En allt dystrare vetenskap

Nationalekonomin har länge kallats den dystra vetenskapen men frågan är om den någonsin varit dystrare än just nu. En tilltagande misstro mot den kapitalistiska marknadsekonomins förmåga att lösa de utvecklade ekonomiernas samhällsproblem är uppenbar, både i den allmänna och i den inomvetenskapliga debatten. Idén att social mobilitet kan vara ett substitut för jämlikhet är till exempel något som ifrågasätts allt mer. [Read more...]

Forskningen bakom Thomas Pikettys bok

I dagarna har så äntligen Thomas Piketty’s bok ”Capital in the twenty-first century” kommit på engelska. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler läser den och inte bara andras sammanfattningar (även om det finns flera bra sådana; se referenser i tidigare inlägg här). Förutsättningarna borde i och med detta bli bättre för en saklig diskussion om vad som faktiskt står, och framförallt vilka data det är som Piketty och andra tagit fram under de senaste åren. Man kan urskilja fyra relaterade men olika områden i denna forskning.

[Read more...]

Hur har svenskarnas levnadsförhållanden utvecklats?

Skiljer sig drömmen om en fin utbildning och ett bra jobb mellan personer med olika familjebakgrund? Hur ser jämställdheten ut i hemmet och vad händer med mäns och kvinnors hemarbete vid giftermål? Finns en koppling mellan mobbning under skoltiden och psykisk ohälsa i vuxen ålder? Vad styr utlandsföddas livsvillkor? Och har dessa samband förändrats i Sverige under de senaste fyra decennierna? Svaren på dessa, och en rad andra, frågor står att finna i den nya forskningsantologin Ojämlikhetens dimensioner som sammanfattar resultat från Levnadsnivåundersökningen, LNU, ett unikt källmaterial som sedan 1960-talets slut samlats in vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. [Read more...]

Regeringens studiebidrags-reträtt och välfärdsstatens storlek

Under veckan som gick backade regeringen från sitt förslag om att sänka studiebidraget med 300 kronor i månaden. De backade däremot inte från övriga delar av förslaget, dvs höjningen av studiemedlens lånedelen samt det höjda fribeloppet. Resultatet: en av världens största välfärdsstater växer lite till i omfattning. [Read more...]

Vad inkomstskillnadsdebatten borde handla mer om

I senaste numret av Journal of Economic Perspectives publiceras en vass och läsvärd brevväxling mellan Robert Solow och Greg Mankiw på temat ”Hur ska vi se på den kraftiga ökningen av inkomstkoncentration de senaste decennierna?”. Utöver underhållningsvärdet kan denna tjäna som en bra guide till vilka viktiga frågor som bör ställas i diskussionen om utvecklingen är problematisk eller inte, och vad vi bör, eller inte bör, göra åt den. [Read more...]

Toppinkomsternas andel oförändrad, men kapitalets betydelse ökar

I veckan släppte SCB nya data över taxeringsutfallet 2013 och nedan presenteras de svenska toppinkomsternas andel och sammansättning i fram till och med 2012. Sedan 2011 har toppinkomstandelarna inte ändrat sig nämnvärt: den rikaste procenten (individer med årsinkomst över ca 1,2 milj inkl. alla kapitalinkomster) tjänar idag nio procent av alla inkomster. Som tidigare dominerar kapitalinkomsterna toppen, men en intressant och relativt outforskad ny trend är att det inte längre är kapitalvinster som spelar huvudrollen utan räntor och utdelningar. Förklaringen till denna utveckling är ännu inte utredd, men studier av skatteförändringarna under 2000-talet antyder att inkomstskiftningen från högbeskattad lön till lågbeskattad aktieutdelning kan ha accentuerats på senare år. [Read more...]

Höger-stöd för medborgarlön

Medborgarlön, eller basinkomst, är en inkomst som staten betalar ut till alla medborgare i ett land utan krav på motprestation. Tanken är att medborgarlönen ska vara tillräckligt hög för att en person ska kunna leva på den utan att behöva andra inkomster. Konceptet är omdebatterat men enbart teoretiskt eftersom det inte finns något land som tillämpar basinkomst fullt ut. I Sverige driver inget parti frågan om medborgarlön, men sympatisörer finns främst i vänsterpartiet och miljöpartiet (de senare hade införandet av medborgarlön som en punkt i sitt partiprogram fram tills förra året). Men i andra länder finns stöd för idén om medborgarlön också från högerkanten. [Read more...]

Jens Spendrup och tillväxten

I dagarna har Jens Spendrups kategoriska uttalanden om feminism, brist på kompetenta kvinnor och kvotering i Ekots lördagsintervju skapat mycket diskussion och irritation. Det handlar dels om det olyckliga signalvärdet men också om det tveksamma i vissa påståenden som till exempel att allt löser sig bara man ger det tid. Kvinnor har till exempel varit i majoritet bland högskoleutbildade sedan slutet av 1970-talet och trots att det sedan länge finns en pool av mycket kompetenta kvinnor så tycks de försvinna i de processer som ska ta fram ledningspersoner. [Read more...]

Klassamhällets återkomst?

Aftonbladets ledarsida skrev Karin Pettersson i förra veckan om de ökande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och såg framför sig en återgång till ett klassamhälle. Texten pekade helt riktigt på ett antal tydliga trender som finns både internationellt och i Sverige med avseende på toppinkomstandelar. Den tog också upp den nya forskning som på senare år kommit att fokusera på balansen mellan kapital och arbetsinkomster och i förlängningen vilken påverkan den har på relationen mellan arvsflöden och inkomster. Några saker förtjänar dock att förtydligas och några andra att understrykas lite extra. [Read more...]

Grovmaskigt avtalsnät fångar inte många skattekronor

Ett sätt att undvika beskattning är att placera sina inkomster i länder som inte lämnar ut bankuppgifter till andra länders skattemyndigheter. Efter finanskrisen har flera initiativ tagits på internationell nivå för att minska denna möjlighet till skatteflykt. G20-gruppens hot om ekonomiska sanktioner mot skatteparadis ledde till en explosion av antalet avtal om informationsutbyten: mellan mötet i april 2009 till december samma år undertecknades mer än 300 bilaterala avtal. En nypublicerad analys (gratisversion) av bland annat Niels Johannesen visar dock att dessa avtal inte riktigt levde upp till förhoppningarna. [Read more...]

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 397 andra följare