Svenska hushålls skulder är inte för höga: Se på soliditet och likviditet, inte skuldkvoten

Svenska myndigheter och internationella organisationer hävdar ofta att de svenska hushållens skulder utgör ett hot mot finansiell och makroekonomisk stabilitet, med hänvisning till en hög skuldkvot (skulder i förhållande till inkomst). Men skuldkvoten är en dålig indikator för att förutsäga framtida kriser. I stället måste man se på aggregerade och individuella data om hushållens soliditet (skulder i förhållande till tillgångar) och likviditet (skuldbetalningar i förhållande till betalningsförmåga). Soliditeten och likviditeten för hela stocken av bolånetagare är dessutom av mycket större betydelse för stabiliteten än situationen i flödet av nya bolånetagarna. Eftersom soliditeten och likviditeten är god är svenska hushålls skulder inget hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten. [Read more…]

Slopa reavinstskatten? Nej – gör den rättvis istället

Nyligen föreslog Kristdemokraterna ett avskaffande av reavinstskatten på bostadsförsäljningar, med gradvis nedtrappning och ett slopande efter 16 års innehavstid. Detta är inget bra förslag och dess huvudmotivering om ökad rörlighet saknar starkt stöd i empirin. Men reavinstskatten behöver ändå effektiviseras genom att införa en justering för både inflation och förslitningskostnader.

[Read more…]

Ekonomikanon #4: Näringsfrihetsförordningen 1864 (Frihandelsinstitutioner)

I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Näringsfrihetsreformen 1864, ekonomikanons fjärde verk, lade tillsammans med andra liberala lagändringar grunden för Sveriges entreprenörskap, industrialisering och välstånd.

[Read more…]