Förklarar teknologisk utveckling ökade inkomstklyftor?

För ett knappt år sedan gav tidskriften Science ut ett specialnummer om forskning kring inkomst- och förmögenhetsskillnader (eller snarare forskning på det något flyktigare temat ”inequality”). Numret innehåller många intressanta artiklar men speciellt två texter illustrerar poänger som båda är viktiga men som ofta ställs mot varandra på ett sätt som inte för debatten om inkomstskillnader framåt, speciellt i ett svenskt perspektiv. [Read more…]

Toppinkomsterna 2013: kapitalinkomsterna fortsätter att öka

Toppinkomsternas andel av alla inkomster är numera en av de centrala indikatorerna på hela inkomstfördelningens utveckling. Nyligen släpptes inkomststatistik för inkomståret 2013 och uppdaterade toppinkomstserier finns att ladda ned på denna hemsida. Resultatet visar på att trenden med en ökande betydelse av förmögenhetsavkastning, alltså kapitalränta och aktieutdelningar, inom toppinkomsterna. Faktum är att när man mäter inkomster från arbete och kapitalräntor och utdelningar före skatt är andelarna 2013 tillbaka på nivåer vi inte sett sedan det tidiga 1950-talet. [Read more…]

Sveriges nya inkomstfördelningsstatistik

Uppgifter om den svenska inkomstfördelningen har sedan 1970-talet baserats på en kombination av intervjuundersökningar och taxeringsinformation. Intervjuerna har behövts för att få kunskap om vilka som bor i varje hushåll, något som skatteregistren inte säger mycket om. Men med hjälp av det nya lägenhetsregistret kommer SCB nu att byta från intervjuer till en helt registerbaserad statistik. En ny rapport från SCB jämför den gamla och den nya inkomstfördelningsstatistiken. [Read more…]

Är nettoförmögenhet rikedom?

DNs ledarsida i förra veckan påminner Erik Helmerson i en kommentar till Oxfams omdiskuterade rapport om vikten av att kunna hålla mer än ett begrepp i huvudet när man pratar om ”rikedom”. Hans poäng är (tror jag) att personer med arbete, utbildning och fast inkomst mycket väl kan hamna i en situation där deras nettoförmögenhet är negativ utan att det betyder att de är ”fattiga”. Dock är det svårt att förstå hur han kommer fram till att Oxfam använder ett ”orättvist” förmögenhetsbegrepp. [Read more…]

Skiljer nationalekonomer på betalningsvilja och nytta?

Efter att ha läst Greg Mankiws storsäljande lärobok i nationalekonomi undrar Nina Björk om nationalekonomer missat att människors betalningsvilja beror på deras betalningsförmåga. Hennes undran beror på att nationalekonomer förefaller likställa betalningsviljan med den nytta individen får av något. Som alltid när kulturskribenter diskuterar nationalekonomi blev detta ett samtalsämne vid nationalekonomernas lunchbord. ”Björk har missuppfattat” och ”vi likställer inte alls betalningsvilja med nytta”, var den vanligaste responsen. Trots att detta till viss del är sant så vill jag ändå hävda att Björk har en poäng. [Read more…]

Den globala förmögenhetskoncentrationen och dess svenska motsvarighet

I dagarna har en rapport från Oxfam om global förmögenhetskoncentration fått enorm spridning. Den faktauppgift som tycks få alla att stanna upp är att världens 80 rikaste personer har en samlad förmögenhet som motsvarar förmögenheten hos den fattigare halvan av världens befolkning, alltså cirka 3,5 miljarder personer. [Read more…]

Ny omfattande forskningsöversikt om ekonomisk ojämlikhet

I takt med en ständigt ökande mängd forskningsrön uppstår tid efter annan ett behov av att sammanfatta forskningsläget inom olika ämnesområden. Nyligen släpptes den allra senaste översikten av forskningen om ekonomisk ojämlikhet och inkomstfördelning i den välkända bokserien Handbook of Income Distribution. I denna forskningsantologi har redaktörerna Anthony Atkinson och François Bourguignon bjudit in fördelningsforskare att sammanfatta kunskapsläget inom olika områden. Översikterna vänder sig till forskare men är skrivna så att inte enbart det egna ämnets experter ska kunna förstå, vilket gör antologin till en veritabel bibel för alla som vill fördjupa sin förståelse av den ekonomiska ojämlikheten i våra samhällen. [Read more…]

Beteendeekonomi och ekonomisk policy

Beteendeekonomi (eller ekonomisk psykologi) och neoklassisk ekonomisk teori beskrivs ofta som två motstridiga synsätt på hur världen, och ekonomin, fungerar. Medan neoklassisk teori antar att ekonomiska aktörer agerar rationellt menar beteendeekonomer att de inte gör det. Men kanske är den här dikotomin inte det bästa sättet att förstå nationalekonomi i allmänhet och ekonomisk policy i synnerhet? Harvardekonomen Raj Chetty höll i helgen den prestigsfulla Ely-föreläsningen vid världens största nationalekonomikonferens och menar för att det finns en mer pragmatisk väg.

[Read more…]

Maskinerna och arbetskraftens minskade inkomstandel

”Vad ska alla jobba med när maskiner och robotar tar över allt fler arbetsuppgifter?”, är en fråga nationalekonomer brukar småle åt. ”Det är svårt att sia om, men arbetsuppgifter kommer alltid att finnas så det ska nog lösa sig”, lyder standardsvaret. Svaret är med stor sannolikhet sant — något kommer folk att göra — men också undanglidande. De samhällsekonomiska konsekvenserna av en tilltagande robotisering är dock för viktiga och intressanta för att glida undan. [Read more…]

Är inkomstojämlikhet dåligt för tillväxt?

I går publicerade OECD en ny studie som snabbt spridit budskapet ”Nu är det bevisatinkomstojämlikhet är dåligt för tillväxten!”. I den konstateras att det framförallt är den relativt sämre utvecklingen för den undre halvan av fördelningen som drar ner tillväxten. Effekterna är enligt studien ganska stora: tillväxttakten i Sverige skulle ha varit i storleksordningen 20 procent högre under perioden 1990-2010 om inte inkomstskillnaderna ökat under denna period (sid 18 i rapporten). Studiens resultat tycks bekräfta vad andra studier från till exempel IMF tidigare visat. [Read more…]

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 7 680 andra följare