Lågdosstrålningens långa arv

Ingen vet hur kärnkraftshaveriet i Fukushima kommer att utvecklas och förhoppningsvis blir de radioaktiviva utsläppen begränsade. Annars kan den japanska befolkningen — och kanske även befolkningen i omkringliggande länder — räkna med både kort- och långsiktiga effekter.

För några år sedan studerade Douglas Almond, Lena Edlund och Mårten Palme de långsiktiga konsekvenserna av utsläppet från Tjernobyl (preliminär gratisversion här). De fann betydande nedsättningar i de kognitiva förmågorna hos de svenska barn som under vissa kritiska faser av fosterstadiet var särskilt exponerade för radioaktivt nedfall. Deras fynd tyder på att lågdosstrålning kan ha betydligt allvarligare konsekvenser än vad man tidigare trott och gravida kvinnor bör vara särskilt försiktiga.

Se även Douglas Almond på Economix, DN12345678912, SvD12345,67891 SDS1, AB12345, Exp12345, GP12345

Comments

  1. Fan vad obehagligt, på ren svenska. Precis som att det inte skulle räcka med det kemikaliebad vi dagligen utsätts för.

  2. André says:

    Man kan inte riktigt jämföra Tjernobyl med Fukushima…

  3. Hallo says:

    http://www.rsc.org/chemistryworld/News/2007/August/16080701.asp

    Tony Brooks, an environmental scientist at Washington State University, Richland, argues that the key period of vulnerability to radiation-induced mental impairment lies between 8 to 15 weeks after conception. He suggests that many of the children identified by the study as being affected by fallout would actually have passed through their risky developmental period before Chernobyl radiation actually reached Sweden.

    ”David Brenner, professor of radiation oncology at Columbia University, also gave a guarded response. ‘I don’t think this ”proves” the link between low radiation doses and cognitive development, which is well established at higher radiation doses, but it is certainly suggestive. And there have been other, similarly motivated, studies which came out with a negative result.’ ‘Studies of small, but potentially significant, health effects are inevitably at risk of being confounded by unknown factors,’ added Jim Smith, an environmental scientist at the University of Portsmouth, who researches the impact of the Chernobyl accident. ‘But this study appears better than most at controlling for those factors.’ Smith suggests that further research involving children from adjacent countries would confirm or deny the claims. ”

  4. kirgis says:

    andre, klart dom går att jämföra. Dom går att jämföra mer än tex Tjernobyl och säg, en bandymatch.

    Vad som sker ifall de inte lyckas med att hålla vitala delar under vattenytan är att atmosfären tvingas ta emot stora delar strålning, vilket påverkar omnejden i åratal. Som en liten Tjernobyl på många sätt. Det är tydligt hur nyliberaler vägrar jämföra detta med Tjernobyl och hur politiker/tyckare mer höger än så vill jämföra med jordbävningen i Tahiti (för att förklara att enbart svarta plundrar och våldtar när katastrofer händer).

    • Jag har väldigt svårt att se hur synen på radioaktiv strålning har några tydligt ideologiska förtecken. Det är alltid lika tråkigt när vissa inte kan diskutera utan att slänga sig med meningslösa och svepande påståenden om ”nyliberaler” eller varför inte ”kryptokommunister”. Jag föreslår att man reserverar användandet av denna typ av invektiv till forum där någon eventuellt roas av dem. Här på Ekonomistas kan vi väl hjälpas åt för att hålla diskussionen på en intellektuell nivå något över ankelhöjd?

      • Likväl finns de ideologiska förtecknen där. I västvärlden förespråkas kärnkraft ffa av det politiska högerfältet. Samtidigt saknar högerns ekonomiska politik (både i i teori och praktik) de beståndsdelar som krävs just vid kärnkraftsdrift. Man kan säga att kärnkraft är det ultimata exemplet på privata vinster och socialiserade förluster – där förlusterna inte bara är pengar som skall ut, utan även försämrad livsmiljö, förkortad livslängd och t.o.m. ond, bråd, död.

        Sen kanske man inte behöver utrycka sig ”plumpt” eller vara alltför generell med användandet av ord som ”nyliberal”.

      • Högerspelare som industrifacken? Eller nyliberaler som Olof Palme? Sedan är det knappast ”nyliberaler” som anser att vinsterna ska privatiseras medan kostnaderna socialiseras. Milton Friedman ansåg det exempelvis inte (ca 2,30 in).

        Man kan naturligtvis diskutera olika ägarformers styrkor och svagheter i denna typ av industrier. Uppenbart är att vinstdrivande kan ha ett incitament att tumma på säkerheten. Problemet är att det kan även statligt drivna ha och då det krävs då i mångt och mycket att staten övervakar sig själv vilket kan leda till intressekonflikter.

        Att slarvigt likställa ”höger” med ”nyliberal” med ”näringslivets intresse”, eller för den delen ”vänster” med ”kommunist” eller ”fackpamp” är helt enkelt inte upplysande i en diskussion som – det håller jag med om – innehåller väldigt intressanta och viktiga ideologiska och politiska infallsvinklar.

      • kirgis says:

        Det är väl en betydande skillnad på användandet av definitionerna nyliberal och kryptokommunist? Hur många kryptokommunister påverkar politiken i Sverige? Nyliberal är inte ett invektiv – däremot är nyliberaler väldigt positiva till kärnkraft medan vänstern är mer reserverad eller negativ.

        Milton Friedman gav uttryck för många tankar som inte skulle betraktas som nyliberala av dagens nyliberaler. Bla skulle han ha vart väldigt positiv till QE2 och sett det som en självklarhet under omständigheterna.

        Att inte se på detta med lagom ideologiska glasögon tror jag blir som att använda för starka solglasögon.

        Det svåra är och förblir själva ”ihopbuntandet”, som gjordes lite enklare med de politiska allianserna.

      • Min ödmjuka önskan är att vi på denna blogg ska diskutera annat än politiska etiketter. En sådan diskussion är nästan alltid helt ointressant och hamnar i begreppsförvirring (exempelvis om hur nyliberal Milton Friedman är enligt olika årskullars definition av begreppet).

        Jag föreslår att Kirgis och andra på denna blogg diskuterar de frågor som är uppe på diskussion. Att sätta politiska etiketter på olika åsiktsyttringar kan man däremot med fördel göra i forum där sådana frågor diskuteras.

      • Jonas.

        Palme försvann ur svensk politik för mkt länge sedan. Industrifacken må vilja ha kärnkraft(?), men knappast med ägande och drift som följer typiska högerekonomiska tankar.

        Jag hävdar att kärnkraft är en industriell verksamhet som endast kan drivas av staten i planekonomisk form sett till hela dess livscykel (d.v.s. hundratusental år eller så). Eller inte ens det (jag är kärnkraftsmotståndare på tekniska grunder). Inget privat företag kan försäkra en sådan verksamhet eller återställa de skador den kan ge upphov till, eller ansvara för framtida konsekvenser av slutförvaring. Det leder till intellektuell kortslutning på högerkanten eftersom det inte finns ”teoretiskt” utrymme för sådant. Sådana djur finns inte.

        Varför inte ett exempel? Se Hökmark göra bort sig: http://hokmark.eu/japan-och-energin/. Karln skriver i princip att vi inte skall använda det fullskaliga kärnkraftshaveriet i tätbefolkade Japan i vår energidebatt. Anledningen är en diffus motivering om den större katastrof själva tsunamin/jordbävningen utgör (vilket man f.ö. bör låta vara osagt tills utgången av kärnkraftshaverierna är känd). Vad han alltså säger är att vi inte skall ta in de negativa VERKLIGA erfarenheterna av kärnkraftsdrift i vår energidebatt. Helt ofattbart korkat.

      • Men se där, ”…” det går alldeles utmärkt att diskutera intressanta frågor om kärnkraft utan att behöva sätta olika egendefinierade politiska etiketter på sina (verkliga eller inbillade) åsiktsmotståndare. Det går säkert i andra sammanhang också.

      • Kirgis och ellipsen, kan ni inte följa med på något evenemang hos Frihetsfronten och faktiskt fråga vad vi nyliberaler tycker om kärnkraft (svaret är oftast: det bör vara tillåtet men i praktiken kommer det inte existera för att försäkringskostnaderna blir alldeles för stora. För övrigt förmodligen sant även för vattenkraft. 1800 spolades bort i Japan när en kraftverksdamm brast).

        Fast problemet med att följa med till Frihetsfronten är ju att era illusioner skulle gå i kras. Sådant brukar ju aldrig kännas särskilt kul.

      • kirgis says:

        givetvis skulle inget ändras för att jag gick på frihetsfronts möten.

      • lg

        ”svaret är oftast: det bör vara tillåtet men i praktiken kommer det inte existera för att försäkringskostnaderna blir alldeles för stora”

        För mig är det självklart att staten ska påstå att kärnkraftsverksamhet inte kan försäkras privat och därför är det upp till staten att besluta om huruvida vi skall tillåta kärnkraft eller inte, och hur den skall drivas om den tillåts. D.v.s. totalt reglera hela verksamheten. Vilken ”praktik” är det du menar skulle gå in och se till att kärnkraft inte kommer att existera p.g.a. för höga försäkringskostnader? Vem avgör försäkringskostnaderna? Det går ju för fan inte att försäkra en sådan verksamhet (och då menar jag inte att inget försäkringsbolag erbjuder en sådan försäkring). Finansiella medel blir ointressanta eftersom inget arbete i världen kan återställa de skador som ett fullständigt haveri ger upphov till. Än mindre kan arbete sparas oavsett hur mycket försäkringspremier som avsatts under årens lopp. ”Vi byggger ett nytt Tokyo” är liksom inte ett alternativ.

        Hur ser den genomsnittlige mötesdeltagaren ut på frihetsfrontens möten? Är jag fel ute och fördomsfull om jag gissar att det är en barnlös man i åldern 15-35 år? Frågan är inte ironiskt menad utan seriös.

      • Kirgis: Nej, varför ta hänsyn till verkligheten? Det kan ju göra livet besvärligt att om det visar sig att ens fördomar inte stämmer.

        Ellipsen: Det är väl bara att gå dit och kolla själv. Evenemangen är öppna och blandar högt och lågt.

  5. Kristian Grönqvist says:

    Visst är haverierna jämförbara ni högsta grad. Även om olycksorsaken i första fallet var bara mänskligt inducerad.

    Om de politiska dimensionerna kring besluten har jag inte lust att ta ställning till, men som lekman kan jag inte annat än förundras över, själva den grundläggande teknologin att bygga ovan jord. Med installationerna femhundra meter under jord skulle konsekvenserna för en oinitierad se lite annorlunda ut. Hela kylningen skulle åtminstone i reservsystemen kunna utgöras av självrinning och hela verket kunde dränkas i nödfall

    • Cosmoskitten says:

      Bygg ett vattentorn en bit bort.

      Dra några rör, förbered med brandslang om rören skulle gå sönder.

      I Fukushima 1 är det inga extrema mängder vatten det rör sig om nu, som behövs för kylningen.

      Med reservation för räknefel:

      Reaktoreffekten (termisk) var ungefär 1400 MW (gav 460 elektrisk). Resteffen startar på 7% precis efter avstängning, borde vara 0.4% eller så nu efter en dag.

      5.6 MW termiskt effekt måste kylas bort. 2,26 MJ per kilo förångat vatten ger oss 2,5 liter per sekund i kylbehov.

  6. Jag tror jag har läst att moderns stressnivåer under fostrets tidiga utvecklingsfas kan ha negativ inverkan på barnets kognitiva förmåga. Är inte detta en ganska sannolik förklaring till dom resultat som studien ger? Gravida kvinnor i dom områden i sverige där nedfallet var som störst var ju rimligen stressade av mediarapporteringen.

  7. Och här kommer en referens från den medicinska litteraturen som just studerar hur externa, stressfulla händelser påverkar barnets cognitiva utveckling….

    Brain Res Rev. 2010 Oct 5;65(1):56-79. Epub 2010 Jun 13.

    Prenatal stress and brain development.
    Charil A, Laplante DP, Vaillancourt C, King S.

    McGill University, Department of Psychiatry, Montreal, Québec, Canada.

    Abstract
    Prenatal stress (PS) has been linked to abnormal cognitive, behavioral and psychosocial outcomes in both animals and humans. Animal studies have clearly demonstrated PS effects on the offspring’s brain, however, while it has been speculated that PS most likely affects the brains of exposed human fetuses as well, no study has to date examined this possibility prospectively using an independent stressor (i.e., a stressful event that the pregnant woman has no control over, such as a natural disaster). The aim of this review is to summarize the existing animal literature by focusing on specific brain regions that have been shown to be affected by PS both macroscopically and microscopically. These regions include the hippocampus, amygdala, corpus callosum, anterior commissure, cerebral cortex, cerebellum and hypothalamus. We first discuss the mechanisms by which the effects of PS might occur. In particular, we show that maternal and fetal hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axes, and the placenta, are the most likely candidates for these mechanisms. We see that, although animal studies have obvious advantages over human studies, the integration of findings in animals and the transfer of these findings to human populations remains a complex issue. Finally, we show how it is possible to circumvent these challenges by studying the effects of PS on brain development directly in humans, by taking advantage of natural or man-made disasters and assessing the impact and consequences of such stressful events on pregnant women and their offspring prospectively.

    • Vad som jämförs är förändringen i utfall mellan barn födda inom exponerade områden i förhållande till förändringen för motsvarande kohorter i kringliggande områden. Det ska det rätt mycket till för att stressen exakt ska följa nedfallets gränser och dessutom timas så att den bara gäller för foster som var exponerade under den kritiska perioden.

      Att foster är känsliga för allt möjligt är sant — Doug Almond är en av de ekonomer som forskar intensivt kring dessa frågor. I just detta fall — med nationell mediarapportering och stor osäkerhet även för foster i ”kontrollgruppen” — så förefaller dock stresshypotesen ställa höga krav på de gravida kvinnornas förmåga att förstå exakt vilka risker som är förknippade med att bo i olika områden. Faktum är att Almond et al säljer in sin studie med att den pga dessa faktorer kan kontrollera för stressen.

      Man kan även ställa sig frågan om det går att föreställa sig en studie som på ett bättre sätt undersöker frågeställningen? Nog går det att konstruera ett bättre experiment, men om undersökningsobjektet ska vara människor så tror jag man får problem att sälja in projektet till etikprövningsnämnden.

      Sedan är det inte självklart att man inte ska räkna in stressen orsakad av oro för radioaktiva nedfall som en del av konsekvenserna av nedfallet. (Även om policy-rekommendationerna naturligtvis kan påverkas om så vore fallet.)

      • Rimligen borde ju det vara en proportionell försämring/mindre dåligt utfall beroende på avståndet från Tjernobyl. Problemet med denna hypotes är väl att resultatet lika gärna kan bero på ökad stress ju närmare reaktorn man mäter…

      • lg: Jag föreslår att du tittar på denna animation som visar hur det radioaktiva molnet från olyckan spred sig. Det är ganska uppenbart att några enkla samband mellan avstånd till olycksplatsen och faktisk exponering för strålning inte finns.

  8. Har man justerat för högre stressnivåer hos mödrarna under perioden? Kortisol och andra liknande hormoner kan väl påverka fostret väldigt negativt?

    Fö kan man ju undra hur de som valde att skaffa barn vid denna tidpunkt tänkte?

    • 1) För den som orkar läsa andras kommentarer finns svaret ovan.

      2) Ja, vilka ohyggligt oansvariga föräldrar som inte kunde förutse att det skulle komma ett radioaktivt moln farande några månader efter befruktningen.

      • Du låter lite retlig. Jag kom till kommentarerna efter att jag kommenterat inlägget.

        Enligt Hallo ovans citat är v 8-15 de mest känsliga. I Sverige är det så vitt jag vet tillåtet att avbryta en graviditet ända fram till v18 så ja, det var oansvarigt.

      • lg

        Du menar alltså att kvinnor skulle massaborterat? Och att det skulle vara ett ansvarsfullt beteende?

  9. Kristian Grönqvist says:

    Ig

    Du kan gå in på den Katolska bloggen Ave Maris Stella och se om Du får applåder för det uttalandet…

    • Jag noterar att du och ellipsen inte direkt argumenterar för något i era svar.

      I allmänhet är jag mycket negativ till aborter, huvudsakligen av två skäl: (1) läser man Socialstyrelsens abortstatistik så har ungefär var sjunde tonårsflicka genomfört en abort medan var tredje vuxen kvinna har gjort. Jag kan leva med att ej vuxna inte alltid fattar så kloka beslut men det är ju uppenbarligen tonåringarna som visar omdöme och inte vuxna. Vuxna som agerar omdömeslöst kan inte ursäktas. (2) Jag har två väninnor som arbetar som läkare på kvinnokliniker och deras uppfattning bekräftar statistiken: väldigt få aborter hade inte kunnat förebyggas. Det handlar om vuxna berusade människor som slarvar. Varför ska fylleinducerat dåligt omdöme vara en ursäkt för ett så drastiskt ingrepp som abort?

      • markus says:

        lg: Du är den person jag stött på som hävdat det striktaste föräldraansvaret. Det intresserar mig och jag skulle gärna höra om/debattera det. Vlachos och andra skribenter har dock varit tydliga med att de inte önskar sådana diskussioner utanför artikelämnena här i kommentarsfälten.

        Är du intresserad av att nätdiskutera det någon annanstans med mig? Har du i så fall något förslag på en plats för en sådan diskussion? Personligen hade jag gärna mött upp i kommentarsfältet till någon sjaskig gammal bakgårdsartikel på newsmill, kanske i en om Björn Ranelid-affären?

      • Visst. Föreslå en tid och plats :-)

  10. Kristian Grönqvist says:

    Cosmoskitten

    Ett vattentorn ramlar betydligt enklare av en jordbävning än ett hål i marken.
    Har det ramlat rinner det inget vatten i alla fall…
    Självfallet måster ett kraftverk byggas så att vattnet kan rinna dit på egen hand med manuellt öppnade luckor tillräckligt långt från kraftverket.
    Jag har visserligen bara byggt med Lego, men det ligger något archimediskt över tanken i alla fall, tycker jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 379 andra följare