Mattias tipsade i kommentarstråden till förra inlägget om en (snabbt framtagen) empirisk studie av det amerikanska blankningsförbudets konsekvenser. Författaren Arturo Bris sammanfattar själv budskapet i en artikel i WJS och hela rapporten finner ni här. Bris som är kritisk mot förbudet säger ungefär att:
1. Blankningar är inte drivande bakom prisfall.
2. Förbudet har märkbara negativa effekter på effektiviteten i handeln: Likviditeten sjönk och bid-ask spreads ökade. Detta gör det svårare för markanden att värdera aktierna korrekt.
3. Blankningen används för att positionera sig mot olika risker och volatiliteten ökar vid ett förbud.
4. Att tillåta både optimister och pessimister att verka på lika villkor ökar förtroendet för hela det amerikanska marknadssystemet.
Uppdatering: Även Sloped Curve diskuterar ett blankningsförbud, delvis i ljuset av Arturo Bris artikel.
Ekonomistas 
Inte helt oväntat håller jag med Sloped Curve. Jag skulle även vilja påpeka att ett blankningsförbud kan leda till spridningseffekter:
1. Jag vet inte hur relevant detta är för Sverige, men i USA har möjligheten för företag att ge ut konvertibler i stort sett helt försvunnit. [url=http://remington-work.blogspot.com/2008/09/short-sale-ban-wallops-convertible-bond.html]WSJ[/url] skriver om hur marknaden fungerar. Företag med finansieringsproblem kan i normala fall ge ut [url=http://en.wikipedia.org/wiki/Convertible_bond]konvertibla obligationer[/url]. Idén är att de betalar en lägre ränta, men i gengäld ger långivaren en möjlighet att konvertera obligationen till aktier till ett förutbestämt pris. Tidigare i år använde sig t.ex. Bank of America och Citigroup av konvertibla obligationer för att ordna finansiering. Det här använder hedgefonder sig av. Typiskt sett köper de konvertibla obligationer och blankar själva aktierna. När blankningen förbjöds, så slutade också hedgefonderna att köpa konvertibler, vilket försvårade finansieringen för vanliga företag. (Jag vet inte i vilken mån ett företag kan välja att inte omfattas av blankningsförbudet, men man kan anta att vissa aktieägare skulle ha invändningar.)
2. Hedgefonder använder sig typiskt sett av både korta och långa positioner. En vanlig strategi det här året har t.ex. varit att vara lång i energi och kort i banker. När blankning förbjöds rubbades den här balansen och hedgefonderna blev tvungna att inte bara köpa tillbaka sina korta positioner i finanssektorn, utan även att sälja sina långa positioner i andra sektorer. [url= http://www.marketwatch.com/news/story/hedge-funds-suffer-short-selling/story.aspx?guid=%7BA12A0C0D-55FF-4576-9F2B-9D4C9072200E%7D%5D Marketwatch[/url] skriver om det här. Blankningsförbudet leder alltså till ett prisfall på helt andra tillgångar.
Jag håller med Sloped Curve i stort sett helt och hållet. Jag skulle även vilja påpeka att ett blankningsförbud kan leda till spridningseffekter:
1. Jag vet inte hur relevant detta är för Sverige, men i USA har möjligheten för företag att ge ut konvertibler i stort sett helt försvunnit. [url=http://remington-work.blogspot.com/2008/09/short-sale-ban-wallops-convertible-bond.html]WSJ[/url] skriver om hur marknaden fungerar. Företag med finansieringsproblem kan i normala fall ge ut [url=http://en.wikipedia.org/wiki/Convertible_bond]konvertibla obligationer[/url]. Idén är att de betalar en lägre ränta, men i gengäld ger långivaren en möjlighet att konvertera obligationen till aktier till ett förutbestämt pris. Tidigare i år använde sig t.ex. Bank of America och Citigroup av konvertibla obligationer för att ordna finansiering. Det här använder hedgefonder sig av. Typiskt sett köper de konvertibla obligationer och blankar själva aktierna. När blankningen förbjöds, så slutade också hedgefonderna att köpa konvertibler, vilket försvårade finansieringen för vanliga företag. (Jag vet inte i vilken mån ett företag kan välja att inte omfattas av blankningsförbudet, men man kan anta att vissa aktieägare skulle ha invändningar.)
2. Hedgefonder använder sig typiskt sett av både korta och långa positioner. En vanlig strategi det här året har t.ex. varit att vara lång i energi och kort i banker. När blankning förbjöds rubbades den här balansen och hedgefonderna blev tvungna att inte bara köpa tillbaka sina korta positioner i finanssektorn, utan även att sälja sina långa positioner i andra sektorer. [url= http://www.marketwatch.com/news/story/hedge-funds-suffer-short-selling/story.aspx?guid=%7BA12A0C0D-55FF-4576-9F2B-9D4C9072200E%7D%5D Marketwatch[/url] skriver om det här. Blankningsförbudet leder alltså till ett prisfall på helt andra tillgångar.
Jag håller med Sloped Curve i stort sett helt och hållet. Jag skulle även vilja påpeka att ett blankningsförbud kan leda till spridningseffekter:
1. Jag vet inte hur relevant detta är för Sverige, men i USA har möjligheten för företag att ge ut konvertibler i stort sett helt försvunnit. WSJ skriver om hur marknaden fungerar. Företag med finansieringsproblem kan i normala fall ge ut konvertibla obligationer. Idén är att de betalar en lägre ränta, men i gengäld ger långivaren en möjlighet att konvertera obligationen till aktier till ett förutbestämt pris. Tidigare i år använde sig t.ex. Bank of America och Citigroup av konvertibla obligationer för att ordna finansiering. Det här använder hedgefonder sig av. Typiskt sett köper de konvertibla obligationer och blankar själva aktierna. När blankningen förbjöds, så slutade också hedgefonderna att köpa konvertibler, vilket försvårade finansieringen för vanliga företag. (Jag vet inte i vilken mån ett företag kan välja att inte omfattas av blankningsförbudet, men man kan anta att vissa aktieägare skulle ha invändningar.)
2. Hedgefonder använder sig typiskt sett av både korta och långa positioner. En vanlig strategi det här året har t.ex. varit att vara lång i energi och kort i banker. När blankning förbjöds rubbades den här balansen och hedgefonderna blev tvungna att inte bara köpa tillbaka sina korta positioner i finanssektorn, utan även att sälja sina långa positioner i andra sektorer. Marketwatch skriver om det här. Blankningsförbudet leder alltså till ett prisfall på helt andra tillgångar.
Förutom det som redan nämnts kan man dessutom notera att ett blankningsförbud kan leda till spridningseffekter. I USA har marknaden för konvertibla obligationer i stort sett helt försvunnit eftersom många köpare av konvertibler är hedgefonder som samtidigt blankar den underliggande aktien. Det gör att vanliga företag får det svårare att hitta finansiering.
Dessutom använder sig många hedgefonder av både korta och långa positioner för att uppnå en optimal strategimix. En vanlig strategi det här året har t.ex. varit att vara lång i energi och kort i banker. Det gör att när blankning förbjöds så blev hedgefonderna tvungna att inte bara köpa tillbaka sina korta positioner i finanssektorn, utan även att sälja sina långa positioner i andra sektorer. Blankningsförbudet leder alltså till ett prisfall på helt andra tillgångar.
Blankningsförbud ledere ju väldigt ofta till prisfall på andra tillgångar. Att hedga bort marknadsrisk är i princip omöjligt utan att blanka någon tillgång. Pair trades, t ex, är ju en utbredd strategi där man kan mer naket positionera sig för en förväntad händelse i ett specifikt bolag. Många fonder väljer att spekulera i investmentbolagsrabatt vilket också är omöjligt utan blankning.
Jag tror generellt att det är svårare att “blanka ihjäl” ett bolag än det är att spekulera upp en aktie eller sektor till bubbelnivå i en miljö där blankningsförbud råder. I en värld där man inte får blanka är det helt upp till befintliga aktieägare att bestämma säljkursen!