Kommentarer till Dags att återupptäcka välfärdsekonomi

Av: Vänsterradikal nationalekonomi « Ekonomistas

Vänsterradikal nationalekonomi « Ekonomistas — Mon, 08 Nov 2010 06:47:33 +0000

[...] tidigare inlägg om välfärdsteori hittar du här: Eva om politikmisslyckanden, Jesper om att vi bör återupptäcka välfärdsteorin och jag själv om huruvida nationalekonomin är liberalt vinklad och dess historiska politiska [...]

Av: e.lind

e.lind — Sun, 20 Dec 2009 12:14:56 +0000

Var några intressanta föreläsningar med Amartya Sen och Eric Maskin utifrån Ken Arrows "Social Choice and Individual Values" i New York den 11:e december: Second Annual Arrow Lecture: Social Choice and Individual Values

Av: Thomas Jansson

Thomas Jansson — Thu, 26 Nov 2009 12:20:03 +0000

Lars:
Vi behöver inte tvista om ”den osynliga handens” existens. Jag anser dock att du driver ditt resonemang lite väl långt. Enligt mitt sätt att se på saken är rättsystemet och lagarnas framväxt snarare är ett resultat av att samhällen, styrda av sina värderingar, lagt begränsningar på den fria marknaden.

Visst kan både Du och jag anse att det Du räknar upp kan ses som exempel på där en effektivitet skapats på en fri marknad. Men när vi gör den bedömningen är vi säkert båda två starkt påverkade av våra värderingar. Värderingar som är formade av det samhälle vi lever i och våra politiska värderingar. Sen tror jag att vi talar om lite olika saker. Att saker på ett objektivt sätt kan vara olika kostnadseffektiva att utföra är en sak. Att två personer sen kan värdera utfallet olika, utifrån sin respektive värdegrund, är något annat. Effektivitet innehåller ju både en värdering av ”input” OCH ”output”.

Av: Jesper Roine

Jesper Roine — Thu, 26 Nov 2009 11:02:02 +0000

…och i någon mån kommenterade jag därmed också ditt senaste inlägg Lars (som jag inte såg förrän nu). Som sagt, jag håller med dig om att man absolut kan studera de rent positiva aspekterna av ekonomin. Personligen har jag t ex uteslutande studerat positiva aspekter av omfördelningspolitik och inkomst och förmögenhetsfördelning (områden som de flesta reflexmässigt plaserar i det normativa facket). Jag tycker dock att det är viktigt att vara medveten om de normativa i tolkandet av resultat och i beskrivningen av vad man kommer fram till…

Av: Jesper Roine

Jesper Roine — Thu, 26 Nov 2009 10:53:40 +0000

Lars: Jag håller med dig så till vida att effektivitet primärt är positivt OM man definierat kriterierna och vad man mäter. Ekonomisk effektivitet kan t ex som bekant syfta på att man producerar på ett sätt som maximerar output givet en viss mängd input eller att man producerar till minsta möjliga enhetskostnad, etc. Jag tror dock att det Atkinson syftar på är att denna terminologi ofta används i sammanhang där kriterierna inte är väldefinierade eller åtminstone borde diskuteras. Som exempel nämner han i sin artikel användandet av ett antal mål inom t ex fattigdomsbekämpning eller inom ramen för Lissabonstrategin (som alla kan mätas och utvärderas) men där åtminstone vissa av dem rimligen inte kan vara mål i sig och där själva målfunktionen borde diskuteras mer. Det finns naturligtvis en balans här mellan att man kan prata om kriterier i all oändlighet och någon gång måste man sätta ner foten och fokusera på något hanterbart, men det finns också en uppenbar risk för att man tippar över åt andra hållet och glömmer vad man egentligen försöker uppnå.
Thomas: Jag håller inte med om att man inte kan skilja dem åt. Givet ett visst definierat mål kan man studera om detta uppfylls eller vilka sätt som uppfyller det bäst (man kan helt enkelt studera de renodlat positiva aspekterna av något). Men däremot tror jag att du har helt rätt i att en viktig del av diskussionen (och därmed enligt Atkinson och Samuelson och andra en viktig del av nationalekonomin) ligger i att studera olika kriterier för hur man ska bedöma utfall.

Av: Lars Werin

Lars Werin — Thu, 26 Nov 2009 09:56:26 +0000

Thomas, jag håller absolut inte med dig. Vi kan iaktta att massor av situationer i ekonoimin tycks vara effektiva. Det har oftast blivit detta genom att beteende kanaliserats genom mekanismer som spontant och decentraliserat fått en sådan struktur att de befrämjar uppkomsten av effektivitet. Det gäller den grundläggande marknadsmekanismen med dess informationssyetem, dess tit-for-tat-mekanism med hjälp av betalningssystem etc., det gäller det grundläggande rättssystemet (civilrätt m.m.), det gäller massor av avtalsmodeller och sä
särkilda som garantier, aktiebolagsformen för att bara slumpvis ta några ur högen. Vi kan inte förstå deras struktur och uppkomst utan att luta oss mot karakteristiken effektivitet. Detta är positiv forskning och såvitt jag kan bedöma nationalekonomins kärna. Antagligen har även delar av det politiska systemet kommit att utformas så att det befrämjar effektivitet. För att ta ett exempel har vi Buchanan-Tullocks förklaring till att beslutsregeln 50-procents majoritet kommit att spela så stor roll. Men givetvis finns det massor av politik som är av annat slag.

Av: Thomas Jansson

Thomas Jansson — Thu, 26 Nov 2009 08:14:10 +0000

Är inte etiska värderingar oskiljbara från resonemang kring ekonomisk effektivitet ? Även om man kan var hyggligt överens om vilka samhällsekonomiska kostnader en åtgärd medför, så är den värdering av den samhällsekonomiska nyttan vi gör ofrånkomligt kopplad till de etiska värderingar vi omfattas av. Av samma skäl lever nationalekonomin i en ständig symbios med politiken.

Av: Lars Werin

Lars Werin — Wed, 25 Nov 2009 19:34:09 +0000

Mycket intressant ämne. Jag börjar lågt: jag ser ”effektivitet” som något som primärt faller inom positiv nationalekonomi. Det är en viss, objektiv egenskap hos tillstånd i ekonomin eller hos ekonomiska åtgärder. Att det sedan kan vara en ingrediens i normativa resonemang är en annan sak.