En intressant studie vore ju att följa en klass under någon/några terminer och be samtliga i klassen att utvärdera lärarna på ett antal punkter för att studera spridningen i upplevd lärarkvalité (samt givetvis kontrollera för elevernas förutsättningar genom ex. tidigare betyg, kön, osv.). Troligt är väl att man finner att lärarna som befinner sig nära centrum i fördelningen uppvisar goda utvärderingsresultat med små avvikelser (om det finns en del i variabeln lärarkvalité som bedöms lika av alla) medan lärarna i svansarna har högre spridning (matchningsproblemet som Olle Jansson är inne på). Vidare kan man även studera hur utvärderingarna skiljer sig åt för enskilda lärare som undervisar på A/B/C/Master-nivå för att fånga upp om det finns matchningsproblem i lärarnas kontra elevernas nivåer.

Ett intressant ämne för en C-uppsats kanske. Jag vet att universitetet som jag läser vid genomför utvärderingar vid varje kursslut, så datan borde finnas tillgänglig.

Personligen så tycker jag att det viktigaste är att man använder sig av stordriftsfördelar inom produktionen av kunskap. Det finns ingen anledning till att lärare som är utbildade inom BÅDE kunskap och pedagogik inte fokuserar på att bara tillämpa kombinationen av dessa. Varför behöver man ha kunskap i pedagogik för att jobba med rättning av prov eller att hitta information?

Det är också underligt när det kan finnas företag som http://www.myacademy.se då dessa förmodligen inte använder sig av utbildade lärare men resultaten försämras inte för det. Det handlar väl snarare om tillräckligt med engagemang av föräldrar som verkligen satsar på att barnen skall lära sig.

Jag tror myAcademy kommer bli en succe och det kommer förmodligen komma andra uppstickare inom den industrin snart.

Jag menar att straff- och skadeståndsansvaret skulle vara riktat mot barnen: dvs ger man dem inte en vettig uppväxt så in i fängelse och betala skadestånd till barnet på en nivå som gör att barnet kan kompensera för bristerna under uppväxten.

Normalt skulle ”vettig uppväxt” innebära utbildning i en eller annan form men verkligen inte nödvändigtvis i ett klassrum med 20-30 andra barn. Skadeståndet skulle då alltså vara så högt att de kunde tillskansa sig en vettig utbildning i vuxen ålder.

En sak som just slog mig: varför förekommer inte tutors i Sverige? Finns ju i alla fall en del som skulle ha råd med privatlärare och one-on-one-undervisning för sina barn.

Ja, och dessa myndigheter fungerar ju bra? När åtalades någon senast för vanskötsel av sina barn? Jag undrar tex hur ”Louise i Vetlandas” mamma kan komma undan så lätt. Hon lär ju varit medveten om vem hon parade sig med. Lika väl som man ska misstro staten ska man misstro föräldrar. Och barn är usla sanningsvittnen om sin uppväxt, tex just ”Louise i Vetlanda” sa ju under eftertexterna till Uppdrag Granskning att hon fortfarande älskade honom, han är ju ändå min pappa. Även Elizabeth Fritzl (och Natalie Kampusch, även om hennes förövare inte var en förälder) har sagt liknande saker.

Alla barn borde ha en oberoende god man som försvarade dem mot deras föräldrars nycker.

Mikael: Vad betyder det att ”effekten inte finns överallt”? Det låter återigen som att den genomsnittlige läraren inte har någon påverkan på eleverna. Då de flesta elever har genomsnittliga lärare är detta en något störande slutsats (dock inte nödvändigtvis fel). Samma sak gäller ditt resonemang om tröskelvärden. Nu är dock kunskap ett betydligt mer kontinueligt fenomen (ingen lär sig ingenting och ingen lär sig allt) så jag förstår inte riktigt trösklarna.

Man kan tycka att man ska ta bort den nedre svansen men kan kan även tänka sig att man ska flytta hela fördelningen uppåt. I brist på medel att flytta fördelningen kan man dock tänka sig att man vill kapa nedre svansen. Idag verkar detta dock inte vara möjligt, varken på lärarutbildningen eller därefter.

Vad gäller forskningsetiken så förstår jag inte riktigt hur ”experimentet” skiljer sig från verkligheten (annat än med randomiseringen). Elever sätts dagligen inför lärare av olika kvalitet utan att någon säger särskilt mycket om det. Kanske är det hela idén om skolplikt som är oetisk?