Föräldraledighet före och efter födseln

Den betalda föräldraledigheten har successivt förlängts och är nu sammanlagt 480 dagar per barn (varav 90 dagar med lägstanivå). Enligt en norsk studie (som Jonas skrev om i höstas) går det inte att hitta några positiva mätbara effekter av förlängd föräldraledighet i Norge när det gäller t.ex. barns skolresultat, arbetsinkomst eller föräldrars risk att skiljas. En anledning till detta skulle kunna vara att förlängningen av föräldraledigheten framförallt gällt tiden efter barnets födelse. Det finns nämligen ett flertal studier som tyder på att tiden i livmodern är särskilt kritisk för barnets framtida utveckling. [Read more...]

Krusell och Smith: Därför köper vi inte Pikettys prognos

Det här är ett gästinlägg av Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, och Tony Smith, professor i nationalekonomi vid Yale.

Vi har under de senaste veckorna funderat en hel del på de centrala delarna i Pikettys nu världsberömda bok Capital in the 21st Century. Vi har deltagit i bokcirklar och diskuterat boken med våra kollegor i timtal. Mestadels har alla inblandade helt enkelt gjort stora ansträngningar för att tolka materialet i boken, något som inte är alldeles lätt, dels pga bokens längd och dels eftersom mycket av den bakomliggande analysen finns i andra publikationer. I detta korta blogginlägg vill vi kort sammanfatta den syn vi kommit fram till, och sen vill vi länka till ett dokument som i detalj argumenterar för den synen. [Read more...]

Om Pikettys dataserier och kritiken från Financial Times

Thomas Piketty och hans nya bok Capital in the 21 Century har rönt enorm uppmärksamhet i hela världen (och kommenterats av oss bl a här, här). Boken har huvudsakligen fått beröm men en del skeptiska kommentarer har också hörts. I helgen publicerade Financial Times en kritisk granskning av bokens fördelningsstatistik och hävdade att man funnit flera indikationer på felaktigheter och att dessa rentav kan ändra vissa av bokens centrala slutsatser. Eftersom Jesper Roine och jag själv ligger bakom de svenska serier som Piketty använder och dessutom själva nyligen har skrivit en längre uppsats om västvärldens långsiktiga ojämlikhetstrender tänkte jag att frågan bör kommenteras här på bloggen. Dels handlar det om datamaterialets beskaffenhet (stämmer Pikettys serier?) och dels handlar det om i vilken mån FT:s kritik ändrar förutsättningarna för bokens slutsatser. [Read more...]

Hur progressiva är de svenska skatterna?

De direkta skatternas omfördelande effekt är en viktig del av skattesystemets progressivitet. En ny studie från det europeiska forskningsprojektet EUROMOD, vars främsta syfte är att skapa jämförbara analyser av skatte- och bidragssystemen i Europas länder, visar att de svenska inkomst, fastighets- och förmögenhetsskatternas och även vissa socialförsäkringsavgifters progressivitet har sjunkit förhållandevis mycket i jämförelse med andra EU-länder sedan 1990-talet. Förklaringarna är flera, men sannolikt spelar både ökade kapitalinkomster och minskad kapitalbeskattning en viktig roll. Men analysen är samtidigt partiell då den missar flera väsentliga delar av den totala omfördelningen i välfärdsstaten. [Read more...]

Vad vet vi om inkomst- och förmögenhetsfördelning över de senaste 200 åren?

De senaste veckorna har Thomas Pikettys bok ”Capital in the twenty-first century” resulterat i att inkomst och förmögenhetsutveckling uppmärksammats på ett sällan skådat sätt. Mot denna bakgrund känns det mycket lägligt att Daniel (Waldenström) och jag precis i dagarna avslutat ett nära relaterat arbete om inkomst och förmögenhetsfördelningens historiska utveckling. Resultatet är en artikel med titeln ”Long-Run Trends in the Distribution of Income and Wealth”, skrivet som ett kapitel för Handbook of Income Distribution, Volume 2, (North-Holland) som redigeras av Tony Atkinson och Francois Bourguignon och som publiceras senare i år. Kapitlet kan dock läsas i en Working Paper version här redan nu. [Read more...]

Mer läsning om Piketty

Få har väl undgått vårens stora kioskvältare inom nationalekonomisk populärvetenskap: fransmannen Thomas Pikettys uppgörelse med västvärldens kapitalistiska välfärdsstaters utveckling såväl genom historiska som under det kommande århundradet. Vi på Ekonomistas har skrivit om denna forskning vid flera tillfällen (se här, här och här) men vi är inte ensamma. I detta inlägg har vi samlat några av de tyngre kommentarerna som nyligen publicerats i den livaktiga amerikanska debatten om boken och dess budskap. [Read more...]

En allt dystrare vetenskap

Nationalekonomin har länge kallats den dystra vetenskapen men frågan är om den någonsin varit dystrare än just nu. En tilltagande misstro mot den kapitalistiska marknadsekonomins förmåga att lösa de utvecklade ekonomiernas samhällsproblem är uppenbar, både i den allmänna och i den inomvetenskapliga debatten. Idén att social mobilitet kan vara ett substitut för jämlikhet är till exempel något som ifrågasätts allt mer. [Read more...]

Forskningen bakom Thomas Pikettys bok

I dagarna har så äntligen Thomas Piketty’s bok ”Capital in the twenty-first century” kommit på engelska. Detta kommer förhoppningsvis leda till att fler läser den och inte bara andras sammanfattningar (även om det finns flera bra sådana; se referenser i tidigare inlägg här). Förutsättningarna borde i och med detta bli bättre för en saklig diskussion om vad som faktiskt står, och framförallt vilka data det är som Piketty och andra tagit fram under de senaste åren. Man kan urskilja fyra relaterade men olika områden i denna forskning.

[Read more...]

Hur har svenskarnas levnadsförhållanden utvecklats?

Skiljer sig drömmen om en fin utbildning och ett bra jobb mellan personer med olika familjebakgrund? Hur ser jämställdheten ut i hemmet och vad händer med mäns och kvinnors hemarbete vid giftermål? Finns en koppling mellan mobbning under skoltiden och psykisk ohälsa i vuxen ålder? Vad styr utlandsföddas livsvillkor? Och har dessa samband förändrats i Sverige under de senaste fyra decennierna? Svaren på dessa, och en rad andra, frågor står att finna i den nya forskningsantologin Ojämlikhetens dimensioner som sammanfattar resultat från Levnadsnivåundersökningen, LNU, ett unikt källmaterial som sedan 1960-talets slut samlats in vid Institutet för Social Forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. [Read more...]

Regeringens studiebidrags-reträtt och välfärdsstatens storlek

Under veckan som gick backade regeringen från sitt förslag om att sänka studiebidraget med 300 kronor i månaden. De backade däremot inte från övriga delar av förslaget, dvs höjningen av studiemedlens lånedelen samt det höjda fribeloppet. Resultatet: en av världens största välfärdsstater växer lite till i omfattning. [Read more...]

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 729 andra följare