<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Det där med statsbidrag och byråkrater</title>
	<atom:link href="http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/</link>
	<description>Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen</description>
	<lastBuildDate>Tue, 29 May 2012 20:52:04 +0000</lastBuildDate>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<item>
		<title>Av: Alex</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7471</link>
		<dc:creator><![CDATA[Alex]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 19 Jan 2010 18:27:09 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7471</guid>
		<description><![CDATA[Thomas Jansson, 

Detta beskriver vad jag försökt säga på ett mycket tydligt sätt. I mina ögon råder det inga tvivel att det är på samma sätt inom den svenska skolan 

&lt;b&gt;Vermonts Guvernör Douglas på CSPAN&lt;/b&gt; (Vermont är den mest &quot;liberala&quot;, med det förstås inte vad som i Europa menas med liberal, delstaten i USA. Kanske närmast att likna vid det centerpartiets och folkpartiets ungdomsförbund drev för politik på 70 talet, åsa-nisse marxism.  

&lt;b&gt;Douglas om Total Student Load&lt;/b&gt;

    &lt;blockquote&gt;Since 1997, school staffing levels have increased by 23 percent, while our student population has decreased by 11.5 percent. The number of teacher’s aides has gone up 43 percent. The number of support staff has gone up 48 percent. For every four fewer students a new teacher, teacher’s aide or staff person was hired. There are 11 students for every teacher – the lowest ratio in the country – and a staggering five students for every adult in our schools. With personnel costs accounting for 80 percent of total school spending, it’s no wonder that our K-12 system is among the most expensive in the nation at $14,000 per student per year.

    Current staffing and compensation levels cannot be maintained as the student count continues to decline. If we simply move from our current 11 to 1 student/teacher ratio to 13 to 1, we would still have one of the lowest ratios in the country, while saving as much as $100 million. If we want to make education costs sustainable, we must return balance to classrooms. I propose that over four years we bring our statewide student/teacher ratio to affordable levels.&lt;/blockquote&gt;

&lt;b&gt;Douglas om överväldingande byråkrati inom utbildningsväsendet&lt;/b&gt;

    &lt;blockquote&gt;Our school governance structures are a vestige of the 19th century and, like our unsustainable personnel costs, must be reformed. We have 290 separate school districts –- one for every 312 students –- 63 different supervisory bodies and a State Board of Education. That’s a total of 354 different education governing bodies for a state with only 251 towns.
&lt;/blockquote&gt;

&lt;b&gt;Douglas om finansiering av den allmänna skolan&lt;/b&gt;

    &lt;blockquote&gt;At the root of our education funding challenge is a system that’s substantially eroding local control. Each year the connection between your school budget vote and your property tax bill becomes more and more distant. . . our education funding regime has grown into an unmanageable maze of exemptions, deductions, prebates, rebates, cost-shifts and hidden funding sources. Overlapping rings of complexity keep all but a few experts from understanding the many moving pieces. This is not good tax policy, not good government, and, if you ask most Vermonters, not good for much of anything. It’s time to pull back the curtains and let the sun shine in on how education is funded. Transparency – Who is paying? What are we paying for? What are the results?
&lt;/blockquote&gt;

&lt;b&gt;Douglas om den extrema statliga regleringen av skolan&lt;/b&gt;

    &lt;blockquote&gt;Currently, Vermont schools are prohibited by law from accessing out-of-state distance learning programs … If a school sought to provide a new Chinese program for this student, or even a group of students, they would have to hire a new teacher with the expertise – a costly step. Allowing students to access approved distance learning programs from around the country is a simple, affordable change we can make to improve quality&lt;/blockquote&gt;

H-T &lt;a href=&quot;http://www.cato-at-liberty.org/2010/01/19/vermonts-education-spending/?utm_source=feedburner&amp;utm_medium=feed&amp;utm_campaign=Feed%3A+Cato-at-liberty+%28Cato+at+Liberty%29&amp;utm_content=Google+Reader&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;CATO @ Liberty blog&lt;/a&gt;]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Thomas Jansson, </p>
<p>Detta beskriver vad jag försökt säga på ett mycket tydligt sätt. I mina ögon råder det inga tvivel att det är på samma sätt inom den svenska skolan </p>
<p><b>Vermonts Guvernör Douglas på CSPAN</b> (Vermont är den mest &#8221;liberala&#8221;, med det förstås inte vad som i Europa menas med liberal, delstaten i USA. Kanske närmast att likna vid det centerpartiets och folkpartiets ungdomsförbund drev för politik på 70 talet, åsa-nisse marxism.  </p>
<p><b>Douglas om Total Student Load</b></p>
<blockquote><p>Since 1997, school staffing levels have increased by 23 percent, while our student population has decreased by 11.5 percent. The number of teacher’s aides has gone up 43 percent. The number of support staff has gone up 48 percent. For every four fewer students a new teacher, teacher’s aide or staff person was hired. There are 11 students for every teacher – the lowest ratio in the country – and a staggering five students for every adult in our schools. With personnel costs accounting for 80 percent of total school spending, it’s no wonder that our K-12 system is among the most expensive in the nation at $14,000 per student per year.</p>
<p>    Current staffing and compensation levels cannot be maintained as the student count continues to decline. If we simply move from our current 11 to 1 student/teacher ratio to 13 to 1, we would still have one of the lowest ratios in the country, while saving as much as $100 million. If we want to make education costs sustainable, we must return balance to classrooms. I propose that over four years we bring our statewide student/teacher ratio to affordable levels.</p></blockquote>
<p><b>Douglas om överväldingande byråkrati inom utbildningsväsendet</b></p>
<blockquote><p>Our school governance structures are a vestige of the 19th century and, like our unsustainable personnel costs, must be reformed. We have 290 separate school districts –- one for every 312 students –- 63 different supervisory bodies and a State Board of Education. That’s a total of 354 different education governing bodies for a state with only 251 towns.
</p></blockquote>
<p><b>Douglas om finansiering av den allmänna skolan</b></p>
<blockquote><p>At the root of our education funding challenge is a system that’s substantially eroding local control. Each year the connection between your school budget vote and your property tax bill becomes more and more distant. . . our education funding regime has grown into an unmanageable maze of exemptions, deductions, prebates, rebates, cost-shifts and hidden funding sources. Overlapping rings of complexity keep all but a few experts from understanding the many moving pieces. This is not good tax policy, not good government, and, if you ask most Vermonters, not good for much of anything. It’s time to pull back the curtains and let the sun shine in on how education is funded. Transparency – Who is paying? What are we paying for? What are the results?
</p></blockquote>
<p><b>Douglas om den extrema statliga regleringen av skolan</b></p>
<blockquote><p>Currently, Vermont schools are prohibited by law from accessing out-of-state distance learning programs … If a school sought to provide a new Chinese program for this student, or even a group of students, they would have to hire a new teacher with the expertise – a costly step. Allowing students to access approved distance learning programs from around the country is a simple, affordable change we can make to improve quality</p></blockquote>
<p>H-T <a href="http://www.cato-at-liberty.org/2010/01/19/vermonts-education-spending/?utm_source=feedburner&amp;utm_medium=feed&amp;utm_campaign=Feed%3A+Cato-at-liberty+%28Cato+at+Liberty%29&amp;utm_content=Google+Reader" rel="nofollow">CATO @ Liberty blog</a></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Sigmar Gabriel, del 2 &#171; Storstad</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7393</link>
		<dc:creator><![CDATA[Sigmar Gabriel, del 2 &#171; Storstad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Jan 2010 22:09:43 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7393</guid>
		<description><![CDATA[[...] är det att även Eva Mörk, en av de ekonomer som den aktuella Timbrorapporten åberopar, har vissa invändningar mot Timbros sätt att tolka [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] är det att även Eva Mörk, en av de ekonomer som den aktuella Timbrorapporten åberopar, har vissa invändningar mot Timbros sätt att tolka [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Alex</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7392</link>
		<dc:creator><![CDATA[Alex]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Jan 2010 14:58:45 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7392</guid>
		<description><![CDATA[Jag skrev tidigare att jag läst om detta. Det var i början av 2000 talet. Jag får försöka att leta igenom mina arkiv.

Den svenska offentliga sektorn tillhör bland de minst effektiva offentligia sektorerna inom OED när det gäller använding av skattekronor. Det är ett indirekt tecken på att den svenska offentliga sektorn har lägre TSL en omvärlden. Se &quot;Public sector efficiency: An international comparison”, Ludger Schuknecht, Antonio Afonso och Vito Tanzi (2003)

Av rapporten framgår att endast 60 öre av varje svensk skattekrona kommer till brukaren till del. Inom vissa sektorer som vården, polisen och skolan är andelen mindre än 50 %.  Inom EU ligger snittet på 70-75 % en ökning till de nivåerna i Sverige skulle öka effektiviteten av varje använd skattekrona med 40-50% %. 

&lt;a href=&quot;http://ideas.repec.org/cgi-bin/htsearch?q=tanzi&amp;ul=%2Fecb%2Fecbwps&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;&quot;Public sector efficiency: An international comparison”,Ludger Schuknecht &amp; Antonio Afonso &amp; Vito Tanzi (2003)&lt;/a&gt;


&lt;blockquote&gt;&lt;i&gt;We compute public sector performance (PSP) and efficiency (PSE) indicators, comprising a composite and seven sub-indicators, for 23 industrialised countries. 

The first four sub-indicators are &quot;opportunity&quot; indicators that take into account administrative, education and health outcomes and the quality of public infrastructure and that support the rule of law and a level playing-field in a market economy. 

Three other indicators reflect the standard &quot;Musgravian&quot; tasks for government: allocation, distribution, and stabilisation. The input and output efficiency of public sectors across countries is then measured via a non-parametric production frontier technique. JEL Classification: C14; H50&lt;/i&gt;&lt;/blockquote&gt;]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Jag skrev tidigare att jag läst om detta. Det var i början av 2000 talet. Jag får försöka att leta igenom mina arkiv.</p>
<p>Den svenska offentliga sektorn tillhör bland de minst effektiva offentligia sektorerna inom OED när det gäller använding av skattekronor. Det är ett indirekt tecken på att den svenska offentliga sektorn har lägre TSL en omvärlden. Se &#8221;Public sector efficiency: An international comparison”, Ludger Schuknecht, Antonio Afonso och Vito Tanzi (2003)</p>
<p>Av rapporten framgår att endast 60 öre av varje svensk skattekrona kommer till brukaren till del. Inom vissa sektorer som vården, polisen och skolan är andelen mindre än 50 %.  Inom EU ligger snittet på 70-75 % en ökning till de nivåerna i Sverige skulle öka effektiviteten av varje använd skattekrona med 40-50% %. </p>
<p><a href="http://ideas.repec.org/cgi-bin/htsearch?q=tanzi&amp;ul=%2Fecb%2Fecbwps" rel="nofollow">&#8221;Public sector efficiency: An international comparison”,Ludger Schuknecht &amp; Antonio Afonso &amp; Vito Tanzi (2003)</a></p>
<blockquote><p><i>We compute public sector performance (PSP) and efficiency (PSE) indicators, comprising a composite and seven sub-indicators, for 23 industrialised countries. </p>
<p>The first four sub-indicators are &#8221;opportunity&#8221; indicators that take into account administrative, education and health outcomes and the quality of public infrastructure and that support the rule of law and a level playing-field in a market economy. </p>
<p>Three other indicators reflect the standard &#8221;Musgravian&#8221; tasks for government: allocation, distribution, and stabilisation. The input and output efficiency of public sectors across countries is then measured via a non-parametric production frontier technique. JEL Classification: C14; H50</i></p></blockquote>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Thomas Jansson</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7388</link>
		<dc:creator><![CDATA[Thomas Jansson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 07 Jan 2010 10:02:44 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7388</guid>
		<description><![CDATA[Alex:
Det finns stora skillnader mellan svensk och dansk primärvård, det har du helt rätt i.... MEN:  Min tveksamhet handlade snarare om den UTVECKLING INOM svensk offentlig sektor som du beskriver:
&quot;..... trots att resurser på vård, skola och omsorg fördubblats realt så har inte antalet vårdtimmar, elevtimmar samt patientkontakter ökat.”
Jag har i alla fall inte sett någon trovärdig statistik eller större undersökningar som styrker den UTVECKLING du beskriver.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Alex:<br />
Det finns stora skillnader mellan svensk och dansk primärvård, det har du helt rätt i&#8230;. MEN:  Min tveksamhet handlade snarare om den UTVECKLING INOM svensk offentlig sektor som du beskriver:<br />
&#8221;&#8230;.. trots att resurser på vård, skola och omsorg fördubblats realt så har inte antalet vårdtimmar, elevtimmar samt patientkontakter ökat.”<br />
Jag har i alla fall inte sett någon trovärdig statistik eller större undersökningar som styrker den UTVECKLING du beskriver.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: På rätt väg men ändå vilse&#8230; &#171; Olssons Blogg</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7386</link>
		<dc:creator><![CDATA[På rätt väg men ändå vilse&#8230; &#171; Olssons Blogg]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 06 Jan 2010 15:56:11 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7386</guid>
		<description><![CDATA[[...] Ekonomistas, Hamiltons Blandning; Göran Pettersson; Robert Noord; Jörgen Danielsson; Christoffer [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] Ekonomistas, Hamiltons Blandning; Göran Pettersson; Robert Noord; Jörgen Danielsson; Christoffer [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Alex</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7385</link>
		<dc:creator><![CDATA[Alex]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 06 Jan 2010 15:38:19 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7385</guid>
		<description><![CDATA[@Thomas, 

När det gäller undersökningar så finns dessa gjorda. Det finns bl.a. jämförelser mellan svensk och dansk sjukvård. Om jag kommer ihåg det rätt så träffar danska allmänläkare dubbelt så många patienter. Det har bl.a. med att göra med incitamentssystemet för danska allmänläkare. Jag har inte sparat dessa och kommer tyvärr inte ihåg vem som gjort dem. 

När det gäller TSL så, om du tittat på CSPAN programmet, så ger inte decentralisering i sig någon märkbar effekt. De nämner just en studie som gjordes om decentralisering i Detriots skoldistrikt. Inga mätbara effekter.

Det som TSL rapporten säger och har mätt är att det krävs decentralisering av ekonomin och beslutsrätten. Jag skrev att det gått från 80 % central beslut och centraldirektiv till 20 %. I Sverige har skolan decentraliserats, kommunaliserats men jag är av den uppfattningen att direktiv och finansiering beslutas till största delen av riksdag, skolverket samt kommunal politiker och kommunal byråkrati, inte av den lokala rektorn. Jag tog upp i mitt tidigare inlägg att ett tecken på detta att 80 % av en kommuns budget redan är bestämd av statliga regler, förordningar samt ekonomisk styrmedel.  Det innebär att den lokale skolledaren har sannolikt mindre än 20 % egen beslutande rätt.]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>@Thomas, </p>
<p>När det gäller undersökningar så finns dessa gjorda. Det finns bl.a. jämförelser mellan svensk och dansk sjukvård. Om jag kommer ihåg det rätt så träffar danska allmänläkare dubbelt så många patienter. Det har bl.a. med att göra med incitamentssystemet för danska allmänläkare. Jag har inte sparat dessa och kommer tyvärr inte ihåg vem som gjort dem. </p>
<p>När det gäller TSL så, om du tittat på CSPAN programmet, så ger inte decentralisering i sig någon märkbar effekt. De nämner just en studie som gjordes om decentralisering i Detriots skoldistrikt. Inga mätbara effekter.</p>
<p>Det som TSL rapporten säger och har mätt är att det krävs decentralisering av ekonomin och beslutsrätten. Jag skrev att det gått från 80 % central beslut och centraldirektiv till 20 %. I Sverige har skolan decentraliserats, kommunaliserats men jag är av den uppfattningen att direktiv och finansiering beslutas till största delen av riksdag, skolverket samt kommunal politiker och kommunal byråkrati, inte av den lokala rektorn. Jag tog upp i mitt tidigare inlägg att ett tecken på detta att 80 % av en kommuns budget redan är bestämd av statliga regler, förordningar samt ekonomisk styrmedel.  Det innebär att den lokale skolledaren har sannolikt mindre än 20 % egen beslutande rätt.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Expressen är genomkorrumperad &#171; TEATERLISTAN MOT SVENSKA STATEN</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7379</link>
		<dc:creator><![CDATA[Expressen är genomkorrumperad &#171; TEATERLISTAN MOT SVENSKA STATEN]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 02 Jan 2010 19:32:24 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7379</guid>
		<description><![CDATA[[...] bestämmer här. Jag menar bestämt att det är en korrumperad press, och byråkrater som gör det. Det anställdes enorma mängder &#8221;tjänstemän&#8221; 2001-2007 av statsapparaten, och tanken har föresvävat mig att de allihop har ett uppdrag &#8211; och det är att ta över [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] bestämmer här. Jag menar bestämt att det är en korrumperad press, och byråkrater som gör det. Det anställdes enorma mängder &#8221;tjänstemän&#8221; 2001-2007 av statsapparaten, och tanken har föresvävat mig att de allihop har ett uppdrag &#8211; och det är att ta över [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Josef Boberg</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7280</link>
		<dc:creator><![CDATA[Josef Boberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Dec 2009 13:20:30 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7280</guid>
		<description><![CDATA[&lt;a HREF=&quot;http://www.folkstyre.nu/polplan.htm&quot; rel=&quot;nofollow&quot;&gt;&lt;strong&gt;Industrisamhällets kris och det politiska planet&lt;/strong&gt;&lt;/A&gt; -  &lt;em&gt;”...På tjuguhundratalet har vi fått se ett försök till samling i två block igen, men mycket tyder på att detta inte kommer att bli så enkelt som en del hoppas på. Räddningsförsöket för höger-vänster konfliktens debattmonopol är nog dömt att misslyckas i längden. ...”&lt;/em&gt;]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p><a HREF="http://www.folkstyre.nu/polplan.htm" rel="nofollow"><strong>Industrisamhällets kris och det politiska planet</strong></a> &#8211;  <em>”&#8230;På tjuguhundratalet har vi fått se ett försök till samling i två block igen, men mycket tyder på att detta inte kommer att bli så enkelt som en del hoppas på. Räddningsförsöket för höger-vänster konfliktens debattmonopol är nog dömt att misslyckas i längden. &#8230;”</em></p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: lg</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7279</link>
		<dc:creator><![CDATA[lg]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Dec 2009 12:56:08 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7279</guid>
		<description><![CDATA[Det du beskriver är väl klassiskt. Man skär ner på byråkratin med resultatet att läkare och poliser sköter skrivbordssysslor istället för att möta patienter eller patrullera på stan (fast i det senare fallet är jag glad över att puckona som blir poliser är upptagna med administration. Någon som forskat kring de som antas till polishögskolans begåvning, civilkurage och testosteronnivåer på samma sätt som det forskats kring lärarstudenter?).]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Det du beskriver är väl klassiskt. Man skär ner på byråkratin med resultatet att läkare och poliser sköter skrivbordssysslor istället för att möta patienter eller patrullera på stan (fast i det senare fallet är jag glad över att puckona som blir poliser är upptagna med administration. Någon som forskat kring de som antas till polishögskolans begåvning, civilkurage och testosteronnivåer på samma sätt som det forskats kring lärarstudenter?).</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Har vi råd med det här ??? &#171; TEATERLISTAN MOT SVENSKA STATEN</title>
		<link>http://ekonomistas.se/2009/12/28/det-dar-med-statsbidrag-och-byrakrater/#comment-7275</link>
		<dc:creator><![CDATA[Har vi råd med det här ??? &#171; TEATERLISTAN MOT SVENSKA STATEN]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 30 Dec 2009 11:22:40 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://ekonomistas.se/?p=6103#comment-7275</guid>
		<description><![CDATA[[...] 6:36 f m   Åren 2001 till 2007 växte det totala antalet anställda i Sverige med 5,7 procent. En yrkeskategori utmärker sig&#8230; ”administratörer i offentlig förvaltning” växte under perioden i antal från 37492 [...]]]></description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] 6:36 f m   Åren 2001 till 2007 växte det totala antalet anställda i Sverige med 5,7 procent. En yrkeskategori utmärker sig&#8230; ”administratörer i offentlig förvaltning” växte under perioden i antal från 37492 [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>

