Jantelag, kinesiska mammor och anti-pluggkultur

Under helgen kunde man med skräckblandad fascination läsa om den järnhårda drilling i matte, språk, kaligrafi och fiolspel som många kinesiska mammor utsätter sina barn för. Någon tid för lek, spel och tv-tittande finns det inte. Inte heller gör artikelförfattarens skamlöst självgoda attityd saken bättre; det är alltså det här våra barn ska konkurrera med framöver.

Även om invändningarna mot dessa uppfostringsmetoder är uppenbara så är problemet att barn som drillas på detta sätt tenderar att prestera bra i skolan. De som lyckas i skolan brukar ges tillträde till de mest attraktiva utbildningarna och vilken förälder vill förneka sina barn möjligheten att komma in på dessa? Plötsligt blir man lite mer förstående inför den anti-pluggnorm som lär finnas bland pojkar, även om den dömdes ut av Delegationen för jämställdhet i skolan häromdagen.

Den som bryter mot anti-pluggnormen straffas, exempelvis genom mobbning och utfrysning, vilket begränsar konkurrensen till snävt avgränsade områden. Alla får därmed mer tid över för skoj och lek utan att den inbördes rangordningen behöver rubbas. Svagheten i strategin är att den inte kan hantera konkurrens utifrån — oavsett om denna kommer från flickor eller hårt drillade kineser.

Anti-pluggnormen har klara likheter med den bespottade Jantelagen. Genom hårda sociala restriktioner på prestation och ansträngning kan denna lag hantera det koordinationsproblem som gör att alla annars tenderar att jobba för hårt. För så är det; i sammanhang där man konkurrerar om givna positioner utgör den enes ansträngning en negativ externalitet för alla andra. Som alla vet är det rätta sättet att hantera en externalitet att beskatta den.

Resonemanget kan även förklara varför amerikaner har så kort semester jämfört med européer. Ett argument som förts fram är att det är roligare att vara ledig om nära och kära också är lediga. Gemensam ledighet kräver dock koordination vilket de europeiska fackföreningarna kunnat tillhandahålla via kollektivavtal och lobbying. Inte orimligt, men en i mina ögon troligare förklaring är att man genom att begränsa arbetstiden försöker hantera samma konkurrensproblematik som pojkarnas anti-pluggkultur. Och på motsvarande sätt kan modellen ha svårt att hantera konkurrens utifrån.

Är utveckingen att begråta? Nja, även om Jantelag och anti-pluggnorm kan hantera vissa externalitetsproblem så kan de kan vara nog så förtyckande. Dessutom är antalet attraktiva positioner i samhället inte givna. Sedan får man hoppas att det ekonomiska framåtskridandet får de kinesiska mammorna att lugna ner sig lite. Men den förhoppningen kanske är from.

Tack till Kristina S för inspiration

Comments

  1. Björn Abelsson says:

    En tröst kan vara att den kunskap man tillägnar sig genom yttre motivationsfaktorer tenderar att bli mer kortlivad än det man lär sig för att man tycker att det är intressant och roligt. De kinesiska barnen kanske alltså blir duktiga i skolan och kommer in på fina universitet. Men det är inte säkert att de blir framgångsrika i arbete. Kalligrafi och fiolspel kanske dessutom inte har så stor betydelse för den internationella konkurrensförmågan.

    Vår svenska skola borde alltså satsa på att förstärka de inre motivationsfaktorerna. Det ÄR faktiskt kul att lära sig nya saker och effektiv inlärning förutsätter inte självklart hårt pluggande. Självklart måste man arbeta en del för att nå framgång. Men lek, spel och fysisk aktivitet kan också bidra till en god inlärningskultur. Kanske skulle ett avskaffande av betygen ta död på anti-pluggkulturen och göra det lättare att motiver eleverna att lära sig för nöjets skull och inte för betygsjaktens.

  2. Med tanke på landets storlek (och regionens storlek; inkluderat en del andra länder med liknande utbildningskultur) och de goda resultaten i teoretiska kunskaper är det förbluffande hur lite avtryck personer från dessa utbildningssystem sätter i den internationella kunskapsutvecklingen.

    Hur många från dessa regioner hittar vi t.ex. bland nobelpris och Fields-medaljörer eller andra liknande vetenskapliga eliter?

    Samma sak inom en del kultur; trots kinesisk (och en del andra asiatiska länders) fokus på t.ex. klassisk musik (som också berörs i artikeln) och enorma drillning är det förvånande att de inte dominerar bland moderna framstående kompositörer.

    Kan det finnas en trade-off mellan den kinesiska utbildningskulturen och kreativitet? Hur utvärderar vi världens bästa skolsystem (som SvD rubriksätter sin artikel): bästa möjliga PISA-resultat?

  3. Svante says:

    Men artikeln i WSJ var tydligen hårt vinklad och speglade inte riktigt innehållet i boken:
    http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?f=/g/a/2011/01/13/apop011311.DTL

  4. Martin Olsson says:

    Boken ”Falling Behind” av ”Robert Frank” handlar till viss del om sådana här fenomen. Rätt trevlig läsning faktiskt:

    http://www.amazon.co.uk/Falling-Behind-Rising-Inequality-Wildavsky/dp/0520252527/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1295254751&sr=8-1

  5. Björn says:

    KM;

    Jag är inne på liknande tankar, jag tror att frihet föder frihet. Med det menar jag att frihet inom ett område så småningom vill sprida sig till fler områden. Västerlandets just nu viktigaste konkurrensfördel är vår frihet att göra (nästan) vad vi vill eller uttrycka oss (nästan) hur vi vill. Detta ger i slutändan avtryck i produkter eller forskningsslutsatser som driver utveckling framåt.

    Här tror jag även att just Sverige har en liten extra fördel, vår relativa avsaknad av tex religiositet eller auktoritetstro blir frihetsfaktorer och ger våra barn en opportunistisk hållning som är värd mer än vi idag tror. Olydiga barn blir en tillgång!

    För några år sedan skrev jag uppsatser och gjorde specialarbeten med folk från Kina. De hade du högsta betygen från alla sina kurser men när de skulle göra själva, problematisera själva, hitta intressanta infallsvinklar så stod de sig slätt. De väntade på att nån annan beskrev i detalj vad de skulle göra.

    Dock är jag säker på att tex Kina kommer att äta in även på frihetsområdet, men sådana frihetsgrader vi lever under finns inte i varken Kinas eller tex Rysslands historia, så det kommer troligtvis att dröja tills ännu några generationer kinesiska mammor passerat förbi..

  6. Andreas says:

    Jag har personligen aldrig förstått det här med anti-plugg-norm. När jag gick i gymnasiet var det ingen som hade en aning om jag pluggade mycket eller lite. Och jag hade ingen aning om ifall andra elever pluggade mycket eller lite.

  7. Mycket intressant artikel. Jag undrar om det inte är så i alla halvindustrialiserade länder? Var inte barnuppfostran väldigt strikt hos svensk medelklass under, säg, mellankrigstiden? Hur såg den ut i Japan under 60-70-talet? Hur ser den ut idag?

    Jag är ingen förespråkare för EQ men man undrar ju hur barn som inte får umgås med andra barn utan föräldrars översikt utvecklas socialt och emotionellt. Anekdotiskt: jag har bara träffat kinesiska utbytesstudenter och de (men det gäller även indier och pakistanier) framstår ju ofta som minst sagt märkliga (en snällt sätt att säga socialt inkompetenta) i sociala situationer – men de kan väl lika gärna tycka att jag är märklig. Frågan är om det framförallt beror på det kulturella avståndet eller uppfostran?

    Naturligtvis är kultur och barnuppfostran tätt sammanlänkade men ett hypotetiskt kinesiskt barn som vore uppfostrat med lite mer lek och betoning på relationer – skulle det, för mig som västerlänning framstå som lika udda?

    För övrigt kan väl en förklaring till ”kinesiska mammor” vara överflöd av tid. Har man bara ett barn och en hel familjeklan (farmor, morfar osv) runtomkring sig som har väldigt få barn att exponera sitt intresse på så är det kanske inte så konstigt att det blir som det blir?

  8. Harald says:

    Bryan Caplan ifrågasätter om disciplinen överhuvudtaget har någon effekt i förhållande till gener.

    http://econlog.econlib.org/archives/2011/01/does_asian_pare.html

  9. Lary Ellison
    Steve Jobs
    Bill Gates
    Ingvar Kamprad

    osv

    har alla hoppat av högre studier/inte gått dem alls. Man kan ju också konstatera att väst, och det som kanske kan kallas institutionell konkurrens, har varit betydligt framgångsrikare än Kina/konfucianism de senaste tusen åren eller så.

    Det måste ju finnas en förklaring till att utmärkta skolresultat inte automatiskt leder till ekonomisk, kulturell eller militär framgång.

    • Olle J. says:

      De senaste tusen åren? Jo, men tjena…

      • Kan du konkretisera dina invändningar?

        Tekniskt, kulturellt, politiskt och ekonomiskt är det väl uppenbart att länder med ursprung i den europeiska kultursfären varit framgångsrikast sedan medeltiden eller så.

      • Öh, hur skulle det vara uppenbart?

        Naturligtvis beror det på vad man väljer att lägga i ”framgångsrikast”. Gör man det synonymt med vetenskap så kan jag väl gå med på att väst dragit ifrån fr.o.m. upplysningen eller så. Det är knappast 1000 år sedan. Väger man in politik, administration, infrastruktur, m.m. så kan det vara på sin plats att påpeka att kina var en administrativt fungerande enhet med en infrastruktur som sträckte sig över ofantliga avstånd, samtidigt som Europa levde i en feodal medeltid som knappast kan kallas utvecklad i jämförelse. Snarare religiöst hokus-pokus-styrd stenålder.

        Men det kanske inte är så viktigt med typ 6-700 år hit eller dit?

      • Olle Jansson says:

        lg: Nej, det är verkligen inte uppenbart, vet inte om det behöver konkretiseras mer än så. Varifrån får du dessa uppenbara uppgifter?

      • Då kan du få en källa: Roland Poirier-Martinssons recension av Johan Norberg-antologin i senaste numret av Svensk Linje. Har inte sidnumret framför mig men kan komplettera med det när jag kommer hem.

        Men bara en nyfiken fråga: vad har konfucianska samhällen bidragit med för väsentliga mänskliga framsteg sedan europeisk högmedeltid?

      • Olle Jansson says:

        Jag baserar mina uppfattningar om det ekonomiska välståndet i Kina vid tiden för den industriella revolutionen på författare likt Kenneth Pomeranz, men det är klart att han står sig slätt gentemot sådana giganter som Norberg och Poirier-Martinsson.

  10. Kristian Grönqvist says:

    KM

    Jag tror Du har för bråttom. precis som svenskar tror att stagnationen i Sverige är tillfällig.
    Det är den inte.
    Det tar ännu en generation innan tecknena syns på allvar.
    För Kinas del, behövs fler utbildade föräldrar, som är på samma nivå som barnen är nu, alltså nästa generation, för Sveriges del en generation föräldrar, som är lika korkad som deras barn är nu, innan det slår igenom på allvar.

    • Tror du inte även kineser kommer lugna ner sig när minnet av svält bleknar? Livet går inte allena ut på att arbeta – eller skiljer sig asiater från väst på den punkten?

  11. Harald says:

    Hur många studieplatser per capita finns i Kina? Utan att kunna något djupare om frågan så hittar jag bara 6 kinesiska universitet bland top 200 i denna ranking: http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2010-2011/top-200.html

    I ett land med en befolkning på 1,4 miljarder blir det en mördande konkurrens om dessa få topp-platser. Samtidigt är det ett faktum att det borde finnas både fler genier och stränga föräldrapar i absoluta tal i förhållande till USA och Europa. Dessa kan ju i sin tur tänkas vara oproportionellt benägna att emigrera, nå framgång och synas.

  12. Ahmed says:

    Undrar varför denna anti-plugg-norm verkar ha slått igenom nästan enbart bland pojkar då det borde finnas samma grogrund för denna kultur bland flickor? (Jantelagen har då inte begränsats till ett kön.)

  13. Kan det vara så att samhällen inte behöver mängder av toppstudenter (inom varje gebit) utan att det räcker med ett fåtal vars kunskap och driftighet resten av befolkningen får tillgång till gratis? Övriga befolkningen kan sedan roa sig bäst de kan.

    Jämför tex industriella revolutionen där ett fåtal länder ledde och resten av världen åkte med som fripassagerare.

    För övrigt tror jag avståndet till senaste svältkatastrofen har stor inverkan på flitnivån i samhället.

  14. Anna Ekström says:

    Jag tror att många flickor och ännu fler pojkar lär sig tidigt i skolan att hantera sina misslyckanden snarare än att sträva efter att klara svåra och ansträngande uppgifter. Ett skäl kan vara att den genomsnittliga pojken mognar senare än den genomsnittliga flickan och att lärare, föräldrar, kamrater förväntar sig en sämre prestation av pojkar. Här finns massor med studier, ffa internationella, om orskar till könsskillnader i prestationer: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/149137

    Det är inte alls säkert att vägen till lyckan går över stenhårt arbete i unga år. Men den som tidigt lär sig att anstränga sig för att lära sig mycket, även om det är ett svårt ämne, och också får känna hur härligt det är att lyckas när man kämpat, har nog bättre förutsättningar att lära sig mycket hela livet. Och större chanser att längre fram välja ett yrke man trivs med.

    En sak som delegationen slet med men som inte fått så mycket uppmärksamhet är betydelsen av djupläsning. Läs och njut! http://www.regeringen.se/sb/d/14038/a/158426

  15. Emma says:

    Här har ni orsakerna till könsskillnaderna:

  16. Andreas SO says:

    Finns det någon förklaring till varför jantelagen är så stark i just Sverige? Vore verkligen intressant att veta. Jag antar att det har något med vår historia att göra men jag har aldrig hört någon bra förklaring.

Trackbacks

  1. […] Jantelag, kinesiska mammor och anti-pluggkultur […]

  2. […] inser detta och pluggar i sin tur hårdare vilket gör min ökade ansträngning meningslös (se inlägg på detta tema om antipluggnormer). Enligt Frank är relativa hänsyn som dessa regel snarare än […]

Lämna ett svar till Ahmed Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s