Hur viktig kan skolan vara?

”Skolresultaten avgörs i klassrummet, inte i antagningsstatistiken”, lyder ett inte ovanligt uttalande i skoldebatten. Enligt detta synsätt drivs de betydande resultatskillnaderna mellan skolor framförallt av skillnader i ledarskap, organisation och pedagogik, inte av elevunderlaget. Samtidigt finns en parallell diskussion där det framförs att likvärdigheten i skolan är god då (bara) några procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat kan hänföras till vilken skola de går på. Dessa tillsynes motstridiga uppfattningar framförs ibland av en och samma debattör och en intressant fråga är hur stor del av elevernas resultat som skolan egentligen kan förklara.

En lämplig utgångspunkt för att ta sig an denna fråga är bilaga 7 i senaste Långtidsutredningen (LU). Bakom denna torra hänvisning döljer sig en mycket gedigen genomgång av likvärdigheten i den svenska skolan. I likhet med en likaledes gedigen rapport från Skolverket landar LU i att vilken skola eleverna går på kan förklara mellan 2 och 5 procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat. LU sammanfattar med att huvuddelen av resultatskillnaderna mellan skolor kan hänföras till elevsortering eller skolsegregation.

Denna bild stämmer alltså rätt väl överens med perspektivet att likvärdigheten är relativt god i skolan. LU genomför emellertid också den första mervärdesanalysen av svenska högstadieskolor. Analysen isolerar skolornas bidrag till kunskapsresultaten genom att ta hänsyn till elevers bakgrund och tidigare skolresultat. LU landar i att det finns en betydande spridning i grundskolors uppmätta kvalitet. Mellan de bästa och sämsta skolorna skiljer ungefär en standardavvikelse, vilket översatt till betyg motsvarar ungefär 70 meritpoäng.

Vad LU säger är alltså att om man placerar en slumpvis vald elev på en av landets bästa grundskolor så kan hen förväntas gå ut med 265 meritpoäng. Samma elev kan förväntas lämna en av landets sämsta grundskolor med 195 meritpoäng. Den som undrar om denna skillnad är stor kan fråga en niondeklassare om vad det innebär att söka till gymnasiet med 265 snarare än 195 meritpoäng.

Ett hypotetiskt skolsystem där hälften av skolorna är exakt en standardavvikelse bättre än resten måste därför betraktas som extremt olikvärdigt. Den elev som har otur i skolvalet och hamnar på en av de dåliga skolorna skulle med all rätt kunna kalla sig otillbörligen missgynnad. Även i ett sådant extremt olikvärdigt skolväsende skulle emellertid bara 20 procent av den totala spridningen i elevernas kunskapsresultat hänföras till vilka skolor eleverna går på.

Detta illustreras i figuren ovan som kommer från en övning där 100 000 elever antas ha normalfördelade studieförutsättningar. Eleverna slumpas ut på 1000 skolor där hälften av skolorna bidrar med en standardavvikelse (motsvarande 70 meritpoäng) bättre skolresultat än resten. Spridningen i de individuella studieförutsättningarna är emellertid stor och även i detta hypotetiska skolväsende skulle 80 procent av den totala resultatspridningen hänföras till dessa.

Skolsystemets extrema olikvärdighet till trots så beror alltså bara 20 procent av resultatspridningen på vilken skola som eleven råkat hamnat på. Annorlunda uttryckt så beror 80 procent av resultatspridningen på elevunderlaget medan bara 20 procent beror på vad som händer i klassrummen. Att starka elever på dåliga skolor presterar bättre än svaga elever på bra skolor kan inga realistiska kvalitetsskillnader mellan skolor ändra på.

I analyserna av likvärdighetens utveckling över tid landar Skolverket och LU i att skolans bidrag till den totala resultatspridningen ökat med någon eller ett par procentenheter. Det kan låta som lite men övningen ovan visar att ökningen inte nödvändigtvis kan ses som trivial. Den visar också att det finns gränser för hur mycket skolan kan utjämna – eller förstärka – de skilda förutsättningar som eleverna bär med sig. Den normativa frågan blir naturligtvis hur stor andel av resultatspridningen som skolan kan tillåtas förklara innan den anses vara oacceptabelt olikvärdig. I ljuset av ovanstående skulle nog de flesta säga att 20 procent är på tok för mycket, men hur är det egentligen med fem? Svaret bör lämpligen avges utan kännedom om vilken skola de egna barnen råkar gå på.

Comments

  1. Oantastlig says:

    Om jag inte missminner mig så utvärderades ett storskaligt skollotteri i Econometrica för ett antal år sedan. Jag har för mig att de inte hittade någon systematisk skillnad alls i skolprestation oavsett vilken skola de hamnade i. Ett resultat som verkar ligga i linje med mycket annan forskning på området.
    Googlade lite, så här skriver de: ”Comparedto those students who lose lotteries, students who win attend high schools that arebetter in a number of dimensions, including peer achievement and attainment levels. Nonetheless, we find little evidence that winning a lottery provides any systematic benefit across a wide variety of traditional academic measures.”
    https://pricetheory.uchicago.edu/levitt/Papers/schoolchoicelottery.pdf

    • Jo, det är en välkänd studie men vad den säger är rätt oklart. En förklaring till resultaten kan vara att skillnaderna mellan skolorna som familjer väljer mellan är små. En annan att familjer inte systemstiskt önskar skolor med högt mervärde.

  2. Roger Pyddoke says:

    Förstår inte om jag missar något, men borde inte den sociala sammansättningen i skolorna vara något som kan påverkas för att utjämna resultaten?

    • Jo, men poängen var att visa hur liten andel av resultatspridningen som skillnader i skolkvalitet förklarar, även om dessa skillnader är väldigt stora. I exemplet så finns inga skillnader i elevsammansättningen mellan skolor eftersom eleverna är utslumpade.

  3. Mattias Esbjörnsson says:

    Hur hänger resonemanget ihop med lärarkvalitet? Man brukar säga att lärarkvalitet varierar betydligt mer än skolkvalitet.

  4. Mattias says:

    Visst är det betyg som ligger till grund för båda dessa utvärderingars analys av elevers resultat?
    Som visats innan här på bloggen finns det skäl att tro att en elev med likvärdiga kunskaper skulle få bättre betyg i en ”dålig skola” jämfört med en ”bra skola”. Dvs det råder betygsinflation i den ”dåliga skolan” relativt den ”bra”. I faktiska kunskaper mätt innebär detta i så fall troligen att dessa arbeten underskattar ojämlikheten i kunskaper. Eller?
    Skulle vara intressant att jämföra högskoleprovsresultat från studenter i ”bra skolor” jämfört med ”dåliga” (även om det då istället gäller antagning till högskola istället för gymnasium). Man slipper i alla fall ev. ”betygsinflations-bias”

    • Det är naturligtvis ett problem men de olika rapporterna försöker hantera detta så gott det går. LU genomför tex en analys baserad på resultaten från de nationella proven i årskurs 1 på gymnasiet.

      • Mikael says:

        Fast nationella proven rättas lokalt?
        Min uppfattning är, tvärtom vad Mattias hävdar, att det råder betygsinflation i de bra skolorna.

  5. Gabriel Urwitz says:

    Jonas,
    Eftersom 80% av resultatspridningen tydligen hänger ihop med elevers individuella studieförutsättningar så verkar en viktigare fråga vara hur man hanterar den frågan snarare än resultatskilnnaden mellan skolor, även om det också är en viktig fråga. Jag är så gammal att när jag gick i realskolan så fanns det både treårig och fyrårig realskola, dvs högstadie. Det verkar vara en metod att hjälpa till att minska de individuella skillnaderna i studieförutsättningar, dvs att ge elever som behöver detta mer tid ett något lugnare studietempo. Jag antar att det togs bort för att det upplevdes peka ut elever som behövde mer tid på sig men alternativet är att klara högstadiet sämre än nödvändigt med de konsekvenser detta får för den individuella eleven

    • Dylik nivågruppering kan naturligtvis ha vissa fördelar men det är inte så att den inte förekommer i svensk skola idag. Närnare bestämt sker den när eleverna börjar gymnasiet. Att tidigare nivågruppering skulle bidra till minskade individskillnader är en teoretisk möjlighet men den mesta forskningen tyder på att de snarare ökar. Dessutom tenderar de sociala skillnaderna att öka ännu mer vilket sannolikt har att göra med att nivågrupperingen sällan enbart ser till kunskap. Det kan vara svårt för läraren att förvägra professorns barn en plats på det akademiska spåret, även om kunskaperna inte riktigt räcker till. Så nivågruppering tenderar att leda till mer segregation än nivågruppering och detta är inte ekvivalenta storheter. https://ekonomistas.se/2017/10/27/segregation-ar-inte-nivagruppering/

  6. Martin Kolk says:

    Det finns ju andra utfall än skolresultat (som i sig kan betyda lite vad som helst när det väl börjar mätas) att ta hänsyn till också. Även om det inte förklarar skillnad i skolresultat operationaliserat som betyg (svårt att tro), eller närmare operationaliserat som instrumentella kunskap (kanske mätt i ett nationellt test), kan det ju ändå uppstå stora skillnader i trivsel (t ex kvalitet på lokaler, eller resurser för elevers trivsel).
    Kanske viktigast är ju att det kan ha stora effekter på segregation och integration.Till exempel vid ett hypotetiskt de som inte väljer i områden med många utrikes födda nästan universellt hamnar på en skola med nästan enbart utlandsfödda/ utländsk bakgrund (säg att skolan får 95% med utländsk bakgrund, pga av skolval, trots att de kanske hypotetiskt kanske bara är säg 60% av boende i området) kan ju också ses som ett stort problem i sig, även om de objektiva testresultaten bara är beroende på social bakgrund och inte skolan som sådan. Det kan ju till exempel leda till sämre integration även om eleverna lär sig matte i den grad man förväntar sig från deras sociala bakgrund.

    • Jag kan bara säga att jag håller med. Skolkvalitet är mångdimensionellt och provresultat fångar bara en del. Det är dock denna del som brukar diskuteras, ssnnolikt så de är relativt lätta att mäta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s