Regeringens studiebidrags-reträtt och välfärdsstatens storlek

Under veckan som gick backade regeringen från sitt förslag om att sänka studiebidraget med 300 kronor i månaden. De backade däremot inte från övriga delar av förslaget, dvs höjningen av studiemedlens lånedelen samt det höjda fribeloppet. Resultatet: en av världens största välfärdsstater växer lite till i omfattning. [Read more...]

Vad inkomstskillnadsdebatten borde handla mer om

I senaste numret av Journal of Economic Perspectives publiceras en vass och läsvärd brevväxling mellan Robert Solow och Greg Mankiw på temat ”Hur ska vi se på den kraftiga ökningen av inkomstkoncentration de senaste decennierna?”. Utöver underhållningsvärdet kan denna tjäna som en bra guide till vilka viktiga frågor som bör ställas i diskussionen om utvecklingen är problematisk eller inte, och vad vi bör, eller inte bör, göra åt den. [Read more...]

Toppinkomsternas andel oförändrad, men kapitalets betydelse ökar

I veckan släppte SCB nya data över taxeringsutfallet 2013 och nedan presenteras de svenska toppinkomsternas andel och sammansättning i fram till och med 2012. Sedan 2011 har toppinkomstandelarna inte ändrat sig nämnvärt: den rikaste procenten (individer med årsinkomst över ca 1,2 milj inkl. alla kapitalinkomster) tjänar idag nio procent av alla inkomster. Som tidigare dominerar kapitalinkomsterna toppen, men en intressant och relativt outforskad ny trend är att det inte längre är kapitalvinster som spelar huvudrollen utan räntor och utdelningar. Förklaringen till denna utveckling är ännu inte utredd, men studier av skatteförändringarna under 2000-talet antyder att inkomstskiftningen från högbeskattad lön till lågbeskattad aktieutdelning kan ha accentuerats på senare år. [Read more...]

Höger-stöd för medborgarlön

Medborgarlön, eller basinkomst, är en inkomst som staten betalar ut till alla medborgare i ett land utan krav på motprestation. Tanken är att medborgarlönen ska vara tillräckligt hög för att en person ska kunna leva på den utan att behöva andra inkomster. Konceptet är omdebatterat men enbart teoretiskt eftersom det inte finns något land som tillämpar basinkomst fullt ut. I Sverige driver inget parti frågan om medborgarlön, men sympatisörer finns främst i vänsterpartiet och miljöpartiet (de senare hade införandet av medborgarlön som en punkt i sitt partiprogram fram tills förra året). Men i andra länder finns stöd för idén om medborgarlön också från högerkanten. [Read more...]

Jens Spendrup och tillväxten

I dagarna har Jens Spendrups kategoriska uttalanden om feminism, brist på kompetenta kvinnor och kvotering i Ekots lördagsintervju skapat mycket diskussion och irritation. Det handlar dels om det olyckliga signalvärdet men också om det tveksamma i vissa påståenden som till exempel att allt löser sig bara man ger det tid. Kvinnor har till exempel varit i majoritet bland högskoleutbildade sedan slutet av 1970-talet och trots att det sedan länge finns en pool av mycket kompetenta kvinnor så tycks de försvinna i de processer som ska ta fram ledningspersoner. [Read more...]

Klassamhällets återkomst?

Aftonbladets ledarsida skrev Karin Pettersson i förra veckan om de ökande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och såg framför sig en återgång till ett klassamhälle. Texten pekade helt riktigt på ett antal tydliga trender som finns både internationellt och i Sverige med avseende på toppinkomstandelar. Den tog också upp den nya forskning som på senare år kommit att fokusera på balansen mellan kapital och arbetsinkomster och i förlängningen vilken påverkan den har på relationen mellan arvsflöden och inkomster. Några saker förtjänar dock att förtydligas och några andra att understrykas lite extra. [Read more...]

Grovmaskigt avtalsnät fångar inte många skattekronor

Ett sätt att undvika beskattning är att placera sina inkomster i länder som inte lämnar ut bankuppgifter till andra länders skattemyndigheter. Efter finanskrisen har flera initiativ tagits på internationell nivå för att minska denna möjlighet till skatteflykt. G20-gruppens hot om ekonomiska sanktioner mot skatteparadis ledde till en explosion av antalet avtal om informationsutbyten: mellan mötet i april 2009 till december samma år undertecknades mer än 300 bilaterala avtal. En nypublicerad analys (gratisversion) av bland annat Niels Johannesen visar dock att dessa avtal inte riktigt levde upp till förhoppningarna. [Read more...]

Vad vet vi om mobiliteten i inkomstfördelningen?

När inkomstfördelningen ska beskrivas är det nästan alltid spridningen i hushållens årsinkomster som menas. Denna spridning säger förvisso en hel del om marknad och politik fördelar och omfördelar resurser, men när folk tillfrågas om hur de värderar en hög eller låg inkomstspridning visar forskning att folk även bryr sig om hur dessa inkomster uppnåtts och vilken roll folks inkomströrlighet under karriären och mellan generationer spelar. Forskningens utmaning ligger därmed i att komplettera analysen av den årsvisa ojämlikheten med mått på inkomströrlighet inom och mellan generationer. En ny forskningsrapport sprider nytt ljus på detta område. [Read more...]

Förtydliganden om självständig sjukförsäkring

Nedanstående är ett förtydligande av några förslag i SNS Konjunkturrådsrapport 2014 som presenterades i förra veckan. Inlägget är skrivet av rapportförfattarna, Torben Andersen, Annika Sundén och Jesper Roine.

I förra veckan presenterade vi SNS Konjunkturrådsrapport 2014. Det handlade om en rad aspekter av den svenska välfärdsmodellen, dess förtjänster och stöd i befolkningen, de finansieringsutmaningar den står inför, samt några områden inom vilka vi kan tänka oss reformer som skulle kunna bidra till modellens utveckling. Mycket av diskussionen den senaste veckan har dock kommit att fokusera på den del som handlade om att stärka försäkringsmässigheten i socialförsäkringarna och att eventuellt göra sjukförsäkringen självständig från statsbudgeten. >

Intersektionell diskriminering i dressyrtävlingar

I den nationalekonomiska forskarvärlden är det högtryck på den akademiska arbetsmarknaden just nu. Doktorander som snart ska disputera flyger världen runt för att presentera sin forskning vid de institutioner som är intresserade av att anställa dem. Detta innebär extra många spännande (och tidskrävande!) forskarseminarier som ger en bra bild av vad som ”gäller just nu”. Till exempel kan man lära sig om professionella domare i hästdressyrtävlingar favoriserar ryttare av samma kön och nationalitet som dem själva. [Read more...]

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 219 andra följare