Svenska myndigheter och internationella organisationer hävdar ofta att de svenska hushållens skulder utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet, med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållande till inkomst). Men skuldkvoten är en dålig indikator för att förutsäga framtida kriser. I stället måste man se på aggregerade och individuella data om hushållens soliditet (skulder i förhållande till tillgångar) och likviditet (skuldbetalningar i förhållande till betalningsförmåga). Soliditeten och likviditeten för hela stocken av bolånetagare är dessutom av mycket större betydelse för stabiliteten än situationen i flödet av nya bolånetagarna. Eftersom soliditeten och likviditeten är god är svenska hushålls skulder inget hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten. [Read more…]
Svenska hushålls skulder är inte för höga: Se på soliditet och likviditet, inte skuldkvoten
Dubbelkommando och lagreglering skulle ge makrotillsynen försvårat ansvarsutkrävande och sämre effektivitet och handlingskraft
Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm*
Vi avstyrker regeringens förslag om dubbelkommando av makrotillsynen och lagreglering av bolån och amorteringskraven. Regeringen lyckas inte påvisa något problem med nuvarande ordning, som fungerar bra. Varför försöka lösa ett problem som inte finns och därmed skapa nya problem? Förslagen skulle ge makrotillsynen försvårat ansvarsutkrävande och sämre effektivitet och handlingskraft. [Read more…]
Hushållens skulder är varken för höga eller något hot mot den finansiella eller makroekonomiska stabiliteten
På DN Debatt publiceras idag en artikel av mig med ovanstående budskap. Den sammanfattar resultaten i en ny uppsats av mig. Svenska myndigheter och internationella organisationer har ofta hävdat att de svenska hushållens skulder är för höga och utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet. Detta med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållanden till inkomster). Men det duger inte att bara se på skulderna och skuldkvoten. Tio års forskning har nämligen visat att skuldkvoten är en notoriskt opålitlig och missvisande indikator. Dess nivå har ingen prognosförmåga beträffande framtida kriser eller konsumtionsfall. Den saknar vetenskapligt stöd. Man måste istället se på hela balansräkningen, inklusive tillgångar och nettoförmögenhet, samt hushållens förmåga att fullgöra sina skuldbetalningar. Man måste också se på hela skuldstocken, inte bara de nya bolånen. [Read more…]
Särskilt yttrande till utredningen om Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71)
I egenskap av sakkunnig till utredningen om Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71) har jag skrivit ett särskilt yttrande till utredningen. I yttrandet stöder jag kommitténs förslag i kapitel 9 om en tydligare rambestämmelse, regeringens medgivande, ett högre bolånetak om 90 procent samt ett enhetligt amorteringskrav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent. Men jag avstyrker bestämt ett införande av ett skuldkvotstak. Utöver kommitténs förslag tillstyrker jag ett bolånetak på 95 procent för förstagångsköpare, definierade som de som inte ägt en primär bostad i Sverige de senaste tio åren. [Read more…]
Hushållens bolån: Makroriskerna med dem är inte så stora som ofta hävdas
I maj presenterade Robert Boije och Sten Hansen, chefsekonom respektive analys- och prognoschef vid SBAB, en ny rapport, Hushållens bolån, insiktsrapport nr 6. Rapporten presenterar nya data och analyser av den totala bolånestocken i Sverige och de risker som kan vara förenade med den. Data, analyser och diskussion om risker med hushållens skuldsättning har i stor utsträckning istället fokuserat på nya bolånetagares bolån, ofta med utgångspunkt från Finansinspektionens årliga bolånerapport, som mycket detaljerat analyserar nya bolån. Men de nya bolånen är en liten del av den totala stocken av bolån, därför att bara en liten del av stocken av ägda bostäder i Sverige omsätts varje år. Bara 3 procent av villorna säljs varje år, och bara 10 procent av bostadsrätterna. Läget i bolånestocken har därför mycket större betydelse för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten än läget för nya bolån. Därför är Boijes och Hansens nya data, analyser och slutsatser mycket viktiga för att dra rätt slutser om riskerna med bolånen och konsekvenserna för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten.
Rapporten har också presenterats på DN-debatt. Men tyvärr har rapporten inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Därför publiceras rapportens sammanfattning här, för bidra till ett större genomslag och en bättre och mer relevant disskussion av riskerna med hushållens bolån. [Read more…]
Bolånen robusta mot störningar och inte särskilt riskabla för svensk ekonomi
Hushållens samlade skulder är relativt sett höga i Sverige jämfört med en del andra länder. Just bolåneskulderna framstår dock som betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed också som mindre riskabla för svensk ekonomi, än vad Riksbanken och Finansinspektionen gjort gällande. Det är något som visas i en ny och mycket läsvärd rapport från SBAB med en del nya data om hushållens bolån. Den är författad av Robert Boije, chefsekonom, och Sten Hansen, analys- och prognoschef, båda vid SBAB.
Rapporten har tidigare sammanfattats på DN Debatt. Men den förtjänar att läsas i sin helhet. De viktigaste slutsatserna är
- 60 procent av Sveriges hushåll har inga bolån alls.
- Medianbolånet uppgår till 1,3 miljoner kronor bland hushåll med bolån. Endast 14 procent av alla svenska hushåll har ett lån som överstiger 2 miljoner kronor.
- Den stora majoriteten av alla bolåntagarhushåll har rimliga räntebetalningar – även vid en antagen långsiktig ränta om 4 procent – och i synnerhet jämfört med kostnaden att bo i hyresrätt.
- För nästan åtta av tio bolåntagarhushåll kan bostadspriserna falla med 30 procent utan att bolåneskulden blir större än värdet på bostaden.
- Bostadsägare i Sverige har i låg grad belånat sina bostäder för konsumtion av annat än boende och har därtill ett internationellt sett mycket stort sparande.
- Kraftigt ökad produktion av nya bostäder och fler hyresrätter är ingen universallösning på de påstådda riskerna med hushållens bolåneskulder.
Tillägg 2024-06-06:
Är verkligen svenska bostadspriser för höga?
Den europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europakommissionen har hävdat att svenska bostäder varit övervärderade med hela 30–50 procent under 2021 och 2022. Denna slutsats påverkar de omdömen, rekommendationer och varningar som dessa internationella organisationer ger till regeringen och myndigheterna i Sverige. Men slutsatsen beror på att organisationerna använder sig av missvisande indikatorer på övervärdering som saknar vetenskapligt stöd. Genom att använda rättvisande indikatorer med vetenskapligt stöd har jag i en uppsats visat att svenska bostäder i stället varit betydligt undervärderade, med omkring 30 procent 2019. Trots högre boräntor var de fortfarande undervärderade med omkring 20 procent under andra kvartalet 2023. [Read more…]
Nödvändig läsning om penningpolitiken i senaste Ekonomisk Debatt
För att bringa klarhet i den ofta förvirrade debatten om penningpolitiken finns det två utmärkta inlägg i senaste Ekonomisk Debatt som jag varmt vill rekommendera:
Mikael Apel och Per Jansson, ”Penningpolitik i forskningen och den allmänna debatten”. Det är stor skillnad mellan hur man ser på penningpolitiken i debatten i media och hur man ser på penningpolitiken i forskningen och den praktiska politiken, inklusive varför Riksbanken har den uppgift den har och t.o.m. vilken uppgiften är.
Jesper Hansson, ”Vilket mål för penningpolitiken förordar Andersson och Jonung?” Jonung och Andersson önskar tydligen en omläggning av penningpolitiken för att göra kronan starkare utan att precisera hur detta ska ske och vad målet för penningpolitiken bör vara.
Varför pratar man bara om ”skuldberget” men inte om det mycket större ”tillgångsberget”, som växer snabbare än skuldberget?
I förra veckan varnades på nytt för hushållens skuldberg, t.ex. ”Hushållens skuldberg blir allt högre” i Ekot och ”Växande skuldberg har stor sprängkraft” i Dagens Industri. Men varför pratar ingen om tillgångsberget? Det är nästan sex gånger så stort som skuldberget och växer snabbare än skulderna. Varför pratar ingen om att skulderna minskar i förhållande till tillgångarna? Och att skulderna inte kan frikopplas från tillgångarna? [Read more…]
Amorteringskraven snedvrider och utestänger, även i Stockholms län
Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektion beslutat att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven upphör efter den 31 augusti. Amorteringskraven har stora sociala och individuella kostnader i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande, särskilt unga, som inte är ”rika”. (Med ”rik” menas här att ha hög inkomst, betydande förmögenhet eller rika föräldrar.) De som inte är rika utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. I ett tidigare inlägg visas detta för en genomsnittlig etta och 25–29-åringar i Stockholms kommun 2019. En invändning mot dessa beräkningar har varit att Stockholms kommun bara är en del av storstadsregionen och att beräkningar för hela regionen är mer representativa. I detta inlägg gör jag därför om beräkningarna med data för Stockholms län från Svensk mäklarstatistik och SCB. Snedvridnings- och utestängningseffekterna är stora även i länet. Visserligen är bostadspriserna i genomsnitt lägre i länet, men genomsnittsinkomsten är också lägre. [1] [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer