Kommentarer till Nya fakta om krisens fördelningseffekter

Av: Nymnchen

Nymnchen — Thu, 18 Feb 2010 08:52:49 +0000

Det finns andra sätt att se på datan.
http://storstad.wordpress.com/2010/02/18/en-sjukt-smutsig-500-lapp/

Läs även tidigare blogginlägg.

Av: Per Altenberg – ett liberalare Sverige » Blog Archive » Ökade klyftor?

Tue, 08 Dec 2009 09:11:11 +0000

[...] denna grafik från Ekonomistas-skribenten Daniel Waldenström. Av den framgår att de rika har blivit fattigare medan låg- och medelinkomsttagarna har blivit [...]

Av: Thatcher som debattör « Nonicoclolasos

Thatcher som debattör « Nonicoclolasos — Thu, 19 Nov 2009 04:14:43 +0000

[...] relativ inkomst mest intressant att fokusera på? Den är inte minst aktuell nu, i dessa kristider. Daniel Waldenström visar att den disponibla inkomsten har sjunkit både för de med högst och de med lägst disponibel [...]

Av: Daniel Waldenström

Daniel Waldenström — Sat, 14 Nov 2009 21:10:05 +0000

Arbetslöshetens effekter på inkomstfördelningen är dock inte uppenbara. Vi har ett omfattande skyddsnät med a-kassa och en rad inkomstbortfallförsäkringar som troligtvis kommer hålla hushållens disponibla inkomster i botten ganska intakta.

Detta är vad som hände på 1990-talets början. Arbetslösheten skenade, men det gjorde även arbetslöshetsersättningarna (och även socialbidragen). Effekterna på den disponibla inkomstspridningen är små.

När man läser budgetproppens fördelningspolitiska analys ser man visserligen att Gini stiger trendmässigt, men den detta drivs i hög grad av den övre delens kapitalinkomster.

De långsiktiga fördelningseffekterna av krisen kan dock fortfarande bli allvarliga. Forskning visar att arbetslöshetserfarenhet i tidig karriär har långsiktigt negativa effekter. Även föräldrars arbetslöshet har nyligen visat sig inverka på barnens framtida utsikter.

I krisens spår kommer också en strukturell omvandling. En rad branschers andelar av sysselsättningen minskar medan andras ökar. Att lokal producerad tjänstenäring kommer bli allt viktigare är ingen oäven gissning. Faktum är att det är denna sekulära utveckling mot en allt större tjänstesektor som vissa (bl a Assar Lindbeck) anser motiverar extrastöd till kommunerna i kristider. Pengarna kommer gå till sådana tjänster som ändå kommer att behövas framöver; krisen påskyndar utvecklingen lite bara.

Av: Andreas Bergström

Andreas Bergström — Sat, 14 Nov 2009 20:50:35 +0000

Martin har redan påpekat att krisen kommer att försämra i den nedre delen först detta och nästa år, p.g.a. stigande arbetslöshet. Till det vill jag lägga att börsen ju har återhämtat sig snabbt. Så den här statistiken blir väl mest en intressant iakttagelse av inledningen på en recession, men på några års sikt ser det ut att bli som vänstern säger, tyvärr.

Sedan är det ju en helt annan historia om detta sker på grund av eller trots regeringens insatser. Som politiskt sakkunnig i Statsrådsberedningen är jag nog jävig i frågan…

Av: Vem drabbas av finanskrisen? « I polemik

Vem drabbas av finanskrisen? « I polemik — Fri, 13 Nov 2009 22:52:59 +0000

[...] 13, 2009 at 10:52 e m I ett blogginlägg på ekonomistas kan man läsa att vem som har blivit hårdast drabbad av finanskrisen. Fakta från SCB pekar på att det är egentligen bara dom riktigt rika som har påverkats av [...]

Av: Per

Per — Fri, 13 Nov 2009 11:20:38 +0000

Alex,

trots din retoriska poäng i frågan om alltför generösa bidragssystem i de nordiska länderna kan vi konstatera att fattigdomsfällorna är mycket mindre i Norden (inklusive Skandinavien) än i USA, vilket också Mankiw visar. Därför är det betydligt färre i våra länder än i USA som fastnar i botten av inkomstfördelningen.

Huvudförklaringen stavas till större delen dagis, till en mindre del en sammanhållen skola. Effekterna av dessa spöar alla hittills prövade jobbavdrag och bidragssänkningar.

Per

Av: lg

lg — Fri, 13 Nov 2009 08:08:53 +0000

Börsen toppade väl mars 2001? Jag arbetade på OMX 2001 och de började säga upp folk/konsulter våren 2001. Sedan stod ju konkurserna som spön i backen efter det.

Av: Thomas Jansson

Thomas Jansson — Fri, 13 Nov 2009 07:51:09 +0000

Som tidigare nämnts här så slår väl arbetslösheten igenom först 2009 och 2010 för låg- och medelinkomsttagare. ”Krisens värsta år” kan m.a.o se olika ut för olika grupper. Sen kan man förstås diskutera vem som drabbas mest (i termer av att behöva ändra sin livssituation): den som får sin inkomst halverad från 1 000 000 Kr månad till 500 000 Kr/månad eller den som går från 20 000 Kr till 13 000 Kr i månadsinkomst.

Av: Daniel Waldenström

Daniel Waldenström — Thu, 12 Nov 2009 21:56:18 +0000

davva, det var nog mest en återhämtning efter (den ganska kortvariga) lågkonjunkturen och IT-kraschen. 2002-04 förefaller ha varit dippar.