Ukraina – porten till EU (för rysk gas alltså).

Så var det dags igen. I början av veckan ströp Rysslands energijätte Gazprom hälften av sina gasleveranser till Ukraina. Som vanligt svarade Ukraina med att hota strypa vidareleveranser av rysk gas till Europa. I sista sekund lyckades man igår komma överens om att fortsätta förhandla och gasleveranserna till Europa fortsätter som vanligt; för nu.

Att garantera leveranssäkerhet har varit ett stort problem för Gazprom under de senaste åren. Den främsta anledningen är att det i dagsläget inte finns några gasledningar som direkt förbinder Västeuropa med Ryssland. Ungefär 20 procent passerar Vitryssland, 60 procent passerar Ukraina och resterande 20 procent längre söder över. Detta har lett till ett stort antal dispyter och några faktiska leveransavbrott under de senaste åren.

Nu kan man förstås tycka att detta inte berör Sverige så särskilt mycket eftersom vi inte direkt drabbas. Det vore dock ett misstag. Planerandet av Nordstream, gasledningen genom Östersjön mellan Ryssland och Tyskland ska ses i ljuset av just detta. Gazprom har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder för att bygga sig runt vad de ser som problemen med transitländerna och Nordstream är kanske den viktigaste komponenten i detta arbete. I den mån Sverige vill påverka utformningen av projektet så måste man ha i åtanke att huvudmålet för Gazprom är att få en direkt ledning till Tyskland, inte att bygga den billigaste ledningen eller den mest miljövänliga ledningen (vilket förstås inte hindrar att Sverige tycker att sådana alternativ vore rimligare).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s