Kjærsgaard bakom SD:s framgångar?

Det är många med mig som förfasas över att så många svenskar röstade på Sverigedemokraterna att de kom över fyraprocentsspärren. Men vad förklarar deras framgångar?

En tänkbar förklaring är att det helt enkelt är en reaktion på stor invandring och att kommuner med många invandrare har många SD-väljare. Sverigedemokraterna själva skulle kanske snarare hävda att det har att göra med påstådda negativa effekter av invandring på arbetslöshet och brottslighet.

Diagrammen nedan visar sambandet mellan andelen SD-röster i kommunalvalet och andel med utländsk bakgrund, långtidsarbetslöshet respektive anmälda våldsbrott. Som synes är sambanden mellan dessa faktorer och andelen SD-röster svaga.

En faktor som dock har betydligt starkare förklaringskraft är avståndet till Danmark (som jag har operationaliserat som hur långt norrut kommunen ligger). Om man kontrollerar för detta och de andra faktorerna ovan finns inte längre något positivt samband mellan andelen SD-röster och andelen med utländsk bakgrund. Nedanstående bild visar det starka negativa sambandet mellan andelen SD-röster och nordliga breddgrader.

Ovanstående mönster är konsistent med tidigare forskning om Sverigedemokraterna som funnit att framgångarna i förra valet inte verkar ha varit ”efterfrågestyrda” (se Gissur Ó Erlingsson:s Newsmill-artikel och blogginlägg här och här). Sambanden som presenteras ovan ska dock tolkas med försiktighet. De bygger inte på forskning utan på några snabba statistiska körningar som jag gjort för att stilla min egen nyfikenhet. Det är framförallt viktigt att påpeka att ovanstående samband inte kan tolkas kausalt, men jag är övertygad om att Ekonomistas läsare är införstådda med den saken. Ovanstående säger heller inte något om vem som röstade på SD (se till exempel Gissur Ó Erlingssons och Mikael Perssons artikel i Statsvetenskaplig Tidskrift (s. 101) för mer om detta).

Comments

  1. Tore Ellingsen says:

    Jag har inget emot skåningar, men det står väl helt klart att man har misslyckats med att integrera dem i det svenska samhället.

  2. Ja, fast sambandet skulle väl se likadant ut om du använde befolkningsdensitet som variabel? Eller varför inte befolkningsdensitet/medelinkomst?

    • Jag vet inte, men jag tror inte det — SD är ju inte så starkt i storstadsområden som ligger längre från Köpenhamn än Malmö… Det verkar hursomhelst inte finnas något samband mellan folkmängd i kommunen och SD-andelen, men befolkningstätheten har jag inte i min data. Snittinkomst i kommunen uppvisar ett svagt negativt samband med SD-andelen.

  3. Jonas Wiklund says:

    SD är en gräsrotsrörelse, så mitt första infall skulle vara att använda en vanlig spridningsmodell där spridningen startar söderifrån. Utan att lyfta pennan från skrivbordet gissar jag att en spridningsmodell skulle ha högt förklaringsvärde.

    • Gissur says:

      Min bedömning är att spridningsfaktorn sannolikt spelar en stor roll, är bara osäker på hur jag kommer över materialet för att mäta den. Se här:

      – Misstanken som ligger till grund för den argumentationslinje Robert länkar till, är att SD:s framgångar är hyggligt utbudsdrivna – man tycks få hyggligt med stöd när man har en lokal organisation på plats.

      – Frågan är då: vad gör att SD har organisation på vissa ställen, och inte andra. Här skulle man vilja testa en spridningsmodell, men då måste man helst ha etableringsdatum för de respektive lokalavdelningarna (min gissning är att man hittar något slags smittoeffekt; dyker man upp i kommun Y, har sannolikt grannkommun X haft en lokalavdelning innan). Detta skulle dels förklara varför man är relativt starka i Skåne, men även närheten till Danmark. Man bör komma ihåg att många mindre populistpartier i Skåne (Centrumdemokraterna, Skånepartiet), bildades genom direkt inspiration från Glistrup et al, och att detta – tja, om man köper mitt sätt att resonera – kan förklara skåningarnas historiska benägenhet till att stötta den här sortens partier (organisationerna har funnits på plats där länge, länge, även om de med tiden bytt namn och skepnad ett antal gånger).

      Den hugade som vill testa spridningsmodellen – snälla gör´t.

      • Fast jag har ju sagt till dig att jag kan ta fram startdatum för de flesta lokalavdelningar om jag får lite tid på mig. Vi hade ju lite kontakt om det där förra året, men sedan rann det ut i sanden. Erbjudandet kvarstår dock.

  4. David Rosenlund says:

    Helene Lööw menar att det finns en historisk faktor som ska beaktas när SD’s valresultat förklaras. Efter valet 2006 skrev hon i SvD:

    ”Valresultatet 2006 innebär att Sverigedemokraterna tog ännu ett steg närmare en plats i den svenska riksdagen. I mångt och mycket har sd gått framåt i samma regioner där nationalsocialisterna och Sveriges nationella förbund var starka under mellankrigstiden. Och det är också i dessa regioner som arvet levt vidare och förändrats.”

    I artikeln nyanserar hon kopplingen till mellankrigstidens nazism: http://www.svd.se/kulturnoje/mer/kommentar/valframgang-byggd-pa-framlingsfientlig-tradition_356368.svd

    En följdfråga är varför nazismen blev stark i sydsverige under mellankrigstiden? Snarare än att använda närheten till Danmark som förklarande faktor tror jag att närheten till kontinenten är en bättre utgångspunkt för att förklara hur/varför idéer sprids.

    • Björn Tyrefors Hinnerich says:

      Självfallet det kan finnas kopplingar mellan historiska åsikter och dagens situation. Dock var ju nationalsocialisterna i Sverige alltid relativt svaga (skicklig arbetarrörelse). Inte fick de några mandat i riksdagen och väldigt få i kommunalfullmäktige. Jag vill minnas efter att ha gått igenom alla landskommuner i valet 38 att de möjligen har 2-5 mandat sammanlagt i Sveriges landskommuner och 1938 måste man väl ändå säga borde ha varit ett gynnsamt utgångsläge för det partiet. Socialistiska partiet hade många fler mandat.

  5. Oscar Lundqvist says:

    Kapa av Skåne och Blekinge och skänk skiten till Danmark så kan vi ha civiliserade riksdagsval i Sverige framgent.

    • David Rosenlund says:

      Se där. En argumentationsteknik helt i linje med den herrar Åkesson och Söder företräder. Det man uppfattar som ”ociviliserat” ska skäras bort och avlägsnas.

      • Martin says:

        Med den inte alldeles oviktiga skillnaden att människor inte väljer sin hudfärg och etnicitet.

      • Nej, men de väljer sin religion. Eller att avstå från religion helt och hållet.

  6. Christer Lindberg says:

    Vid sidan av ”södra Sverigefaktorn” torde andelen allmännytta i bostadsbeståndet i kommunen vara en faktor som samvarierar med andelen röster.

  7. Natta says:

    Robert, kan du inte lägga ut filerna med rådata på din institutions ftp-server eller liknande? Skulle vara intressant vad fler hjärnor med statistikkunskaper från olika discipliner kan komma fram till.

  8. Anders says:

    Vilket töntigt inlägg svennebanan förfasas över att folk i Sverige kan tänka själva.

    Så patetiskt. Det räcker att se hur bilar brinner, våldtäkter ökar, rån, rasism mot svenskar. Beskjutning av polisstationer, sten mot brandmän – o.s.v.

    Vakna du fege politiskt korrekta banansvensk!

  9. Jag har nu lagt upp den data jag ställt samman i STATA-format på följande länk: people.su.se/~rob/papers/sddata.dta.

    Datafilen är inte särskilt komplett och innehåller bara valnattsresultatet för kommunalvalet (från Valmyndigheten). De flesta av variablerna är hämtade från SCB. Brottsstatistiken är från BRÅ. Koordinaterna för respektive kommun är hämtade från Valmyndigheten och avser snittkoordinaterna för alla vallokaler i respektive kommun (jag hittade ingen annan lätt tillgänglig information om detta).

    SCB har en mängd statistik på kommunal nivå som man enkelt kan komplettera med, se http://www.scb.se/Pages/List____250634.aspx.

    Meddela gärna här på Ekonomistas om någon ställer samman ett mer omfattande material som man kan få tillgång till.

  10. Anders says:

    Sverigedemokraterna hade kommit in i riksdagen även om inte partiet inte fått en enda röst i Skåne och Blekinge. Är ni politiskt korrekta inkompetenta?

    I nästa val över 10%.

    • Anders, på den här bloggen håller vi en saklig och artig samtalston som jag vill att du håller dig till om du vill fortsätta att vara med i diskussionen.

  11. devadatta says:

    Finns även den här Newsmillartikeln som kanske kan vara intressant: http://www.newsmill.se/artikel/2010/09/21/exemplet-karlskrona-visar-nya-f-rklaringar-till-sds-framg-ng

    Annars har jag roat mig med att plotta antalet röster SD fått i riksdagsval. Resultatet kan ses här: http://i52.tinypic.com/jakih4.png

    Som synes är det mer eller mindre en exponentiell tillväxt (utom 1998 – märkligt) vilket antyder någon form av organisk tillväxt, kanske vänner som tipsar vänner. Pingströrelsen hade också en liknande tillväxt de första årtiondena efter att de kommit till Sverige.

  12. Kan vara så att SD:s politiska profil urvattnas genom att de får politiskt inflytande. Ett politiskt missnöjesparti lever på utanförskap. I Landskrona förefaller det som om detta hänt.

    Strandberg: Att stänga ute SD fungerar inte

    Nu kan man hävda att detta kan vara relevant i kommunalpolitiken, men inte fungerar på riksnivå.
    Avgörs av vilken roll SD väljer att spela på riksnivå och hur regeringen bemöter dem.

  13. Johan Richter says:

    Visst vore det kul om SDs framgångar beror på utländska influenser?

    Mer seriöst så undrar jag om Ny Demokrati också hade mer stöd i Skåne.

  14. Victor Lundqvist says:

    Gott folk,

    Vi lever ju trots allt i en demokrati och uppenbarligen vill strax under 6% att SD skall representera folket. Kan inte påstå att jag uppskattar SD:s intåg i riksdagen. Samtidigt känns det konstigt att folk i allmänhet inte godtar dessa åsikter, som en över trehundratusen svenskar anser är viktiga i vår demokrati. Släpp in alla åsikter i debatten och slå ner dem med kraft i rätt forum.

    Det har varit en konkret farhåga under de senaste två mandatperioderna att SD ska bli stora och hamna ovanför 4-procentsspärren. – Ändå har SD:s kärnfråga inte fått något större ytrymme i den politiska debatten. Uppenbarligen är att tiga ihjäl dem inte en vinnande strategi.

    Vad som är allvarligt oroväckande att den representativa demokratin ifrågasätts och att det erftersträvas att olika uppfattningar, om än extrema, inte är välkomna att tas upp i plenisalen. Så länge SD inte använder odemokratiska verktyg i utövandet av sin demokratiska rättighet skrämmer det mig mycket mer att så många inte accepterar den demokratiska modellen vi tillämpar. SD är framröstade enligt samma lag som alla andra partier.

    Som sagt, vad är egentligen värst?

    • Det var därför jag skrev i mitt inlägg att jag förfasas över att så många har röstat på SD (inte över att SD kommer in i riksdagen). Jag har också reagerat på att det låter på många som att det stora problemet är att SD nu är representerat i riksdagen. Jag misstänker dock att många som säger så trots allt tror på representativ demokrati och bara uttrycker sig slarvigt.

  15. Någon som kan undersöka korrelationen mellan avfolkningsbygd och tillväxtorter? Min hypotes är att norrlänningar är mer toleranta pga att deras största rädsla är att bli ”sist kvar”. Något sådant bekymrar inte boende i tillväxtregioner.

    Sedan är det stor skillnad på invandrare och invandrare. Få har nog problem med nya nederländska grannar som kommer hit och arbetar och talar hyfsad engelska (och lär sig svenska). Inte heller indiska it-konsulter, kinesiska utbytersstudenter på tekniska högskolor eller östeuropeiska hantverkare lär känna av någon strukturell rasism.

    De som drabbas av rasism är analfabeter från Somalia, Etiopien, Afghanistan, starkt troende från mellanöstern osv och det är ganska rationellt: vad tillför dessa människor Sverige? Inte bättre ekonomi, intressanta kulturella influenser eller värdefulla kontakter i alla fall. Dessa tar vi emot av humanitära skäl, av samma skäl som vi ger fattiga svenskar försörjningsstöd (socialbidrag).

    Tyvärr är det ingen som vill göra den här distinktionen, mellan närande och tärande invandrare, i debatten. Socialbidrag skulle inte kunna bli hur höga som helst – det skulle vara politiskt självmord. Hittills har dock politiker kunnat vara generösa mot tärande invandrare utan att drabbas av politiska konsekvenser. Det har ev ändrats nu.

    • Helena says:

      Ingen korrelation här, men däremot några motexempel. Blekinge är ju också till stora delar avfolkningsbygd, men det är ändå (något ironiskt) ett av de starkare fästen för SD. Och i Skåne får SD många röster i orter som Bjuv, men väldigt få i Lund.

      Sen v.g. distinktionen ‘närande-tärande’ tror jag man kommer längre med en distinktion mellan arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring. Och den debatten finns väl, även om den är ganska begränsad?

    • Att påstå att norrlänningar är mer toleranta p.g.a. en rädsla att bli sist kvar, är inte det lite löjligt? Åtminstone relativt kvaliten på argumentationen i övrigt. Man kan faktiskt vara tolerant därför att man uppfostrats till det och fötts i en lokalt tolerant kultur. Den snåla egennyttan behöver liksom inte förklara allt.

      12% av Sveriges befolkning bor i Norrland. D.v.s. ca 1 125 000 st. Av dessa bor 718 000 st i kustkommunerna. Rädslan för att bli lämnad kvar i kustkommunerna torde vara obefintlig. Alla små (färre än 10 000 innevånare) kustkommuner ligger på pendlingsavstånd från stora kommuner/orter (med undantag för Kalix och Haparanda). I inlandskommunerna bor sålunda runt 400 000 människor. Alla de bor naturligtvis inte i avfolkningsbyggder. T.ex. Östersunds kommun har nästan 70 000 innevånare. De (norrlänningar) som är rädda för att lämnas kvar kan med fog påstås vara färre än 300 000 människor och utspridda över kanske en tredjedel av Sverige och mängd kommuner. Av dem är ännu färre röstberättigade.

      Jag håller dock med dig i påståendet om än ej den löjliga förklaringen. Norrlänningar är generellt mer toleranta. Speciellt i inlandet. Min gissning är att det beror på att en hel del härstammar från invandrare i förhållandesvis modern tid; 1800-tal och framåt. Fattiga svenskar drog norrut och in i landet där de bröt ny mark. Att göra det i barrskogsbältet krävde att man var tolerant och samarbetsvillig av rena arbetskraftsskäl. Bistert klimat föder fokus på livets nödtorrft. Senare ledde industrialisering, skogsbruk och fiske till en hel del flytt. De flesta norrlänningar har inte ägt annat än sin egen arbetskapacitet. Idag kan man nog också tillägga att när det finns obegränsat med mark och den ägs av stat och skogsbolag så blir inte ”mitt” så jävla viktigt. I kulturlandskap med medeltida anor eller tidigare är det däremot helt centralt (”mitt” vill säga). Där är all mark inpissad och du kan endast förvärva den genom arv (markköp också naturligtvis, men det är helt försumbart på privatpersonnivå). Jag tror det påverkar och har påverkat den lokala mentaliteten. Desto mindre inblandning av storbönder, rik markägande kyrka, gods och andra herresäten, desto mindre grund för högerextremism och nazism.

      Kommunerna i (potentiellt) socioekonomiskt fritt fall med massiv utflyttning som bidrar med flest människor, och därmed flest potentiella SD-röster under ”avfolkningsbyggdsantagandet” finner du i södra och mellersta Sverige. Liksom de största mottagarna av kommunala utjämningsbidrag. Jag skulle söka ett eventuellt samband i f.d. bruksorter och industrisamhällen i Värmland, Västergötland, Skåne, Blekinge, Småland, Närke, Västmanland, Mälardalen.

  16. Givet det starka stöd som invanndringsfientliga partier under lång tid haft i länder som Norge förefaller det osannolikt att det primärt är problem relaterade till invandring som ligger bakom dessa partiers framgångar. Trots allt har Norge bara tagit emot en bråkdel av det antal flyktingar som kommit till Sverige. Samma sak kan sägas om Danmark där denna typ av partier haft stöd under lång tid.

    Om det är så att stödet för denna typ av partier beror på att det finns en välorganiserad struktur som förmår fånga upp det missnöje som finns — och alltid kommer att finnas — så kommer stödet knappast att minska genom att exempelvis invandringspolitiken ”förbättras”.

  17. Jonas

    Säkert så att den organisatoriska uppbyggnaden och allmänt missnöje förklarar partiets framgångar.

    Frågan hur viktig kritiken av invandringspolitiken internt är i hos dagens SD?

    Har de lyckas frigöra sig helt från sitt historiska arv och hur hanterar de ett misslyckande i denna fråga internt?

    Det får framtiden utvisa.

  18. Mattias says:

    Någon som vet var man hittar rådata från valu 2010 resp 2006?

    • Du kan skaffa fram dem via Svensk Nationell Datatjänst vid Göteborgs universitet (snd.gu.se), men när jag försökte få ut dem för något år sedan krävdes etikprövning först…

    • Ett förtydligande. Om det är SVT:s ValU du menar så har jag ingen aning, jag tänkte på den stora valundersökningen från SCB och Göteborgs universitet. Förutom etikprövning (som iofs inte är svår att få godkänd, vi fick det utan bekymmer) så håller statsvetarna i Göteborg på datan i två år innan de låter andra forskare få tillgång till den. Jag tycker det är snudd på skandalöst att de håller så hårt på den här datan — den amerikanska motsvarigheten (ANES) är fritt tillgänglig på nätet för alla.

  19. Kristian Grönqvist says:

    Intressant att många olika scenarier framförs, men det handlar med största sannolikhet om utanförskap.
    Svenskt utanförskap.

    När det ekonomiska utfallet hos de i den ekonomiska förloraränden blir sämre än för de invandrade, som inte arbetat en dag i Sverige, så händer något hos den drabbade eller i den drabbades hjärna vare sig Ni kan intellektuellt förklara det eller inte.

    Det här är inte en diskussion som skall intellektualiseras, det är ett problem som måste åtgärdas. Sen kan man sitta i elfenbenstorn bäst man vill.

    De som röstar på SD är i första hand sämre utbildade, sämre betalda, sämre horda och sämre åtgärdade. Det kan man rycka på axlarna åt och säga att det går över, men då är man sämre utbildad och mer korkad än SD-röstarna.

    Till saken hör att många pensionäörer också röstar på SD, för att de är förbannade.

    Eftersom ingen lyssnar på dem, gör de det enda de kan göra.

    Går till valurnorna.

    Att behandla deras röst, som man gör idag kan bara leda till ett resultat.

    Mer ilska…

  20. Christoffer Rydland says:

    I linje med Tore Es inlägg anser jag att det förvisso är märkligt att vi inte har obligatoriska språktest för skåningar. För inte så länge sedan försökte staten tvätta bort dialekter, men gav tydligen upp inför de värsta vanarterna. Många skåningar har svårt att anpassa sig till stockholmskan. En del jobbar här i Stockholm och förbrukar våra resurser, men de betalar all sin kommunalskatt i Skåne! Skillnaden mellan vi och dem går handlar om tungrots-r, uttal av ”kex” och annat.

    Sedan tror jag att röstning på SD korrelerar väl med negativ inställning till 08:or. Vid Sibyllakiosken i Värnamo skulle blickarna kanske ännu vara mer misstänksamma mot mig än mot en vietnames, som de vet sliter bra i persienn – eller mutterfabriken.

  21. Andreas says:

    Vad tusan är det för skala på x-axeln på sista grafen?

    • Jag har använt mig av geografiska koordinater enl. RT90-systemet från Valmyndigheten så x-axeln i diagrammet är e upphöjt till genomsnitts-x-koordinaten för vallokalerna i kommunen dividerat med ett hög tal… Jag skulle av naturliga skäl föredragit att ha t.ex. mil från Köpenhamn på x-axeln, man jag hann inte leda reda på den informationen.

    • En annan ”Andreas” vill påpeka att detta inte är samma ”Andreas” som brukar kommentera här på Ekonomistas. I vår kommentarspolicy uppmanar vi folk att använda sitt eget namn, och eftersom Andreas är ett vanligt namn rekommenderas att även ange efternamn eller hitta på ett mer unikt alias.

      För övrigt vill jag passa på att påminna om vår kommentarspolicy:

      ”Alla kan kommentera inlägg på Ekonomistas. Vi välkomnar en livaktig diskussion, men förbehåller oss rätten att radera inlägg som inte har med ämnet att göra, innehåller personangrepp, har en otrevlig ton eller som vi av annan anledning inte anser oss vilja publicera. Vi anser det även vara självklart att den som skriver en kommentar undertecknar med sitt eget namn. Om du har synpunkter på hur vi behandlat din kommentar är du välkommen att kontakta den av oss som skrev det ursprungliga inlägget per e-post så att han eller hon kan förklara sig närmare.”

  22. Uppland says:

    Några reflektioner:

    – Organisatorisk spridning från Skåne uppåt landet. Spridningsmodellen borde som påpekats ovan fungera bra.

    – Varför folk röstar på SD är ganska uppenbart – det handlar om invandringen. (ValU) Varför invandringen kan väcka missnöje är heller inte svårt att förstå.

    För den som är någotsånär bevandrad i socialstatistik är det inte svårt att gräva upp rejält med deprimerande socialstatistik för områden med hög andel invandrare från tredje världen.

    Andelen svenskar som håller med om att invandringen bör minskas är samtidigt betydligt större än den andel som inte håller med. (SOM) Det finns med andra ord en betydande potentiell väljarbas som saknat en röst (ingen svensk riksdagspolitiker eller ens ledarredaktion har hittills förordat minskad invandring), därför duger det för en stor del av denna grupp t.o.m med SD.

    – Problemet med att använda råa korrelationer mellan andel invandrare och andelen SD-röster borde vara rätt uppenbar. (Tips: Det finns inte så många etniska svenskar kvar i Tensta, de har flyttat därifrån.)

    – Kanske finns en direkt Dansk effekt. Danska medier har viss spridning i Skåne, jmfr. med Västtysk radios spridning i Östtyskland.

    • Uppland: Att invandring har något med SDs framgångar att göra förefaller uppenbart. Exakt vad är dock mindre självklart och jag är inte alls säker på att du har rätt i att det är problemen med invandringen som fått människor att rösta på SD. Om exempelvis alla invandrare omedelbart blev perfekt integrerade i samhället, fick bra jobb osv så skulle nog detta väcka ont blod hos de infödda som inte lyckats lika bra (se även Kristian Grönqvists kommentar ovan). Jag tror därför att SD är svar på ett mer allmänt missnöje eller en frustration som söker sitt utlopp. Att lyfta fram invandringen blir en samlande symbol men knappast mer. Hur ska man annars förklara att denna typ av partier är väldigt stora i Danmark och Norge (och har varit så länge) trots att invandringen varit begränsad?

      • Uppland says:

        Jonas: Det finns inget missnöje med invandring från övriga Europa, USA, eller för den delen ostasien, trots att den på pricken passar in i den bild du ger av ”avundsjukegenererande” invandring. Det missnöje som finns fokuserar på just de grupper som har ”dålig” socialstatistik, d.v.s. invandrare från mellanöstern, afrika och till viss del balkan.

        Anledningen är uppenbar. Ingen etnisk svensk som kan undvika det (särskilt den nominellt invandringsvänliga övre medelklassen / överklassen) bosätter sig i invandrartäta områden. De invandrare som ”lyckas” flyttar sedan ut, vilket knappast gör saken bättre.

        När det gäller Danmark och Norge finns omfattande invandrade befolkningar från mellanöstern / afrika i dessa länder, i storleksordningen c:a en kvarts miljon personer.

        http://www.dst.dk/HomeUK/Statistics/focus_on/focus_on_show.aspx?sci=565

        http://www.ssb.no/innvbef/tab-2010-04-29-01.html

        Modellen Invandring->Reaktion->Invandringsstopp passar med andra ord väl för Danmark och Norge.

        Att befolkningens invandringsmotstånd sedan fick tidigare genomslag i Danmark och Norge än i Sverige är troligtvis helt enkelt en organisatorisk / politisk fråga.

        Min personliga tolkning: Ny Demokrati kollapsade samtidigt som skinnskallerörelsen och nazistiska våldsbrott skapade en backlash mot reaktionen i Sverige. Tillsammans betydde det fortsatt omfattande invandring efter det att reaktionen inträffat i Norge och Danmark.

      • Teorin Invandring->Reaktion->SD (eller liknande) måste vara väldigt flexibel för att kunna förklara tvärsnittsskillnader och skillnader i timing. Jag tycker att de danska och norska erfarenheterna tyder på att det är ett populistiskt missnöje som söker sin fiende. På 70-talet var det den byråkratiska staten och sedan gled det över i motstånd mot invandringen.

        Du har rätt i att invandringen från Asien inte verkar väcka det motstånd som man kanske skulle vänta sig men min poäng är att denna typ av missnöje alltid kommer att kunna hitta något att hänga upp sig på. Exakt vad kan variera men det måste självfallet vara något som låter rimligt i folks öron.

        För övrigt skulle nog de flesta etniska svenskar ur övre medelklassen även undvika de områden från vilka många av SDs väljare kommer, även om där inte bodde en enda invandrare.

      • Uppland says:

        ”Teorin Invandring->Reaktion->SD (eller liknande) måste vara väldigt flexibel för att kunna förklara tvärsnittsskillnader och skillnader i timing.”

        Jag har svårt att se hur de konkurrerande teorierna som fokuserar på amorft ”missnöje” eller liknande klarar sig bättre. Vad människors missnöje riktar sig mot är inte arbiträrt.

        ”Jag tycker att de danska och norska erfarenheterna tyder på att det är ett populistiskt missnöje som söker sin fiende. På 70-talet var det den byråkratiska staten och sedan gled det över i motstånd mot invandringen.”

        Det finns säkert stora beröringspunkter, även om det också finns skillnader, särskilt när det gäller i vilka samhällsgrupper som reaktionen inträffade.

        Kanske mest intressant med jämförelsen är just att den reaktionära modellen även här fungerar bra. Det stora progressiva projektet på 70-talet var statens expansion. Det stora progressiva projektet idag är den multikulturella staten.

        Två progressiva rörelser – två reaktioner.

        ”Du har rätt i att invandringen från Asien inte verkar väcka det motstånd som man kanske skulle vänta sig men min poäng är att denna typ av missnöje alltid kommer att kunna hitta något att hänga upp sig på. Exakt vad kan variera men det måste självfallet vara något som låter rimligt i folks öron.”

        Här är det viktigt att använda en kvantitativ modell – som sagt, vad som väcker missnöje, och hur mycket missnöje det väcker är inte slumpmässigt eller godtyckligt.

        ”För övrigt skulle nog de flesta etniska svenskar ur övre medelklassen även undvika de områden från vilka många av SDs väljare kommer, även om där inte bodde en enda invandrare.”

        Naturligtvis, även om den segregationen nu vrids upp ytterligare några snäpp – det som händer i och med den nuvarande invandringen är att vi expanderar och komplicerar arbetar- / underklassen.

        Viktigast med poängen är dock att övre medelklassen inte konstant i sina offentliga uttalanden förklarar hur fantastiskt bra det är att SD-väljarna blir fler (till skillnad från vad som är fallet vad gäller invandring från tredje världen). Snarare ger den reaktionen ofta uttryck för naket klassförakt. Revealed preferences, etc. etc..

      • Jag håller absolut med om att missnöjes-teorin inte är särskilt välspecificerad och kan leverera allehanda prediktioner. Vad som gör mig skeptisk mot invandringsproblem som förklaringsmodell är att de främlingsfientliga attityderna i många av de orter där SD idag är starka även fanns långt innan invånarna där sett röken av en enda invandrare. Dessutom fanns de långt innan multikulturalismen blev någon form av etablerad överideologi. Dessa attityder hängde då som nu samman med ett avståndstagande från ”eliten”, ”Stockholm”, ”etablissemanget” eller vad man nu vill kalla det.

      • Uppland says:

        Men det är väl snarare ett komplement till reaktionen, inte en motsättning? Att reaktionen är starkast där den har bäst fotfäste vid t=0 känns naturligt.

        Trots allt är SD ett rikstäckande fenomen – de hade kommit in i Riksdagen utan en enda röst från Skåne och Blekinge.

        http://www.dn.se/nyheter/valet2010/sd-i-riksdagen-aven-utan-skaneroster-1.1174629

  23. anders says:

    Är det inte också intressant att utfallet skiljer sig så pass mycket åt mellan kommuner som ligger nära Danmark. Skulle man inte kunna ta fasta på det när man söker orsaken till Sd:s framgångar (åtminstone i dem)? Om man hittar sådana kommuner som har mycket gemensamt utöver närheten till Danmark men där Sd nått helt olika framgång så kan man kanske fortsätta leta förklaringar där. Eller? Är jag ute och cyklar?

  24. Johan Richter says:

    Själv tycker jag man kan fundera kring vad främlingsfientliga partiers framgångar säger om de gängse modellerna av väljarbeteende inom public choice-teorin.

    Som Jonas är inne på är det svårt att se att de människor som faktiskt skulle gynnas av röster på främlingsfientliga partier är lika många som deras väljare, speciellt i länder som Danmark eller Schweiz där de nått mycket större framgångar än i Sverige.

  25. Skåningar är i allmänhet skeptiska till Sverige, det ser man på nästan allt, se bara på nya hus. De är vana att vakta sin särart mot Sverige. Dessutom kan de jämföra SVT med Dansk TV.

    Malmö och några städer runt är väldigt berikade av nysvenskar. Gör studiebesök på orterna, vandra runt i Malmö eller Landskrona t.ex. en mörk kväll, så ser ni mer multikulti än pizzor och kebaber. (Uppenbarligen tillhör man den sista generationen som kunde flanera relativt planlöst i Europeiska städer. Ja, jag har stannat och gått ur bilen i Haarlem, NY)

    Undantaget Lund kan nog förklara med att ha många statsfinansierade studenter och lärare. Får man sin inkomst relativt kravlöst, som det varit i ett halvsekel på universitet i Sverige, är det lätt att vara generös.

    Danderyd har nog lägst andel SD.

    Angående nazimorden:
    – Kode rubricerades som sådant, det var en knäppgök utan ideologi.
    – I Trollhättan misshandlades (mördades?) minst tre svenskar av nysvenskar den kvällen en stackare hoppades ihjäl = mördades. Media var väldigt selektiv i sin rapportering. En icke statsfinansierad statistiker/forskare kan nog spåra en styrning.
    (Mord är mord, oavsett!)

    Tycker för övrigt man gör sig onödig en seriös diskussion, när man benämner vissa frågor som populism. Ser man strikt på det är V och S är populistiska, i högsta grad, med ett budskap som kan översättas till ”ta från onda rika och ge till oss”. Det ser man på flera valaffischer.

    Ni med skattefinansierad lön, krydda inte era uttalanden, ni har utbildning på att uttrycka er med sakargument! Jag vill ha valuta för mina pengar, annars ber jag er ställa er position till förfogande för mer seriöst folk.

  26. Göran Holmqvist says:

    Utbudsteori eller ”hackordningsteori” för att förstå SDs framgångar? Handlar det om relationen mellan svenskfödda och invandrare, eller står förklaringen snarare att söka i hur svenskfödda förhåller sig till varandra? Eller ingetdera?

    Jag har skrivit en kommentar på detta tema som lanserar en ”hackordningsteori”. Lite för lång för att få plats här, men man kan läsa den här:

    http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:nai:diva-1222

Trackbacks

  1. [...] varför Sverigedemokraterna gick så starkt framåt (vilket förmodligen inte  bara beror på avståndet till Danmark). För detta ändåmål finns än så länge bara SVT:s vallokalsundersökning allmänt [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 511 andra följare