Är inkomstojämlikhet dåligt för tillväxt?

I går publicerade OECD en ny studie som snabbt spridit budskapet ”Nu är det bevisatinkomstojämlikhet är dåligt för tillväxten!”. I den konstateras att det framförallt är den relativt sämre utvecklingen för den undre halvan av fördelningen som drar ner tillväxten. Effekterna är enligt studien ganska stora: tillväxttakten i Sverige skulle ha varit i storleksordningen 20 procent högre under perioden 1990-2010 om inte inkomstskillnaderna ökat under denna period (sid 18 i rapporten). Studiens resultat tycks bekräfta vad andra studier från till exempel IMF tidigare visat. [Read more…]

Hur kan vi ha så höga skatter?

Hur är det möjligt för de nordiska länderna att ha ett så högt skattetryck utan att de negativa effekterna av skatterna helt undergräver ekonomisk tillväxt och välfärdsskapande? Med utgångspunkt i denna fundamentala fråga diskuterar Henrik Jacobsen Kleven de nordiska ländernas höga skatter i det senaste numret av Journal of Economic Perspectives. Hans svar har tre delar:  [Read more…]

Hur kan vi minska flaskhalsarna i inkomstrapporteringen?

En fungerande ekonomisk politik kräver att politiker och riksbanksledning har god information om det rådande ekonomiska läget. Alltför stora tidsfördröjningar i inrapporteringen av data skulle kunna skapa problem om en stimulans kommer för sent och blir procyklisk. I Sverige finns flera tidsfördröjningar i datarapportering, och bland de allvarligare torde gälla hushållens inkomster som politikerna får reda på mer än ett år, och för vissa inkomster över två år, senare. Finansdepartementet borde tillsätta en undersökning av var flaskhalsarna i inkomstrapporteringen finns och hur dessa kan tas bort. [Read more…]

Är absolut bättre alltid bättre?

En frustrerande stor del av diskussionen om utveckling och inkomstskillnader bottnar i debatten om det är relativa eller absoluta förändringar som är viktigast. Vissa väljer att fokusera på att skillnaderna ökat, andra på att alla (grupper) trots allt fått det bättre. Oförmågan (eller möjligen oviljan) att se att man pratar om olika saker gör att många potentiellt viktiga diskussioner aldrig leder någon vart. [Read more…]

Nya rön om USAs ökande förmögenhetsklyftor

Varför ökar inte förmögenhetsojämlikheten i USA trots att landets inkomstskillnader ökat kraftigt de senaste decennierna? Den frågan har stötts och blötts bland forskare och politiker under flera år utan att någon landat i konkreta svar. Men en ny studie av fransmännen Emmanuel Saez och Gabriel Zucman hävdar att lösningen är lika enkel som intuitiv: förmögenhetsojämlikheten i USA har ökat de senaste decennierna, och orsakerna ligger framför allt i ökade toppinkomster samt högre sparande bland de redan rika. Metoden som Saez och Zucman använder är dock inte oproblematisk, och säkerligen är inte sista ordet sagt i denna viktiga fråga. [Read more…]

Den globala inkomstfördelningens utveckling

Ibland ser man illustrationer som innehåller stoff till många diskussioner. En sådan presenterades häromveckan på en konferens som jag var med och arrangerade där Branko Milanovic, en av världens främsta experter på globalinkomstfördelning, var en av huvudtalarna. Den visar hur realinkomstutvecklingen sedan slutet av 1980-talet sett ut i olika delar av en tänkt global inkomstfördelning. Tankeexperimentet är att betrakta världen som en plats där det inte finns individuella länder utan vi alla bor i ett och samma land och sedan ställa sig sedan frågan: Hur har realinkomsterna utvecklats de senaste decennierna för olika inkomstgrupper? Resultatet visas i bilden nedan: [Read more…]

Många vägar att minska skattekilarnas betydelse

I sin intressanta diskussion om Ekonomistas valmanifest knyter Paul Klein och Conny Olofsson med rätta an till forskningen om optimal beskattning. När arbete men inte fritid och hushållsarbete kan beskattas uppstår en välfärdsförlust som kan minskas genom att mildra beskattningen av exempelvis hushållstjänster som man själv lätt kan utföra. Detta är också ett av motiven bakom främst RUT-avdraget men Paul och Connys inlägg visar att diskussionen kan föras i mer allmänna termer. [Read more…]

Ekonomistas valmanifest har rätt om fastighetsskatten men fel om enhetlig moms

Detta är ett gästinlägg av Paul Klein, professor i nationalekonomi vid Simon Fraser-universitetet i Kanada, och Conny Olovsson, forskare i nationalekonomi vid Riksbanken. De åsikter som framförs i det här inlägget är naturligtvis författarnas egna och sammanfaller inte nödvändigtvis med Riksbankens officiella hållning. 

Sedan flera år pågår en livlig politisk debatt kring beskattningen av olika varor och tjänster, i synnerhet i vilken mån skatterna skall differentieras mellan olika sorters varor och tjänster. I samband med den stora skattereformen 1990/91 togs ett stort steg i riktning mot en likformig beskattning av olika varor och tjänster. Sedan dess har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Numera är mat, restaurangmåltider, hotellvistelser, friskvård och idrott, böcker och tidningar och, framför allt, de hushållsnära tjänster som går under benämningarna ROT (renovering,  ombyggnad, tillbyggnad) och RUT (rengöring, underhåll och tvätt) skattemässigt gynnade i jämförelse med andra varor och tjänster. Den fråga vi ställer här är om det finns någon vetenskaplig grund för den här differentieringen och mer allmänt om hur den indirekta beskattningen skall se ut om man vill minimera skatternas skadeverkningar på samhällsekonomin. Vårt svar utmynnar i en argumentation för lägre moms på tjänster än för varor och för en återgång till den högre fastighetsskatt som gällde före 2008. Argumentationen har som sin utgångspunkt Connys senaste bidrag till den vetenskapliga litteraturen om optimal beskattning. [Read more…]

Billigare och bättre järnvägsunderhåll efter konkurrensutsättning

Detta är ett gästinlägg av Jan-Eric Nilsson och Kristofer Odolinski, professor respektive doktorand i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

”Vinster i välfärden” har diskuterats flitigt på senare tid (t ex av Mats Persson här på Ekonomistas). Det har dock även höjts röster för att vinstintressen ska spela en mindre roll även utanför välfärdssektorn, till exempel när det gäller järnvägsunderhåll.

Utanför välfärdssektorn finns många kommersiella företag inblandade i leverans av varor och i synnerhet tjänster som tidigare tillhandahållits i egen regi av olika myndigheter. Till exempel konkurrensutsattes underhållet av vägar under 1990-talet. Magnus Arnek visade i sin avhandling 2002 att detta sänkte kostnadsnivån i verksamheten med mellan 15 och 30 procent; intervallet beror på en osäkerhet om hur, mera exakt, man gör jämförelsen mellan egen regi och konkurrensutsättning. [Read more…]

Ska vi välja våra helgdagar?

Vilka helgdagar vi ska ha är kanske inte den viktigaste av frågor men ibland motioneras det i Riksdagen om vi inte fritt skulle kunna välja våra helgdagar. Ja, varför inte, kan man undra? Det skulle naturligtvis skapa mer flexibilitet för den enskilde att vara ledig när det passar. Frågan är dock inte riktigt så enkel och det finns rätt tunga argument mot individualiserade helgdagar. [Read more…]

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 6 542 andra följare