Nationella konferensen i nationalekonomi flyttas till våren 2021

Den nationella konferensen i nationalekonomi som skulle ha ägt rum den 2-3 oktober på Handelshögskolan i Stockholm flyttas fram till ett ännu okänt datum under 2021, meddelar konferensarrangörerna på Nationalekonomiska Föreningen. Orsaken är det osäkra läget kring Coronaviruset som påverkar hållandet av större möten. Arrangörerna återkommer vid senare tillfälle med information om nytt datum, och Ekonomistas kommer givetvis att anslå denna information.

Övergången till fossilfritt kräver lägre skatter på användningen av gator och vägar

Detta är ett gästinlägg av professor emeritus Jan-Eric Nilsson. Det  baseras på Vägtrafikinstitutets rapport 2020:1051, Framtidens beskattning av vägtransporter.

Intressegrupper har till syfte att tillvarata medlemmarnas speciella intressen och förekommer i många former i samhällets olika delar. Inom vägtransportsektorn driver ett antal sådana organisationer bland annat opinion mot allt för höga skatter på innehav och användning av fordon och för mer resurser till byggande och underhåll av vägnätet.Nationalekonomer i gemen har dock haft begränsad förståelse för att drivmedelsskatterna är problematiska.

[Read more…]

Vem ska bestämma om valutareserven: Riksbanken eller riksdagen?

Riksbankskommittén vill ge Riksbanken stora befogenheter när det gäller valutareserven som inskränker riksdagens beslutanderätt över statens finanser och kan påverka Sveriges möjligheter att låna i utländsk valuta för andra behov. Detta är ur demokratisk synpunkt ett mycket tvivelaktigt förslag, i synnerhet som det inte går att utkräva ansvar för Riksbankens beslut. Riksdagen har visserligen inskränkt sin beslutsmakt genom att ge Riksbanken rätt att besluta om penningpolitiken, men det motiveras med att man därigenom undviker att penningpolitiken annars skulle styras av kortsiktiga politiska hänsyn och inte av vad som är bäst över tid (det s.k. tidsinkonsistensproblemet). Det finns däremot inga skäl till att ge Riksbanken ett betydande oberoende när det gäller valutareservens storlek.

[Read more…]

Koldioxidtullar i EU: problematiska men motiverade

[Detta inlägg är ursprungligen publicerat i SIEPS serie Perspektiv]

Klimatförändringarna är en ödesfråga för mänskligheten. Den nya ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, markerar frågans vikt genom att som första punkt i sina politiska riktlinjer utlova en europeisk grön giv – A European Green Deal. Där ingår koldioxidtullar, det vill säga skatter på varor som importeras till EU i förhållande till deras koldioxidavtryck. Det innebär till exempel att en leksak som importeras till EU skulle beskattas inte bara för den koldioxid som släpps ut vid tillverkningen, utan även vid transporten och framställningen av den plast eller andra råmaterial som leksaken är gjord av.

[Read more…]

KD bör dra i nödbromsen!

Höghastighetståg i Sverige har visat sig vara robust samhällsekonomiskt olönsamma, enligt Trafikverkets beräkningar. Varje investerad krona beräknas ge sammanlagt 25 öre i intäkter och samhällsnytta. Det beror på att tidsvinsterna är små och resandeunder­laget litet, samt på att klimat- och arbetsmarknadseffekter är mycket måttliga i förhållande till investeringskostnaden. Detta skriver Maria Börjesson, Harry Flam, John Hassler, Lars Hultkrantz, Per Kågesson och Jan-Eric Nilsson på DN-debatt och uppmanar KD att dra i nödbromsen.

Om Kristdemokraterna på allvar vill ta ansvar för framtidens infrastruktur och klimat måste de säga nej till nya stambanor för höghastighetståg. Nyttorna med höghastighetståg är för små, kostnaderna för höga och undanträngningsrisken för stor. Det är dags att dra i nödbromsen!

[Read more…]