Om man lärt sig vad fission och fusion är, är man då i en ”ny situation” om man ombeds förklara vad som är skillnaden på fusion och fission?

(de som konstruerar nationella prov i fysik anser det, och det är sant i en trivial mening)

Andra skulle nog säga att en person som kan tala om vilka i sammanhanget relevanta skillnader som finns mellan fusion och fission är en person som besitter djupare kunskaper om atomfysik snarare än att personen är någon som i allmänhet kan använda begrepp från fysik för att förklara ett företeelse i en ny situation.

De här förmågorna finns i sin triviala mening på alla kunskapsnivåer, och i sin icke-triviala mening ligger de bortom grundskolans räckvidd.

Jag applåderar dock tanken att kunskapen som man bygger upp under grundskoletiden ska ha en slagsida mot användbarhet, men jag tror man valt ett feltänkt sätt att styra mot det.

Personligen anser jag det vara riktiga betygskriterier. Att bara rabbla upp felfritt inläst kunskap, kan aldrig vara värt ett MVG. Möjligen i Svenska
Däremot är en felaktig teori, uppbyggd på tidigare inhämtade kunskaper alltid värd ett MVG, eftersom det belyser det viktigaste med all kunskap, förmågan att använda den.

Om man fortfarande tror på Tomtar och Troll efter nio års skola, så har skolan skändligen misslyckats.

Men nu hamnar vi ut i hårklyverier, det erkänner jag.

Principiellt är jag för betyg från första klass, eftersom vi ändå betygsätts hela livet, att curla med elever är den sämsta skola en människa kan gå i.

Livet är inte rättvist.

Svårläsligt.

Jag vill också vara mycket tydlig med att jag inte anser att det är en fördel för det svenska systemet att vissa av de svenska kriterierna för VG och MVG är såpass ambitiösa. Tvärtom tror jag att det skadar skolan. I no-ämnena finns det exempelvis bara ett kriterium för VG och ett för MVG som handlar om vad man skulle kunna tänka sig att är kärnan av no-undervisningen, benämnd naturvetenskaplig förståelse av omvärlden.

Dessa kriterium är:

För VG: Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden.

För MVG: Eleven använder begrepp, modeller och teorier från biologi, fysik och kemi för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden.

Detta är snömos. Dumheter. Det är fruktansvärt ambitiöst att 15-16 åringar med 600 timmars undervisning ska nå något av dessa kriterier. Följden är att de finska mindre ambitiösa kriterierna i verkligheten blir mer ambitiösa, eftersom man som lärare faktiskt kan använda dem.

Och hela anledningen till att kriterierna är skrivna på det här dåliga viset är ett feltänk i vad det är att vara kunnig inom ett område på grundskolan.

När det gäller betyg i Finland så betyder en sexa att något måste göras omedelbart, inte nästa termin.
PÅ min tid betydde en fyra, att ämnet skulle läsas under sommarloivet och tentas.
Annars fick man gå om klassen.
Ingen släpptes uppåt utan att kunskapen var kontrollerad.
Kanske det en förklaring till att Finland nu börjar visa sig i topp på PISA. De nuvarande barnens föräldrar har gått igenom samma kvalitetssäkringar som Helena och jag.

Ett viktigt exempel. Under intryck från modern teoribildning om vad det innebär att kunna någonting bestämde man att betygsnivåerna skulle vara kvalitativt skilda från varandra. Detta tror jag är ett rakt tankefel som skadat betygssystemet.

Det verkar visserligen helt rimligt att anta att vad en expert inom ett område kan jämfört med en novis är inte bara kvantitativt mer och också ordentligt kvalitativt skiljt från novisens kunnande. Jag tror detta är sant, och intressant.

Tyvärr tog man steget från denna intressanta sak till att elever som fått 200 timmar undervisning i biologi uppvisar kvalitativa kunskapsskillnader som går att benämna och sortera i fyra fack. Det här tror jag helt enkelt inte är sant, och jag tror det förklarar en hel del av i synnerhet MVG-kriterierna som faktiskt är välutbildade vuxnas kunnande med något förmildrande ledord inkastat.

För att faktiskt ta en relevant finlandsjämförelse. Ta kunskapsprofilen för betyget 8 i biologi ur Grunderna för läroplanen och jämför med vg eller mvg-kriterierna för biologi ur kursplanerna.

De finska kriterierna är betydligt tydligare hållna, men också faktiskt mindre ambitiösa. De lägger betydligt mer vikt vid ett kvantitativt brett kunnande än de svenska, men saknar i stor utsträckning det kvalitativa djup som präglar vg och mvg kriterierna.

Betygsinflationen däremot, den skulle antagligen mildras av ett relativt system, men knappast stoppas helt, för vi har fortfarande snällrättningen av prov.
Centralrättade nationella prov och en studentexamen skulle däremot sätta p för all betygsinflation och dessutom ge oss ett instrument för att utvärdera de reformer vi genomför i skolan.