Den betalda föräldraledigheten har successivt förlängts och är nu sammanlagt 480 dagar per barn (varav 90 dagar med lägstanivå). Enligt en norsk studie (som Jonas skrev om i höstas) går det inte att hitta några positiva mätbara effekter av förlängd föräldraledighet i Norge när det gäller t.ex. barns skolresultat, arbetsinkomst eller föräldrars risk att skiljas. En anledning till detta skulle kunna vara att förlängningen av föräldraledigheten framförallt gällt tiden efter barnets födelse. Det finns nämligen ett flertal studier som tyder på att tiden i livmodern är särskilt kritisk för barnets framtida utveckling.
Epidemiologer har under de senaste två decennierna intresserat sig för hypotesen att vissa kroniska sjukdomar grundläggs redan under tiden i livmodern (“fetal origins hypothesis”). Nationalekonomer har inspirerade av denna hypotes använt kvasiexperimentella metoder för att studera hur fostrets tillvaro i livmodern påverkar barnen senare i livet (se denna översiktsartikel). Till exempel har det visats att barn till mammor som fastar under graviditeten på grund av att Ramadan råkar infalla då får sämre skolresultat (se tidigare blogginlägg). Liknande resultat har upptäckts när det gäller bland annat influensaepidemier och utsläpp under graviditeten. I en färsk studie på svenska data visar Petra Persson och Maya Rossin-Slater att motsvarande tycks gälla dödsfall bland nära anhöriga under graviditeten. Om en nära anhörig till barnet dör (inte mamman av naturliga skäl) är den negativa effekten för barnets framtida mentala hälsa betydligt större om dödsfallet inträffar under graviditeten jämfört med under barnets första levnadsår.
Sammantaget finns det alltså ganska mycket som pekar på att tiden i livmodern är en särskilt känslig period. Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till stora socioekonomiska skillnader när det gäller barns hälsa och skolresultat. Livssituationen för fattiga mödrar är förmodligen betydligt mer stressande och de kan ha fysiskt mer krävande jobb som leder till mindre gynnsamma förutsättningar för fostret i livmodern. En tänkbar åtgärd för att komma till rätta med detta skulle i så fall kunna vara att korta föräldraledigheten efter födseln och utöka och förlänga rätten till graviditetspenning före födseln (även om det inte är självklart att just ledighet under graviditeten är den bästa medicinen).
En utökad rätt till graviditetspenning skulle dock riskera att ha negativa jämställdhetskonsekvenser eftersom män inte kan bli gravida och kvinnors totala tid utanför arbetsmarknaden därför förmodligen skulle öka. Detta skulle dock kunna kompenseras med fler pappamånader. En annan tänkbar negativ effekt för jämställdheten är att arbetsgivare får kortare framförhållning — tiden från vetskapen om att man är gravid fram till att ledigheten påbörjas kommer att blir kortare, vilket riskerar att göra det mer riskfyllt att anställa kvinnor som kan tänkas skaffa barn.
Ekonomistas 
Oväntat inlägg men ack så intressant. Språklig igenkänning, ljud vid uttal etc verkar alla gå mot att tiden i magen och den absolut första tiden för barnet efter graviditeten.
Är det någon som brytt sig om att räkna på hur mycket pengar en familj förlorar på att fadern är ledig lika länge som modern? Jag har – och det hela är ju skrattretande.
Så, hur mycket förlorar “en familj” på att fadern är ledig lika länge som modern?
Om alternativet är att mamman mister hela jobbskatteavdraget är det ofta lönsamt att dela mer eller mindre lika. Jobbskatteavdraget har ju jättestora effekter här, vilka även innebär att de ekonomiska incitamenten att dela lika i hög utsträckning beror på när på året barnet föds. Det är mycket dyrare att vara föräldraledig, sjuk eller arbetslös mellan två vintrar än att vara det mellan två somrar.
Försäkringskassan gjorde några uträkningar i november 2013:
http://www.dn.se/ekonomi/det-lonar-sig-att-dela-lika/
En grov uppskattning:
Typiskt tar fadern ut 25% av föräldraledigheten (16 månader?) och modern 75%. Löneskillnaden mellan könen är 10% (egentligen är den försumbar/omätbar men om vi håller oss till vad folk tror sig veta). En snittlön i Sverige är drygt 25 000:-, fast den är förmodligen lägre för “unga vuxna” som skaffar barn. Med andra ord, fadern tjänar drygt 2500:- mer per månad (23 750:- resp 26 315:-). Före skatt blir skillnaden mellan 25/75 eller 50/50-uttag 10 000:- eller runt 7 000:- efter skatt. Det är inte ens en chartersemester. Dessutom ska kostnaden periodiseras på 16 månader vilket ger runt 450:-/månad. Har man inte råd med detta har man knappast råd med barn.
Det hela är löjligt.
Ok, då missuppfattade jag din ståndpunkt i frågan. Jag trodde du menade att det var löjligt mycket pengar det handlade om.
Det är ju det som är så konstigt. Vi pratar om att låta bli att köpa den nyaste iPhonen på avbetalning och istället köpa en enklare Android så går det på ett ut – och så påstår folk att det är av ekonomiska skäl fördelningen av föräldraledigheten ser ut som den gör.
lg: Är det mer än vad en familj förlorar på att kvinnan är hemmafru tills barnet börjar skolan?
En uppenbar ekonomisk aspekt från statens synvinkel är ju att du föreslår att kvinnor ska få betald ledighet istället för att jobba (bortfall i skatteintäkter) innan graviditeten, medan valet med betald föräldraförsäkring efter födelsen i praktiken är ett val mellan förskola (och skatteintäkter) och betald ledighet. Det är alltså samhällsekonomiskt mer lönsamt med föräldraförsäkring eftersom någon måste ta hand om barnet (vilket är subventionerat), medan gravida personer kan arbeta.
Petra Persson och Maya Rossin-Slater studie visade ju för övrigt på inga effekter alls på senare inkomst från vad som bör ses som en ganska kraftig chock (död av en familjemedlem). Då verkar det otroligt att elimineringen av en hypotetisk skillnad i stress i slutet av graviditeten mellan hög/låg-inkomsttagare skulle driva ojämlika utfall i samhället i stort. I såfall är nog negativa jämställdhetsaspekter av ”reformförslaget” som du spekulerar kring ovan viktigare för ojämlikheten i inkomst, eftersom kvinnor är betydligt fattigare än män (bortsett från värderingen av jämställdhetsaspekten i sig själva).
Tyvärr är det nog egentligen ganska svårt att extrapolera från den chock dödsfall innebär till effekten av dagligt stress och jäkt. Det andra problemet är när under graviditeten insatser är viktigast — om det början av graviditeten som spelar störst roll hjälper inte ledighet i slutet. Kort sagt skulle det behövas en studie av effekten av ledighet under graviditeten, vilket jag inte vet om det finns (förefaller svårgörbart).
(Jag håller förstås med om den statsfinansiella aspekten av detta.)
“Livssituationen för fattiga mödrar är förmodligen betydligt mer stressande och de kan ha fysiskt mer krävande jobb som leder till mindre gynnsamma förutsättningar för fostret i livmodern. En tänkbar åtgärd för att komma till rätta med detta skulle i så fall kunna vara att korta föräldraledigheten efter födseln och utöka och förlänga rätten till graviditetspenning före födseln”
En annan åtgärd är att struktuera om ekonomin och resursfördelningen så att fattiga mödrar inte är lika fattiga och har mindre stress och mindre fysiskt krävande jobb. I ett samhälle som vårt där mycket resurser läggs på rena lyxprodukter för personer som även utan lyxen skulle fortsatt ha det mycket bättre än de fattiga mödrarna under diskussion verkar det svårt att invända mot denna åtgärd.
Detta skriver jag personligen gärna under på, men vilket politiska åtgärder är det du har i åtanke för att åstadkomma detta?
Intäkter via progressiva skatter och avgifter, såklart. På åtgärdssidan gärna lagstiftning som säkrar kvinnodominerade arbetarklassyrken inom vård- och omsorg långsiktigt hälsomässigt hållbara för arbetstagaren, t.ex. lagkrav på att en markant högre procentandel av arbetstiden öronmärks för preventiv och/eller rehabiliterande träning för att motverka fysiska- och psykiska arbetsskador.
I en beräkning av familjens sammanlagda disponibla inkomst vid olika fördelning av dagar i föräldraförsäkringen är det viktigt att båda ta hänsyn till jobbskatteavdraget OCH löneutfyllnaden i kollektivavtalen. Jag har gjort enklare beräkningar i min lilla skrift “Ta makten över din pension – tio fällor du som kvinna ska undvika” som är utgiven av KPA Pension. Finns att ladda ner på kpa.se.
Till min hjälp har jag använt räknesnurran på Skatteverkets hemsida. I de allra flesta fall tjänar paren något på att dela 50/50 – även i fall där han tjänar betydligt mer än hon.
Den där norska föräldraledigheten verkar dock haft en effekt på lite mjukare variabler:
http://sf.oxfordjournals.org/content/early/2013/04/26/sf.sot044.abstract
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0049089X11001153
Tack för litteraturtips! Dessa studier handlar dock om effekten av att pappor tar ut längre ledighet och inte generellt förlängd föräldraledighet.
Nja, reformen de ser på består ju av såväl en ökning i generell ledighet som ökad pappaledighet.
Du kan säkert dessa studier bättre än jag som bara läst abstract, men den första studien påpekar att “the father quota drives the results” och den andra studien utvärderar fler pappamånader. Dessutom studerar båda utfall som har med jämställdhet att göra som rimligtvis påverkas mer av jämställd föräldraledighet än förlängd föräldraledighet.
Du har rätt Robert! De är rploga ändå!