Kommentarer till Det räcker inte att randomisera

Av: Kunskap genom experiment | Bloggstafetten

Kunskap genom experiment | Bloggstafetten — Tue, 25 Oct 2011 19:06:00 +0000

[...] om man knappast kan förvänta sig att få svar på alla frågor, finns således starka skäl för att verka för en bredare användning av randomiserade experiment [...]

Av: Hur ska vi tänka på bistånd? « Ekonomistas

Hur ska vi tänka på bistånd? « Ekonomistas — Wed, 30 Mar 2011 05:53:31 +0000

[...] att bättre kunna identifiera effekter av olika åtgärder. På sistone har det (som jag skrivit om här) dock också poängterats att randomiserade experiment behöver kompletteras med [...]

Av: Lästips om empirisk metod « Ekonomistas

Lästips om empirisk metod « Ekonomistas — Tue, 03 Aug 2010 08:28:36 +0000

[...] Även på Ekonomistas har vi skrivit en hel del på detta tema, se exempelvis Jespers inlägg om Angus Deatons kritik av [...]

Av: Vilken skuld har SADEV i Sidas kris? « Ekonomistas

Vilken skuld har SADEV i Sidas kris? « Ekonomistas — Thu, 27 May 2010 10:50:47 +0000

[...] kunna förstå vilket bistånd som fungerar och vilket som inte gör det (se t ex här, här, här, och [...]

Av: Esther Duflo « Ekonomistas

Esther Duflo « Ekonomistas — Fri, 23 Apr 2010 22:48:46 +0000

[...] har fältexperiment som metod blivit ifrågasatt. Här på bloggen skrev Jesper om Angus Deatons hårda kritik och liknande synpunkter har länge framförts av bland andra James Heckman. Svaren har dock inte [...]

Av: Samhällsvetare i labbrockar | Sänd mina rötter regn

Samhällsvetare i labbrockar | Sänd mina rötter regn — Thu, 18 Mar 2010 22:07:42 +0000

[...] är väl åtminstone en intressant tanke. Jesper Roine skrev hos Ekonomistas om randomisering för ett tag sedan, och tog upp en del relevanta invändningar mot metoden (som [...]

Av: R.Capa

R.Capa — Sun, 21 Feb 2010 23:15:23 +0000

Jag tror att en central aspekt av att precisera mekanismer överblickas här, enkelt uttryckt att formuleringen av en teori måste ske före den prövas för att kunna falsifieras. Om man som nationalekonom sätter sig ned med sina data tillräckligt länge så kommer man alltid att kunna hitta samband bland dessa, och om man sedan antar ett av dessa samband som sin hypotes så kommer givetvis inte undersökningen i fråga kunna förkasta den.

För att knyta an till exemplet som nämndes så kan det tänkas att marginaleffekten av lärartäthet är avtagande, vilket bör formuleras hypotesen innan prövning sker. Vidare är det tänkbart att effekten av lärartäthet varierar med elevernas ålder och således bör även detta formuleras i hypotesen innan prövning sker. Om man inte specificerar dessa mekanismer innan prövning sker utan istället går på experimentets utfall så är den icke falsifierbara hypotesen ett faktum och det man åstadkommit ljusår ifrån vetenskapligt.
Om man överhuvudtaget inte tar i beaktande att det kan finnas faktorer som påverkar huruvida lärartäthet ger en effekt på elevers inlärning så går som sagt generaliserbarheten förlorad och det man besvarat är huruvida ”dessa elever, på dessa skolor” påverkas av en högra lärartäthet. En insikt som i sig kan vara värdefull, men som absolut inte får tas för generell.

Av: Lars Pålsson Syll

Lars Pålsson Syll — Tue, 09 Feb 2010 20:54:09 +0000

En i mitt tycke väldigt läsvärd bok på området kausalitet
är Kevin Hoovers ”Causality in Macroeconomics” (CUP 2001).
Just kopplingen kausalitet – experiment tas upp till intressant diskussion i Nancy Cartwrights ”Hunting Causes and Using Them”
(CUP 2007, kap 12). Tuff läsning förvisso, men värd mödan!

Av: Christoffer Rydland

Christoffer Rydland — Mon, 08 Feb 2010 17:11:10 +0000

Intressanta frågor, långt utanför mitt eget kompetensområde.
Jag har dock ofta undrat över varför man använder ordet kausalitet i samhällsvetenskaper, eller i vart fall över vad man menar det. ”Samband” är lite lättare att ta till sig.

Brottslighet beror säkerligen på flera saker, arv, miljö, tillfälle, förbrytarens situation vid brottstillfället med mera. Men orsakas brott av detta? Hela rättsväsendet bygger på tanken att vi även har ett fritt val och ansvar för det. Om någon gör inbrott i ens bostad vill man gärna tro att personen i fråga hade kunnat välja att avstå. Min fråga är alltså om man kan tala om kausalitet om man även tror på människans fria vilja.

Nu kan man förstås invända att på aggregerad nivå jämnar saker och ting ut sig. Givet att man höjer en skatt på en vara och konsumtionen minskar kan man säga att det finns ett kausalt samband mellan skatten och konsumtionsminskningen. Å andra sidan säger man ofta att nationalekonomin präglas av metodologisk individualism.

Finns det inte ett slags induktionsproblem här också? Låt säga att vi observerar att en skattehöjning inte påverkar valbeteendet så länge skatteökningen är mindre än BNP-ökningen. Hur många gånger skall vi observera det för att kunna hävda att det finns ett kausalt samband? När vet vi att det inte simmar förbi en svart svan? Kan man prata om kausalitet om man är öppen för att sambandet försvinner?

Det har säkert skrivits mycket om detta, någon som vet bättre än jag?

Av: Jesper Roine

Jesper Roine — Fri, 05 Feb 2010 13:34:09 +0000

KM: jag håller till viss del med dig. Om något gång efter annan visar sig fungera så finns det all anledning att använda sig av denna kunskap (för, jo det är kunskap även om man inte vet varför det fungerar). På samma sätt skulle man mycket väl kunna använda sig av eventuella insikter av t ex upprepade (eller för den delen enstaka) experiment som pekar i någon viss riktning. Deatons kritik är dock (som jag läser det) att stor vikt läggs vid att identifiera effekten i ett enskilt experiment och att säkerställandet av denna ”interna validitet” är viktigare än i vilken mån man tror att det fungerar generellt. Samtidigt kan man fnysa åt rader av indikationer som pekar i någon viss riktning men där dessa inte kommer ifrån studier där identifikationen är lika klar som i ett experiment. Han menar helt enkelt att man måste se till helheten av vad olika studier visar och på så sätt skulle han nog vara helt inne på att försvara Semmelweis snarare än att förespråka ”det enda sättet” att komma framåt.
…och, ja, jag tycker definitivt att det på många håll fortfarande finns stora brister kring hur man funderar kring kausalitet.