Ekonomipriset belönar auktionsteori

Ekonomipriskommittén belönar i år Paul Milgrom och hans doktorandhandledare Robert Wilson för deras fundamentala bidrag till auktionsteori. Auktionsteori är en tillämpning av teorin för allokeringsmekanismer, vilken belönades med ekonomipriset 2007. Roth och Shapley tilldelades priset 2012 för tillämpningar av teorin på matchningsproblem, så som till exempel hur skolvalssystem bäst utvecklas. I år belönas alltså ytterligare en tillämpning av teorin för allokeringsmekanismer, auktionsteori.

Robert Wilson belönas framförallt för att ha lagt grunden för teoretiska analyser av auktioner där varan som auktioneras ut värderas på samma sätt av alla som deltar i auktionen, men där ingen säkert vet tillgångens värde. Rättigheten att borra olja på en viss plats är ett exempel på en sådan tillgång. Värdet av rättigheten är det samma för alla (marknadspriset på den utvunna oljan minus utvinningskostnaden), men ingen budgivare kan säkert veta hur mycket olja som finns på platsen. I sådana auktioner ska man paradoxalt nog bjuda betydligt mindre än man tror tillgången är värd. Den person som vinner auktionen är den som är mest optimistisk och risken finns därför att vinnaren bjuder för mycket. Eftersom man bara betalar för varan om man vinner auktionen, ska man ta hänsyn till det faktum att om man vinner auktionen så är man också den som gjort den mest optimistiska bedömningen. Risken om man vinner är alltså att man övervärderat tillgången, vilket gör att man riskerar att drabbas av vinnarens förbannelse (”winner’s curse”) om man bjuder vad man själv tror tillgången är värd.

Många auktioner präglas dock av att olika budgivare värderar tillgången olika och Paul Milgrom belönas framförallt för teoretiska analyser av sådana auktioner. Mest kända är nog dock Milgrom och Wilson för arbetet med komplexa auktioner såsom frekvensbandsauktioner. I den enklaste auktionsteorin är det en enda vara som säljs och budgivarnas värdering av denna vara beror inte på huruvida budgivaren vinner i andra auktioner. I en så kallad kombinatorisk auktion beror värderingen på huruvida budgivaren även vinner andra auktioner. Detta har stor praktisk betydelse i så kallade spektrumauktioner då utrymme i etern (till exempel för mobiltelefontrafik) auktioneras ut. Det finns stora vinster av att ha frekvensutrymmen som är kompatibla med varandra. Att analysera dessa auktioner teoretiskt är mycket svårt, och här har bland andra Milgrom och Wilson utvecklat kunskapen genom en samverkan mellan teori, experiment och genom att ha utformat faktiska spektrumauktioner. Milgrom driver även en affärsverksamhet som hjälper till med att utforma komplexa auktioner och han innehar flera patent inom auktionsteori.

Både Milgrom och Wilson har också gjort en lång rad andra mycket viktiga bidrag inom andra områden. Milgrom har till exempel gjort viktiga bidrag inom informationsekonomi, kontraktsteori, spelteori och organisationsekonomi. Hans allra mest citerade artikel är Holmström och Milgrom (1991) som handlar om incitamentsproblem som uppstår om uppgiften man vill ha utförd har olika dimensioner, men där vissa aspekter är mer svårmätbara än andra. Detta är en fråga som många organisationer brottas med och som är brännande aktuell när det gäller avvägningen mellan offentlig och privat drift — ett problem med privata utförare är att det är svårt att belöna de många olika aspekter av en uppgift som det offentliga värdesätter. Ett exempel som aktualiserades i en debattartikel häromdagen rörde problemen att ge rätt incitament till privata ambulansföretag. Men det gäller även universitetslärare som försöker motivera studenter att lära för livet och inte bara att plugga för att klara tentan.

Ett annat exempel på Milgroms bredd är att han tillsammans med Nancy Stokey är upphovsman till ett mycket välkänt ”no trade theorem”. Teoremet säger i korthet att under vissa ideala förhållande (rationella aktörer, effektiva marknader och ”common knowledge”) kommer ingen handel med finansiella tillgångar äga rum. Kort sammanfattat går teoremet ut på att om någon vill sälja en tillgång till ett bra pris till dig, har du all anledning att inte köpa eftersom det beror på att säljaren har information som du inte har.

På det personliga planet kan noteras att Milgrom har en koppling till Sverige i och med att han är gift med den svenska sociologen Eva Meyersson Milgrom, som han passande nog träffade på nobelmiddagen 1996. Därför är han också en återkommande besökare i Sverige, till exempel spenderade han ett par veckor på Handelshögskolan senast i fjol.

Inlägget uppdateras fortlöpande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s