Finanskris enligt Greenspan – och enligt kända svenska ekonomer. En väsentlig skillnad

av Björn Thalberg (ED 2011:1, inlägg)

Thalberg kontrasterar Alan Greenspans syn på finanskriser med Johan Lybecks.

Läs inlägget här.

Comments

  1. Per-Olof Persson says:

    Huvudproblemet är:

    1) Att nationalekonomiska teorier ska vara politiskt korrekta, men de behöver inte vara vetenskapligt korrekta. Om ekonomer/politiker vill skapa ett framtida socialistiskt samhälle av något slag, har man varit tvungna att förändra den vetenskapliga metodiken. Korrekta ekonomiska teorier måste bygga på formell logik (att härleda sanna slutsatser ifrån helt sanna premisser). Det går inte att enbart utgå ifrån den metodik som används inom naturvetenskaperna.

    2) Korrekta makroteoretiska teorier måste härledas ifrån korrekta mikroteoretiska teorier, som i sin tur härleds ifrån sanna premisser på lägsta möjliga nivå, som exempelvis – a) endast individen kan handla, b) individen handlar för att uppnå sitt högst värderade mål, c) individen måste ha tillgång till medel (exempelvis pengar) för att kunna uppnå sina mål osv.

  2. Per-Olof Persson says:

    Analys av tulipanbubblan i Holland 1637 (finansbubbla, tillgångsbubbla och kreditbubbla)

    a) Spekulanterna (ett antal enskilda individer) bjöd upp priserna på tulipanlökar. Det är endast den enskilda individen som kan värdera någonting (tulipanlökar) och som kan sätta priserna på någonting (tulipanlökar).

    b) Ett antal individer ville uppnå sitt mål att någon gång i framtiden tjäna pengar på tulipanlökar.

    c) För att kunna uppnå detta mål måste individen ha tillgång till medel (pengar).

    d) Individens egna pengar räckte inte till för att det skulle vara möjligt att rent matematiskt kunna bjuda upp priserna på lökar. För att kunna uppnå sitt mål att äga lökar måste individen bjuda upp priset på lökar.

    e) Under denna tidpunkt uppkom ett stort guldinflöde till de holländska bankerna, bl a beroende på 30-åriga kriget, holländska pirater kapade spanska guld-skepp.

    f) Guldet lånades ut till spekulanterna som nu hade medlet (pengar) för att kunna uppnå sitt mål (att äga lökar). För att priser rent matematiskt ska kunna stiga måste spekulanterna låna upp allt mer pengar.

  3. Per-Olof Persson says:

    Lagen om utbud och efterfrågan sätter priserna

    Det genomsnittliga priset på lökar under en viss tidsperiod är:

    Priset (P) = Efterfrågan i antal Floriner (E) / Utbudet i antal lökar (U)

    vilket är en helt sann teori (den är både verbal sann och matematiskt sann).

    Det måste användas fler floriner per lök för att priset ska kunna stiga. Detta kan endast ske om: 1) antalet lökar minskar, eller/och 2) fler floriner per lök används för att köpa lökar.

    Fler floriner per lök kan individen endast använda om: 1) penningmängden stigit (mängden guld i ekonomin har ökat), 2) om individen minskar sitt sparande, 3) om individen förändrar sin användning av pengarna, exempelvis minskar sin konsumtion och ökar inköpen av lökar.

    Pengarnas omsättningshastighet har däremot ingen betydelse i sammanhanget. Om det antas att penningmängden är helt stabil och människor har en inkomst en gång i månaden, kan individen endast använda sin månadsinkomst för att köpa lökar (förutom en minskning av sitt sparande och en minskning av sin konsumtion).

    Men den genomsnittliga månadsinkomsten i en ekonomi med stabil penningmängd är relativ stabil. Det är rent matematiskt inte möjligt att det uppkommer kraftiga prisökningar i en ekonomi med stabil penningmängd. Om pengarnas omsättningshastighet ökar kraftigt kan detta endast beror på att penningmängden ökar. Individen kan helt enkelt bjuda upp priserna innan individen får tag på mer pengar.

  4. Per-Olof Persson says:

    En helt sann slutsats

    1) Finansbubblor och tillgångsbubblor kan endast bero på att individerna får tag på mer pengar. Detta sker genom att penningmängden ökar. Penningmängden ökar genom att bankerna skapar helt nya pengar vid sin utlåning. Därmed kan även kreditbubblor skapas.

    2) Individen värderar både pengarna och tillgången (produkten, aktien, lökarna osv). Individerna i ekonomin sätter därmed priserna på både pengar och på tillgångarna. Lagen om avtagande marginalnytta gäller både pengarna och tillgångarna.

    När individen får tag på mer pengar (penningmängden ökar) kommer pengarnas värde att sjunka där pengarna används. Om pengarna används till köp av lökar kommer pengarna värde i förhållande till lökarna att sjunka. Det fås färre lökar per florin.

    3) Prisuppgången kan endast upprätthållas om penningmängdens ökningstakt hela tiden ökar rent procentuellt. Annars går det inte att upprätthålla prisökningen på lökar. Eftersom denna process på lång sikt är omöjlig måste bubblan med tiden spricka och alla försöker sälja vid samma tidpunkt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s