Några råd till ekonomijournalister som beskriver fördelningseffekter

När media bevakar frågor om den ekonomiska fördelningen och den politiska omfördelningen, oftast skattepolitiken, hörs ofta braskande rubriker om att ”De förlorar på budgeten” och ”Klyftorna ökar”. En del av denna bevakning är innehållsrik och viktig, men en påfallande stor del av den är det inte. I många fall blir bevakningen rentav ytlig och missvisande, vilket riskerar att slå tillbaka på media, och särskilt ekonomijournalistiken. I detta inlägg vill jag ge landets ekonomijournalister tre enkla råd att tänka på när de bevakar och rapporterar om den ekonomiska fördelningen och politikens effekter på denna.

1. Nyansera förenklingar om statsbudgetens ”vinnare” och ”förlorare”
Att höfta fram kommentarer om ”vinnare” och ”förlorare” är ganska vanskligt. Detta gäller särskilt om höftningarna kommer samma dag som en budget presenteras, eftersom tiden för eftertanke rimligen har varit rätt begränsad. Anledningen till att snabbkommentarer och grupperingar av vinnare och förorare kan vara problematiskt är att en finanspolitik bygger på att hitta system som a) ger en så bra helhet som möjligt och b) ska göra detta både på kort och längre sikt. Detta gäller oavsett den sittande regeringens politiska färg.

Alla skatter och transfereringar påverkar specifika grupper. Därför kan man alltid hitta vinnare och förlorare utifrån enskilda skatter. Men intressantare är hur enskilda grupper — och förstås befolkningen i stort — påverkas av samtliga skatter och utgifter. Effekterna ser ofta olika ut på kort och lång sikt: t ex kan en skattehöjning idag missgynna vissa grupper men ändå leda positiva utfall för alla på sikt ifall skatterna används klokt (t ex satsning på barn i utsatta områden). På samma sätt kan en skattesänkning idag se ut som att en viss grupp gynnas, men om den gruppen arbetar mer och skapar mervärde för ekonomin som helhet gynnas alla på sikt.

Ekonomijournalister bör därför undvika förenklingar kring vilka som vinner och förlorar på en nyligen lagd statsbudget. Istället bör blicken höjas, sammanlagda effekter både på kort och lång sikt beaktas.

2. Undvik ordet ”klyftor” när ekonomisk ojämlikhet ska beskrivas
Order ”klyftor” bör undvikas när man diskuterar ojämlikhet. Varför? Jo, det är en vag term som kan beskriva i princip vad som helst. Det kan gälla den rikaste gruppen kontra resten av befolkningen, de fattigaste kontra resten, det kan vara toppen kontra mitten osv. Men ”klyftor” finns även mellan andra grupper definierade utifrån kön, ålder, födelseland etc. Inte sällan pekar dessa klyftor åt olika håll, både i nivå och förändring, helt enkelt eftersom det finns skillnader inom dessa grupper.

Det finns flera olika statistiska mått på spridningen i en fördelning, där Ginikoefficienten är det allra vanligaste och viktigaste. Gini visar spridningen i hela befolkningen medan ett annat vanligt mått, toppandelar (t ex topp 1% inkomstandel), visar den relativa positionen för en specifik grupp. Även dessa mått kan gå åt olika håll, något som syns särskilt tydligt inom diskussionen om den globala ojämlikheten där Ginikoefficienten sjunkit medan inkomstandelen till den allra exklusivaste globala eliten ökat (se utvecklingsexperten Martin Ravallions diskussion om detta); den allra fattigaste gruppen i varje tidpunkt med noll i inkomst och förmögenhet kommer dessutom alltid halka efter samtliga grupper i takt med att ekonomin växer.

Begreppet ”klyftor” kan inte fånga in dessa centrala aspekter av fördelningens utveckling. Begreppet anger inte ens vad som mäts, och därför blir det svårt att ge en tydlig och nyanserad bild av den ekonomiska ojämlikheten. Slutsatsen är att begreppet klyfta bör undvikas i alla seriösa sammanhang när man talar ekonomisk fördelning.

Att användningen av ordet ”klyftor” är populärt i Sverige när den ekonomiska fördelningen ska beskrivas framgår av en enkel ordsökning på Google. Jag sökte på fyra berepp och räknade antalet träffar, och resultatet var talande.

3) Undvik frestelsen att enbart fokusera på förändringar
En tydlig tendens i media, särskilt i rubriker, är fokuseringen på förändringar. Detta innebär att fokus ligger på om något har ”ökat”, ”minskat”, blivit ”sämre” osv. Intresset är förmodligen ganska naturligt, grundat i människors intresse av att observera och förstå förändringar.

Men när fokusering på förändringar blir alltför dominant, och ensidigt, uppstår problem. Många gånger är dessa förändringar inte statistiskt säkerställda utan gäller korta tidsperioder (förändring från ett år till ett annat beror ofta på ren slump). Många gånger är man också vag angående vilken tidsperiod som förändring gäller. Att t ex börja en beskrivning av inkomstojämlikhet 1980 innebär att man börjar ett år där situationen stack ut i ett historiskt perspektiv med extremt låga ojämlikhetsnivåer. Detta kan bli problematiskt eftersom åren kring 1980 är något av en extrem period vad gäller reglering, beskattning och den strukturella ekonomiska situationen. Väljer man istället år 2000 och följer utvecklingen fram till idag får man en annan bild.

Ett annat problem med att enbart fokusera på förändringar är att man missar betydelsen av nivån på ojämlikheten. Sverige är ett jämlikt samhälle, kanske världens jämlikaste samhälle. Att då ensidigt fokusera på ”ökade klyftor” mellan vagt angivna år kan ge en ganska missvisande bild. Det kan i slutändan leda till att folk tror att Sverige totalt misslyckats med sin ekonomiska omfördelning och man väljer ett helt nytt ekonomiskt system, medan det i själva verket handlar om att man varit felinformerad.

En Google-sökning på om förändring eller nivå står i fokus när ojämlikheten beskrivs visar tydligt att det är förändring som får störst utrymme. Naturligtvis behöver inte detta vara problematiskt, men det skulle kunna vara det ifall beskrivningarna är slarviga (vaghet om förändringens storlek, statistiska säkerhet eller mellan vilka tidsperioder som avses) eller om de ger en skev bild av ojämlikheten i stort.

Comments

  1. Peder Berkell says:

    Det talas alltid om ”klyftorna”. Varför bestämd form och varför pluralis? Bestämd form används ju normalt om något redan omtalat eller definierat. För övrigt ser den svenska inkomstfördelningen ungefär ut som en klockformad normalfördelningskurva. Vänder man den uppochner får man bilden av en klyfta…

  2. anti-relativist says:

    ”… där Ginikoefficienten är det allra vanligaste och viktigaste …”

    Vanligast ja, men varför viktigaste? Är det ett normativt påstående du gör och vad är i så fall ditt argument för det? Det har länge funnits kritik mot relativ GINI (och andra relativa jämlikhetsmått).

    https://www.jasonhickel.org/blog/2019/5/15/how-not-to-measure-inequality

    https://www.jasonhickel.org/blog/2019/7/3/inequality-metrics-and-the-question-of-power

    Rätta mig om jag har fel: Ekonomistas-skribenter har under lång tid exklusivt fokuserat på det relativa måttet och ignorerat det absoluta måttet. T ex när ni diskuterat elefantkurvan.

    ”Detta kan bli problematiskt eftersom åren kring 1980 är något av en extrem period vad gäller reglering, beskattning och den strukturella ekonomiska situationen. Väljer man istället år 2000 och följer utvecklingen fram till idag får man en annan bild.”

    År 2000 är en statistik topp
    https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/tabell-och-diagram/inkomster–ekonomisk-standard-riket/gini-koefficient/ Varför anser du att den toppen ska väljas som startpunkt snarare än 1998, 1996 etc?

  3. Hans Andersson says:

    För att vara ekonom verkar Daniel ha förvånasvärt liten förståelse för att ekonomijournalistik är en vara som alla andra? (Lite att slå in öppna dörrar men alla förstår ju att såna rubriker är til för att sälja lösnummer)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s