lärarnas incitament att rätta proven generöst. Risken är också stor att de bästa lärarna lämnar de svagpresterande skolorna vilket knappast hjälper eleverna där. Forskningen2 visar dessutom att det är svårt att uppnå positiva resultat med provbaserad incitamentstyrning av lärare. Min undran är dock främst om Stockholms stad centralt verkligen kan bestämma lönerna ute på enskilda skolor?
I Stockholm fördelas skolornas resurser huvudsakligen via en elevpeng. Denna ser i princip likadan ut för alla skolor, fristående som kommunala, och den innehåller en socioekonomisk justering för elevernas bakgrund. Inom ramen för ett sådant system är det svårt att se hur skolchefen kan bestämma hur stora löneökningarna ska vara ute på de enskilda skolorna. Min undran är därför om elevpengen kommer att justeras efter skolornas resultat eller om en uppmaning till skolornas rektorer att höja lönerna i olika grad kommer att utgå?
Om elevpengen justeras efter resultaten är det svårt att se hur kommunen inte samtidigt skulle vara tvungen att justera elevpengen till de fristående skolorna enligt samma modell. Om det bara är en allmän uppmaning till rektorerna är frågan hur utbildningsförvaltningen ska förhindra att rektorn trots allt höjer lönerna på sin svagpresterande skola. Spegelvänt är frågan om högpresterande skolor kommer att få höjd elevpeng eller om de kommer att tvingas säga upp personal för att finansiera löneökningarna? Kanske någon av Ekonomistas läsare kan förklara hur den typ av styrning som Stockholm försöker sig på kan vara möjlig i ett elevpengsbaserat system? Vilken grad av diskretion finns egentligen i hur elevpengen fördelas mellan skolorna?
Dessutom kan man fråga sig vad detta betyder för rektorernas ställning. Att utbildningsförvaltingen finjusterar lönerna ute på skolorna tyder inte på något större förtroende för de rektorer som kommunen har tillsatt. Är förtroendet så svagt är frågan varför inte rektorerna byts ut och ersätts av lämpligare personer? Det ligger dessutom närmre till hands för förvaltningen att incitamentstyra rektorerna, om nu någon ska incitamentsyras.
Rektorer förefaller vara viktiga för hur eleverna presterar. Även om vi i Sverige historiskt vurmat för den lutherska predestinationsläran så förefaller det därför en aning tveksamt att kommunen sänker lönerna för de lärare som av kommunen förlänats en dålig rektor. Frågan är om det inte vore bäst att överge tanken på trubbig incitamentstyrning och i stället helt enkelt styra upp verksamheten på de svagpresterande skolorna. Genom sin ambition att detaljstyra lönerna på skolnivå har ju förvaltningen tydligt signalerat att den anser sig besitta kompetensen att göra så.
1 Stockholm justerar för socioekonomisk bakgrund men detta är ett trubbigt instrument för att fånga skillnader i elevernas förutsättningar. Även andra faktorer än elevernas bakgrund som ligger bortom lärarens kontroll kan påverka elevernas resultat: skolbyggnadens utformning och placering, bara för att nämna ett par.
2 Forskningen kring dessa frågor är stor. RAND har utvärderat dels traditionella incitamentprogram, dels lagbaserade och finner liksom flera andra analyser nedslående resultat. Det finns dock även studier (även här och här) som finner positiva resultat av lärarlöner baserade på elevernas prestationer.
Ekonomistas 
Om lärarnas löner justeras efter prestation kan det kanske finnas en risk att även lärarna kommer att påverkas av selektivt urval. Dvs lärare kanske söker sig till skolor med fler högpresterande elever. Jag tror att de flesta incitament i skolans värd leder till skevheter.
Dessutom kan det vara svårt att identifiera duktiga och kompetenta lärare. Om det vore enkelt borde någon eller några friskolor genom högre löner försöka locka till sig dessa högpresterande lärare, ungefär som i advokatbranschen. Problem som då kan dyka upp är att föräldrar eventuellt inte kan avgöra vilka skolor som utgör det bästa valet för sitt barn. På så sätt skulle en friskola inte tjäna på att betala mer i lön till duktiga lärare.
Det kan också förhålla sig så att duktiga lärare är svåra att identifiera, och att kunderna (elever och föräldrar) inte har kompetens för att göra rätt “konsumtionsval”.
Det skulle även kunna finnas en möjlighet att duktiga lärare söker sig till skolor med svagpresterande elever för att där är möjligheten att göra förbättringar större, för att referera till begreppet avtagande marginalnytta. Under förutsättning att lärarnas löner baseras på prestation.
Hur marknadsför sig egentligen friskolor? I synnerhet i grundskolan där det ju är föräldrarna som har störst inflytande över valet borde ju skickliga lärare vara en helt fundamental detalj i marknadsföringen men det lilla jag sett av skolreklam verkar inte detta ha betonats så mycket som man kunde förväntat sig. Någon som kan spekulera i varför?
När vår dotter sökte till gymnasiet förra året fick vi som föräldrar reklam hemskickat från i stort sett samtliga skolor i kommunen. Endast en skola marknadsförde sig primärt som en skola för de som söker kunskap och har ambitioner med sin utbildning. I övrigt handlade det om “här får du en dator”, eller “här har vi mysiga lokaler” samt att “på vår skola klarar sig si och så många” och här får många VG. Kunskap kom först lite längre in i broschyrerna. Vad vi reagerade på var att så få aktörer betonade just kunskap och ambition.
Har till och från haft lite tankar på hur man skulle profilera en skola. När det som mest var i ropet skulle skolor erbjuda laptops och mysiga miljöer som ni hänvisar till.
Min plan var alltid att starta en friskola vars profilering var pedagogisk kompetens. “Välj vår skola, för här kan du faktiskt lära dig meningsfulla kunskaper på ett meningsfullt sätt.
Proffesor Stefan Samuelsson har visat med sin tvillingforskning, att skillnader hos lärare endast förklarar 8 procent av elevernas resultat. 92 procent av förklaringarna ligger alltså utanför lärarens kontroll. Stockholm har skickat en signal till lärare att det straffar sig karriärmässigt att jobba med svagpresterande elever. Man hoppas verkligen att utvecklingen av elevernas resultat nu följs över tid så vi går veta precis hur mycket sämre resultat detta kommer att ge på de berörda skolorna.
Professor Diane Ravitch beskriver felmarginalen när skolresultat mäts, och hur mätning i sig givit många oväntade och negativa resultat i “The Death and Life of the Great American School System”.
Ett bra samhälle innebär att barnens gener får stort genomslag i deras skolresultat. Optimerar man undervisningen för varje barn så återstår deras gener som en viktig faktor. Barnens gener är lite svårt att ändra på, som tekniken ser ut nu åtminstone.
“Teacher Effects” in Early Literacy Development: Evidence from a Study of Twins” Byrne et al.
“It is often assumed that differences in teacher characteristics are a major source of variability in children’s educational achievements. We examine this assumption for early literacy achievement by calculating the correlations between pairs of twin children who either share or do not share a teacher in kindergarten, Grade 1, and Grade 2. Teacher effects, or more strictly classroom effects, would show up as higher correlations for same- than different-class twin pairs. Same-class correlations were generally higher than different-class correlations, though not significantly so on most occasions. On the basis of the results we estimate that the maximum variance accounted for by being assigned to same or different classrooms is 8%. This is an upper-bound figure for a teacher effect because factors other than teachers may contribute to variation attributable to classroom assignment. We discuss the limitations of the study and draw out some of its educational implications.”
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2830009/
Intervju med Stefan Samuelsson som handlar om denna forskning:
Tid viktigare än metoder
Detta kanske förklarar varför de flesta försök att mäta lärarens betydelse för skolresultatet, skiftar så otroligt mycket från ett mättillfälle till ett annat, så att användbarheten av testerna blir obefintlig såsom Ravitch beskriver. Hon menar dock att föräldrainkomsten är den starkaste prediktorn för studieresultat. Vad jag vet finns ingen studie som separerar föräldrainkomst och gener. Uppslag till ny studie kanske?
“Ett bra samhälle innebär att barnens gener får ett stort stort genomslag i deras skolresultat”
Vilket snömos!
Jämför:
“Ett bra samhälle innebär att barns genetiskt betingade synfel får ett stort genomslag på syntestet hos optikern med glasögon på”
Stefan Samuelssons forskning är fullständigt ointressant ur ett policyperspektiv.
Att inte Goldbergers kritik om policyrelevansen av variansdekomponering har slagit igenom sen 1979 är anmärkningsvärt.
Se vidare:
http://pubs.aeaweb.org/doi/pdfplus/10.1257/jep.25.4.83
” Det finns dock även studier (även här och här) som finner positiva resultat av lärarlöner baserade på elevernas prestationer.” – fungerar bara om skolbetygen baseras uteslutande på bedömning av extern examinator, inte som i Sverige, där läraren måste fungera samtidigt som lärare, åklagare, försvarsadvokat, domare, jury och bödel.
Mycket bra uttryckt! Du glömde bara följande i listan; extra förälder, lokalvårdare, kurator, säkerhetsvakt, administratör, coach, mentor, handledare, inspiratör ….
Tack, Glenn! You just made my day!
You´re welcome!
Den här studien kan kanske vara intressant i sammanhanget
http://www.rand.org/pubs/monographs/MG1114.html
Jag har ingen kommentar i ämnet men känner mig alltid upplyst av att läsa här.
Det med den “lutherska predestinationsläran” tror jag du har fått lite om bakfoten dock. Jag tror du menar predestinationen så som Calvin såg den, alltså utvald både till “otur” och “tur”. Luther såg vad jag förstår bara ett aktiv val till “tur”.
Det visar sig tydligen att hela grejen är en uppmaning till rektorerna att lägga mer eller mindre. Stockholm tänker inte ge mer pengar till de skolor som ska ge ut högre påslag, och inte mindre till de som ska ge lägre påslag. Det skulle — precis som Jonas misstänker — inte fungera med det elevpengssystem som kommunen har, anger grundskoledirektören Håkan Edman:
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2012/10/31/inga-extrapengar-hogre-lonepaslag
Tack för denna information! Ledningen för Stockholms skolor går från klarhet till klarhet.