Under 2024 har jag publicerat ett antal artiklar om svensk samhällsekonomi. I detta inlägg går jag igenom artiklarna och vilken respons de fick — och inte fick — i debatten.
De flesta artiklarna berör aspekter av finanspolitik, från överskottsmål och ramverket till skatter och ojämlikhet. I ett par artiklar avhandlas dock andra ämnen: Vetenskapsrådets betygssystem och Ukrainastödets omfattning. Samtliga artiklar länkas nedan men kan också läsas på min hemsida (om betalvägg begränsar)
1. “Varning för misstagen från 1980-talets sedelpresspolitik”. DN Debatt 240121.
När Långtidsutredningen presenterades i november 2023 häpnade jag över dess drastiska slutsatser och förändringsförslag. Brasklapparna var visserligen legio, men utredningen omvärderade hela Sveriges finans- och penningpolitiska ramverk. Statsskulden skulle höjas avsevärt, konjunkturer bekämpas med aktiv finanspolitik, rågången mellan riksbank och finansdepartement urholkas, inflationsmål gärna höjas.
Vissa politiker hakade på, särskilt med att öka statsskulden. Tänka att kunna satsa utan att behöva dra ned på annat! ”Investeringar” haglade tätt i energi, klimat, försvar, de äldre, de yngre, de utsatta, kulturen. De flesta av dessa rena konsumtionsändamål.
Att överge det ramverk som gett Sverige trygga statsfinanser sedan tre decennier kändes tveksamt. Min artikel på DN Debatt var en av de första som ifrågasatte LU:s slutsatser och kanske bidrog artikeln till att nyansera den fortsatta debatten under året.
2. “Vetenskapsrådet borde ändra sitt betygssystem”. Curie 240124.
Jag har sedan flera år bedömt forskningsansökningar för Vetenskapsrådets räkning. Vid varje tillfälle har jag och mina kolleger upplevt att det betygssystem som VR använder skapar osäkerhet och godtycke. Min artikel i VR:s tidskrift Curie påpekar dessa problemen (som jag redan förmedlat till VR internt) och föreslår några enkla men kraftfulla förbättringar.
3. “Sverige måste öka stödet till Ukraina. Upprop till regering och riksdag: De strider för oss.” Aftonbladet 240128
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har ställt Europa och världen inför vår tids största hot mot fred, frihet och demokrati. Ukrainas folk för striden för oss. Denna artikel skrev jag tillsammans med Inga-Britt Ahlenius, Lars Anell, Lars Calmfors, Agneta Dreber, Leif Pagrotsky, Micha Sohlman, Daniel Suhonen, Birgitta Swedenborg, Daniel Tarschys, Hans Tson Söderström, Bengt Westerberg och Shirin Ahlbäck Öberg. I artikeln kallade vi till ett upprop som samlade över 16 000 namnunderskrifter.
4. “Vi måste vara försiktiga när politikerna dras till snabba cash” Affärsvärlden, 240215.
Politiska satsningar kan finansieras på andra sätt än genom höjda skatter eller nya lån. Ett är att omprioritera bland befintliga medel. Varje år samlar offentlig sektor in över 2500 miljarder kronor från skattebetalarna – det motsvarar ett ansenligt antal kärnkraftverk, vindkraftsparker, regementen, vägkilometer eller vad man nu vill satsa på.
5. “Landsflykt ett hot mot svensk tillväxt”. SvD Debatt 240408
Private Equity är en bransch som engagerar och rör upp känslor. Denna debattartikel av mig och Magnus Henrekson är nog den jag har fått minst antal likes på. Och därutöver ett antal kritiska mejl, intressant nog från tunga näringslivspersoner.
Bakgrunden är frågan om hur svenska företag ska finansieras, och i synnerhet om vi vill att PE-bolagen ska vara en del av detta. Sedan flera år råder oklarhet i beskattningen av PE-bolagens vinster. Skatteverket har drivit processer mot enskilda företrädare. Utgångarna har varierat vilket har skapat stor osäkerhet inom branschen. Vissa företrädare har emigrerat och andra talar om att göra det.
Vår artikel påtalade vikten av förutsägbarhet för PE-bolagens verksamhet. PE-bolagen har investerat hundratals miljarder i svenska företag på senare år, ofta genom en unik förmåga att attrahera utländskt kapital. Vi menade att regeringen bör agera för att minska osäkerheten kring beskattningen av PE-sektorn.
I augusti tillsatte regeringen en utredning av beskattningen av inkomster från särskild vinstandel, s k carried interest. Den ska redovisas senast 25 januari 2025.
6. “Vi behöver kapitalskatter – men förmögenhetsskatt är en dålig idé” Affärsvärlden, 240422.
Denna artikel återger huvudresultaten från min och andras forskning om kapitalbeskattning. Kapitalskatter behövs i Sverige, men hur vi beskattar kapital spelar roll. På senare tid har vissa talat om förmögenhetsskatt, från aktivistiska forskare till Kamala Harris. Norge är ett av få länder som fortfarande praktiserar en sådan skatt.
Men problemen och kostnaderna med att beskatta förmögenhet, och tyvärr även arv, är omfattande och överstiger vida de intäkter som skatterna kan tänkas inbringa. Min artikel både redovisar dessa problem och pekar på den uppenbara lösningen, nämligen att beskatta kapitalägare när kapitalavkastningen tillfaller dem i form av företagsvinster, utdelningar och reavinster. Lösningen är alltså att beskatta kapitalinkomster, vilket gör mindre skada i företagandet och ger de intäkter vi behöver. Över 90 procent av alla kapitalskatteintäkter i OECD-länderna kommer från kapitalinkomstskatter.
7. ”AI, ekonomin och skattepolitikens framtid.” Ekonomisk Debatt, nr 5.
Åsikterna om AI och automatisering sträcker sig från djup oro till stark optimism. I denna artikel går Spencer Bastani och jag igenom forskningen om AI och automatisering gällande deras ekonomiska effekter och implikationer för skattesystemet.
Vi menar att skattepolitiken kan spela en nyckelroll i utformningen av AI:s framtid. Det kan bli nödvändigt att justera skattesystemet för att hantera förändringar som att kapitalinkomster blir allt viktigare eller att löneskillnaderna ökar. Vid utformningen av skattepolitiken är det emellertid viktigt att inte hämma innovation och investeringar i AI-teknik, eftersom den tekniska utvecklingen sannolikt kommer att leda till högre ekonomisk tillväxt och därmed ökade skatteintäkter, vilket i sin tur ger utrymme för att stödja drabbade grupper. Förslag som en särskild robotskatt eller en universell basinkomst bör undvikas eftersom de kan få negativa konsekvenser för hushållen, både på kort och lång sikt.
8. “Så blir vi rikare och minskar klyftorna” SvD Debatt, 241019.
Förmögenheterna har vuxit kraftigt på senare år, men klyftorna i samhället har inte vuxit mycket eftersom tillväxten gynnar både topp och botten. Det är dags att förkasta synen på samhällsekonomin som ett nollsummespel.
Denna artikel sammanfattar några av de viktigaste resultaten i min nya bok Superrika och jämlika: Hur kapital och ägande lyfter alla (Mondial, 2024). Vår ekonomiska historia visar att ett växande och jämlikt ägande inte uppnås genom att sänka toppen där framgångsrika entreprenörer finns, utan genom att lyfta alla därunder och ge dem möjlighet att bilda en egen privat förmögenhet. Två huvudsakliga tillgångar – privat boende och privat pensionssparande – har varit avgörande för utjämningen. Att uppmuntra medborgarna till bostadsägande och långsiktigt sparande tjänar alltså dubbla syften: förmögenhetsbildning, vilket i förlängningen skapar tillväxt, och ekonomisk jämlikhet.
Reaktionerna på artikeln och boken har varit övervägande positiva. Jag är dock besviken på tystnaden från de många debattörer som i flera år skrivit om ojämlikhet i Sverige. Många av dessa återfinns på vänsterkanten och de har i otaliga artiklar och böcker beklagat sig över utvecklingen, kritiserat politiker. Men nu när jag i en bok redovisar fakta om klyftor och trender och diskuterar tolkningar och implikationer är dessa skribenter tysta.
9. “Så kan den statliga inkomstskatten avskaffas” DN Debatt 241111
Det finns politiska låsningar och det finns politiska låsningar. Frågan om Sveriges extrema beskattning av högutbildade och hårt arbetande löntagare har diskuterats i åratal men mycket lite har gjorts.
I denna artikel försöker Jacob Lundberg och jag bryta låsningen. Vi argumenterar för att slopa den statliga inkomstskatten på löneinkomster utifrån att ett avskaffande måste uppfylla följande tre kriterier: 1) det ska öka den samhällsekonomiska effektiviteten, 2) det ska kunna finansieras inom ramen för statens budget, 3) det ska vara fördelningsmässigt balanserat.
Artikeln redovisar en reform som vi anser uppfyller dessa tre kriterier. Forskningen är ganska tydlig om skattens effektivitetshämmande effekter. Vi presenterar ett finansieringspaket som täcker statsskattens årsintäkt. Vi föreslår bl a höjd avkastningsskatten på pensionssparande till samma nivå som skatte på andra kapitalinkomster, minskat ränteavdrag och slopade avdrag för ROT och även RUT.
Fördelningsmässigt har reformen balans eftersom de finansieringskällor vi väljer är sådana som särskilt påverkar höginkomsttagare, det vill säga den grupp som påverkas särskilt mycket av den avskaffade statliga inkomstskatten. Dessutom poängterar vi att reformen kan öka rörligheten i inkomstfördelningen. Uppemot hälften av alla löntagare betalar statsskatten åtminstone nån gång under sin karriär. Sannolikt kommer fler unga att välja en ambitiös utbildning och karriär om den högsta marginalskatten sänks (det finns inte så mycket forskning om detta på grund av svårigheter att mäta sambanden).
Slutligen tror vi att hela ekonomins kaka skulle växa till följd av reformen. Administrationskostnader skulle minska när behovet av 3:12, löneväxling och expertskatt minskar. De dynamiska effekterna på arbetsutbudet leder sannolikt till ökning av både inkomster och skatteintäkter totalt sett, vilket gynnar låginkomsttagarna särskilt eftersom de är beroende av skattefinansierade välfärdstjänster.
Ekonomistas 
Lämna en kommentar