Dock kan Durante knappast ha läst Berg. Durante mäter nederbörd och temperatur. Om man läser sidorna 34-35 i Bergs avhandling förstår man att sambandet mellan väder och skörd är mycket mer komplext än Durante verkar tro. Detta beror bland annat på jordmåner, grödor, tröskeleffekter (d.v.s. ringa effekt av vädret på skörden under en viss nivå), tröskeleffekter som i sin tur varierade med jordmån, att modernt jordbruk är mycket mindre känsligt än pre-1900 (detta borde nog Durante titta särskilt på), att även solsken spelar roll, att vädret kan påverka även redan innan sådd, osv. Berg citerar en bedömare från Ancien Regime: ”To grow, winter grains require dry weather during the preparation of the soil prior to sowing, mild and humid conditions for sprouting, a dry winter with snow cover for 10-12 weeks, mild and dry weather in the spring, cool for slow growth and not too dry, but warm, for maturation, and then dry and sunny conditions for the harvest”.

Berg sammanfattar: ”Taken together these various observations make one thing abundantly clear. Any model that can succesfully explain the relationsship between the weather and harvests would have to be extremely complex.” Detta torde innebära att man mäter mer än två (sic!) variabler som Durante.

Berg övergår därför till att använda mödosamt rekonstruerade tidsserier för skördar, och ser sedan på samband med priser, prisintegration, och de risker som sockenmagasinet var en institution för att hantera. Så: varför går då Durante omvägen via klimatet, om det är utfallet, d.v.s. skörden, som det egentligen handlar om? Därför att det är bökigt att plocka ihop data för skördar, troligen.

Undrar om Durante är ännu en forskare som hittat en databas och funderat på vad han skall använda den till. Slå ihop den med en databas baserad på en enkätundersökning om ”self assesed trust”, och så har den moderna forskningsfabriken producerat ut sig ytterligare en publicerbar artikel. Nog finns det bättre forskning baserad på analyser av databaser?

Rent intuitivt undrar jag också om förtroende bara åstadkoms av poolning av risker i skördeutfall. Jordbruk i sig kräver väl ett dagligt samarbete? Och boskapsskötseln/ animalieproduktionen då? Vad fanns det för risker i den, och hur poolade man dem? Therese Broman har en avhandling på gång som bland annat behandlar kreatursförsäkringarnas framväxt. Hur ser man på mina egna förfäder i Lofoten, s.k. fiskebönder, som kompletterade jordbruk med fiske på Lofoten, eller bönder med skogsbruk? Hemslöjd? Det vore även intressant med motsvarande analys av en risekonomier.

Vi får vänta till nästa databas hittats och Stata tuggat klart.

Man kan skilja på teorier som pekar på direkta effekter av geografi/klimat på ekonomiska/samhällsutfall. Dessa kan vara allt ifrån Bodins (och i viss mån Montesquieus) knasidéer om att värme gör musklerna slappa och därmed tanken mindre spänstig medan ett kallare klimat gör människor mer alerta, till t ex Jeffrey Sachs studier om att geografi (via t ex jordmån och sjukdomsförhållanden) har direkta effekter på ekonomin. Den andra gruppen teorier — där jag skulle vilja placera Ruben Durantes artikel — pekar på hur geografiska/väderförhållandeförutsättningar påverkar något som sedan består långt efter att väderförhållandet upphört att vara viktigt. Geografin har inte här någon påverkan på samhället idag, den upphörde att ha det för hundratals år sedan, däremot består tilliten som byggdes upp i olika grad som funktion av vädervariabilitet.

(Andra studier som har en liknande ansats är Engerman och Sokoloffs forskning om hur jordmån i olika delar av Amerika gav upphov till olika koncentration av ägande inom jordbruk vilket i sin tur påverkade institutionellutveckling där denna institutionella variance förklarar utvecklingsskillnader, och Daron Acemoglu och andra som framfört att sjukdomsbilden i olika kolonier gjorde att kolonisatörerna blev bofasta i olika utsträckning, vilket påverkade institutionsutvecklingen, etc…)