Kommentarer till Skolvalet – en Pandoras ask

Av: Stockholms skolval – revisited « Ekonomistas

Stockholms skolval – revisited « Ekonomistas — Sun, 30 May 2010 07:59:53 +0000

[...] Stockholms grundskolor skulle leda till stora problem var lätt att förutse (se inlägg här och här). I dagens SvD beskrivs hur situationen ser ut just nu. De som inte fått sina förstaval har nu [...]

Av: P

Sun, 30 May 2010 06:52:27 +0000

Idag i svd s 8-9 om skolvalet och dess konsekvenser.

Av: Johan karlsson

Johan karlsson — Mon, 01 Mar 2010 20:14:27 +0000

Hej Linda!, roligt med folk som är positiva tycker jag!
I konungarikket Sverige har skolbarn olika långt till skolor, en del väldigt långt till och med. Ibland beror det på att familjen prioriterat andra saker i livet än närhet till skolor, t.ex närhet till naturen, utsikt, närhet till hav och sjö eller föräldrars närhet till jobb mm. Ska dessa val ha prioritet till skola framför dem som prioriterat att bosätta sig nära en populär skola?
Enligt närhetsprincipen spelar det ingen roll hur nära man bor en skola utan mer hur nära man bor sitt andra val.
Att syskon inte får gå i samma skola innebär miljökonsekvenser för samhället, ganska uppenbart om man betänker att uppenbara gångavstånd förvandlas till bilåkande till två eller tre olika skolor.
Låt varje familj ha sina barn i samma skola, något annat är inte diskuterbart. Om en skola accepterat barn A så måste man också acceptera syskon A oavsett hur årets sökkull ser ut!
Det är enligt min mening sunt förnuft!
MVH
Johan Karlsson

Av: helene

helene — Thu, 25 Feb 2010 20:34:31 +0000

Madicken
Problemet för många skolor är ju att även om de vill så kan de inte utöka antalet elever pga platsbrist.

I vårt område, enligt det gamla systemet med upptagningsområde, finns det ca 30 fler barn än antalet platser i 6-årsverksamheten. Det innebär alltså att man skulle kunna utöka till tre klasser i stället för två, men det finns inga lokaler.
Då spelar ju vilja och samarbete ingen roll. Eller hur?

Vem eller vilka är det som är så nöjda med systemet i Nacka? Jag läste senast i januari om upprörda och förtvivlade föräldrar i Nacka som inte får ihop vardagen pga att syskon hamnat på olika skolor.
Så är det inte i själva verket bara politikerna som är nöjda?

Mvh Helene

Av: markus

markus — Thu, 25 Feb 2010 18:15:39 +0000

Fyfan vad jag stör mig på kundbegreppet i skolvärlden.

Jag har inga kunder, jag har elever. Eller är möjligen värnpliktiga också kunder?

Hade mina elever eller deras föräldrar stegat upp och ur egen ficka betalt 80000 per skolår för tjänsten jag levererar, då hade jag haft kunder. Tills dess har jag elever.

Av: Madicken

Madicken — Thu, 25 Feb 2010 14:06:39 +0000

Hej. I Nacka kommun har man sedan länge tillämpat den relativa närhetsprincipen vid skolvalet. Syskonförtur tillämpas ej. Nackas ledord är “valfrihet” och “nöjda kunder”. Målet är att 95% av kunderna ska vara nöjda.
Alla kunder blir naturligtvis inte nöjda – och alla syskon får inte gå i samma skola. Men, skolledare och rektorer gör vad de kan för att tillgodose kundernas önskemål. För att lyckas med det samarbetar de olika skolorna och vissa skolor tvingas ta in fler barn än de i dagsläget har plats för.
Gå gärna in på http://www.nacka.se och läs mer.

Av: Jonas Vlachos

Jonas Vlachos — Thu, 25 Feb 2010 09:47:46 +0000

Prioritet framför vem? De som satt skolan den andra skolan som sitt förstaval? Problemet är då var man ska börja: om man utgår från skola A och sedan tar skola B så får man en helt annan lösning än om man först tar skola B och sedan skola A. I praktiken ska detta klareras samtidigt och jag har faktiskt svårt att första exakt vad “samtidigt” betyder i detta sammanhang.

Tror tyvärr inte det finns en enkel lösning med Alvin Roth har skrivit en del om hur man kan göra det bättre. Anledningen till att jag inte skrivit om denna forskning är att jag inte riktigt lyckats förstå de mekanismer han beskriver.

Av: lg

lg — Thu, 25 Feb 2010 09:40:43 +0000

Vore inte en lösning att göra som man gör på läkarlinjen och andra utbildningar där det inte räcker med toppbetyg för att komma in: ge prioritet åt de som sökt tidigare år. Dvs i fallet med skolvalet ge prioritet åt de som inte fått sitt förstahandsval på andrahandsvalet: kommer du inte in på den skola du sökta i första hand kommer du (och andra i samma situation) hamna i en egen kvotgrupp när skolan som är ditt andrahandsval fördelar sina platser. Med andra ord ökar chansen att komma in på nästa val för varje gång du blivit bortprioriterad.

På så sätt skulle väl folk få anledning att uppge sina sanna preferenser och i allmänhet komma in på i alla fall något av sina tre val. Finns det några problem med en sådan (enkel!) lösning?

Av: Jonas Vlachos

Jonas Vlachos — Wed, 24 Feb 2010 14:25:08 +0000

Linda: Jag skrev detta inlägg delvis för att informera männsikor om konsekvenserna av att sätta en skola som man inte har en chans att komma in på som förstahandsval. Följden kan – som jag skrev – bli att du hamnar på en skola som du inte ens hade på listan men som ligger inom 2 km från ditt hem. Nu svarar en tjänsteman att du inte är garanterad en plats på något av dina tre val. Vilket var just det jag också skrev.

För övrigt håller jag med Micke i hans svar.

Av: Micke

Micke — Wed, 24 Feb 2010 14:15:04 +0000

Hahaha! Episkt korkat av den stackare som svarade så. Det här blir roligare och roligare (säger jag som inte har barn som ska välja skola…).

Men frågan inställer sig dock: varför svarade den personen så?
1. Personen förstår inte vad som menas med “taktikvälja”, alltså att det finns situationer när det är bättre att dölja sina sanna preferenser?
2. Personen förstår konceptet, men har missförstått systemet och tror inte att det alternativet kan förekomma här.
3. Personen förstår mycket väl detta, men drar en rövare.
4. Personen bryr sig inte det minsta, och det här svaret var det minst jobbiga att ge.

Jag förmodar 1, men befarar 3 eller 4.

Nu vill vi hänga ut tjänstemän eller politiker med namn! Vem svarade så, och hur gick hela konversationen?