Varför gillar inte PRO jobbavdraget?

Trots att det är goda tider för landets pensionärer föreslår regeringen en skattesänkning som syftar till att kompensera pensionärerna för den ”broms” som ska garantera pensionssystemets långsiktiga stabilitet. Som Konjunkturinstitutet skriver är det dock ”svårt att motivera en permanent skattesänkning med en temporär nedskrivning av pensionerna”. Regeringen är dock inte ensam i sin hållning — oppositionen är än mer frikostig med löften om skattesänkningarna till pensionärerna.

Eftersom det är allvarligt att pensionsystemets stabilitet ignoreras vid första bästa politiska prövning är det intressant att spekulera lite kring pensionärernas ställning som intressegrupp. Casey Mulligan och Xavier Sala-i-Martin gör just detta inom ramen för en modell där lobbyarbete tar tid. Då tid är en knapp resurs konkurrerar vanligt arbete med arbete för intressegruppens bästa.

Liksom att extrema religiösa sekter kan stärka den inre sammanhållningen genom att sänka avkastningen på arbete utanför den egna gruppen, så har intresseorganisationer i modellen incitament att driva upp skatten på arbete för den egna gruppens medlemmar; skatten på arbete sänker ju alternativkostnaden för lobbyverksamhet. Incitamenten för att på detta sätt stärka intressegruppen är särskilt starka för äldre då deras arbetsproduktivitet är förhållandevis låg.

Enligt modellen är det med andra ord naturligt att pensionärsorganisationernas inte låtit sig blidkas av att pensionärerna har ett dubbelt jobbavdrag. Tvärtom är det kanske just detta som anses vara problemet: konstruktionen riskerar ju att dränera intresseorganisationerna på de mest energiska av potentiella medarbetare.

Så länge jobbskatteavdraget även gäller pensionärer lär med andra ord myter om ”straffskatt på pensionärer” fortsätta att spridas. Om modellen har rätt lär emellertid slagorden skalla allt mindre intensivt i takt med att vanligt arbete lockar mer än lobbyarbete.

Så vem vet, kanske pensionärernas dubbla jobbavdrag blir det som på lång sikt räddar pensionssystemets stabilitet, fast då via helt andra kanaler än de man brukar tänka sig. Eftersom det löftesregn som den senaste tiden fallit över pensionärskollektivet knappast är långsiktigt hållbart får man hoppas att så är fallet.

Media: DN1234, GP, SDS

Comments

  1. Mulligan och Sala-i-Martins hypotes om gruppens strävan efter lägre alternativkostnad för lobbyverksamhet verkar mycket långsökt, åtminstone när det rör stora grupper som pensionärskollektivet. I det aktuella fallet har väl inte heller PRO försökt motarbeta det dubbla jobbskatteavdraget för dem över 65 år, och de skattesänkningar som nu diskuteras för att blidka pensionärerna verkar bli utformade så att incitamenten att arbeta efter 65 års ålder fortsatt är starka (dvs så att alternativkostnaden hålls uppe).

    Om det stämmer att pensionärerna är oproportionerligt inflytelserika tror jag att detta snarare beror på andra faktorer, t ex som de nämner i sitt abstract: ”we are all likely to become elderly at some point, while we are relatively unlikely to change gender, race, sexual orientation, or even ocupation”. Dessutom har ju pensionärerna, till skillnad mot många andra grupper, gott om representanter som har gott om tid för lobbyarbete (låg alternativkostnad) samtidigt som de är både välutbildade och har lång erfarenhet från liknande arbetsuppgifter tidigare i karriären.

  2. Det heter förvärvsvdrag. Det där ordet som inleds med J är en grav förfulning och banalisering av språket!

  3. Roger says:

    Orsakerna till just PRO:s motstånd mot allt vad den sittande regeringen hittat på går kanske snarare att finna i organisationens mycket starka kopplingar till Socialdemokraterna?

    Teorin är intressant, men just här är det kanske att gå över ån efter vatten…

  4. Slänger in gamle Ciceros fråga: Cui bono? Vem tjänar på valfläsket till pensionärerna? Pensionssystemet, vars funktionalitet många är beroende av, eller valspurtens kortsiktiga vinstintresse?

  5. Vi pensionärer har inte någon högre skatt p g a att det inte räknats med arbetsgivaravgifterna . Räknar man in denna skatt beskattas löntagarna hårdare än vi pensionärer.. Detta har några bankspecialister kommit fram till.
    I övrigt tillkommer det alltid extra avgifter att ha ett jobb med resor, mat etc.
    Vi ska inte vara avundsjuka på de som sliter och släpar så vi kan få vår pension. Ynkligt att ifrågasätta att de som jobbar får en extra slant i sin plånbok.

    • tack för din ödmjuka och generösa attityd; det är alltför ovanligt att någon yttrar sig i samhällsdebatten och säger sig ha det ganska bra…

  6. Andreas SO says:

    Jag kom att tänka på en sak. Högerpolitiker blir alltid anklagade för att gynna de rika så fort de sänker skatten, vilket är sant i kronor men inte i procent. Finns det något sätt att sänka inkomstskatten på som INTE gynnar de rika räknat i antal kronor?

Trackbacks

  1. [...] försök att påverka olika väljargrupper i den pågående svenska valrörelsen? Inte minst pensionärer verkar uppvaktas särskilt mycket av de politiska partierna; regeringen har redan börjat sänka deras skatter. Inte [...]

  2. [...] tjänat på de ändrade skatteavdragen. Lovar att om du jobbar så har du en stor skillnad. Även ekonomistas skrev om [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 5 511 andra följare