Kommentarer till En allt självgodare disciplin?

Av: LeoB

LeoB — Fri, 11 Dec 2009 00:30:17 +0000

Jag tror tyvärr att en del av kommentarerna visar på precis en så inkrökt självgodhet som man kan befara, t ex de här:

- The fact that most of us have not heard about her says enough about her contributions.

Jag har ganska länge irriterat mig på att antalet referenser numera används som ett mått på kvalité. Utan att vilja vara speciellt elak så tycker jag att det ser ut som något man lärde sig i grundskolan (och inte förstod).

Det verkar för mig som om antalet referenser snarare används för att befästa makt. Det har till och med gått så långt (i viss del av den medicinska forskningen) att banbrytande studier som är alldeles utmärkta, men som visar att man gjort grava fel och skadat åtskilliga patienter, får knappt några referenser. (Utan att vilja vara konspiratorisk konstaterar jag tämligen torrt att det troligen är ett uttryck för läkemedelsbolagens makt. De finansierar nämligen de flesta studierna.)

Av: Christoffer Rydland

Christoffer Rydland — Fri, 30 Oct 2009 13:45:59 +0000

Man skall inte glömma att även Williamson fick priset. Gemensamt för de båda är väl, förutom likheter i problemen de studerar, att de lyckas nå ut utanför de egna kretsarna. Williamson citeras av flitigt företagsekonomer (make/buy-beslutet, dvs hierarki/marknad, är bland det första man pratar om på en kurs i marknadsföring), vi på EHFF bjöd in honom som Heckscherföreläsare 2005 (när han pratade om Business History och kontraktteori). Samtidigt måste även akademiker som bidrar mer snävt till det egna teoribygget belönas. Men det sker ju andra år.

Av: Daniel Waldenström

Daniel Waldenström — Fri, 30 Oct 2009 12:19:54 +0000

Faktiskt lite glädjande att läsa era spontana reaktioner som säger att man inte ska övertolka dessa kommentarer (vilket nog Geoff Hodgson tenderade göra i sitt utskick — och kanske även jag själv i mitt inlägg). När jag läser dem igen är det uppenbart att de knappast skrivits av ens normalbegåvade personer utan snarare en knippe misfits som hetsar varandra. Fast kanske, som Ljung föreslår, finns en o annan typ som tappat koncepten av att anonymt få möjlighet att yppa sig inför andra.

Ni har också rätt i att nivån ofta är lika låg på svenska kommentarstrådar (bl a till gammedias debattartiklar). Och skulle man tolka dem som att återspegla hela svenska folkets åsikter blir slutsatsen att vi består av 50% navelskådande dilettanter och 50% högradiga alkoholister…

Av: Olle Jansson

Olle Jansson — Fri, 30 Oct 2009 11:53:43 +0000

Har länge varit av uppfattningen att det är juridikstudenter som är Universitetsstädernas gissel. Fast det är möjligt att deras brott är lite mer raffinerade – som att gömma undan kursböcker och fuska på tentor – än ekonomistudenternas banala smitarbeteende.

Av: Jan Wiklund

Jan Wiklund — Fri, 30 Oct 2009 10:02:54 +0000

Inte för att jag vill dra nån särskild lans för ekonomer (minns Amitai Etzionis iakttagelse att det bara var ekonomistudenter som smet från räkningen på fik), men jag tycker att citaten ganska mycket liknar *parodier* på kommentarer. Skulle man inte skriva ungefär så där om man vore en kritisk ekonomistudent som ville göra en parodi på sin egen disciplins enögdhet?

Av: Fredrik P

Fredrik P — Fri, 30 Oct 2009 09:29:26 +0000

Fast måste inte kommentar 3 och 4 bland de negativa ovan vara ironiska?

Multidisciplinary?? Other disciplines are all rubblish. Why let them conteminate our purity?

Economics is superior. Don’t let political science conteminate us!

Det är ju buskul ju

Av: Ljung

Ljung — Thu, 29 Oct 2009 21:13:08 +0000

Det finns en teori om varför det är så: http://www.penny-arcade.com/comic/2004/03/19/

Tycker det stämmer ganska bra, tyvärr…

Av: Bourgeois Bohemian

Bourgeois Bohemian — Thu, 29 Oct 2009 13:08:43 +0000

Helt enig! Roligaste stunderna på Handels var de med ekonomisk historia.

Av: Bourgeois Bohemian

Bourgeois Bohemian — Thu, 29 Oct 2009 13:04:10 +0000

Ekonomismens traumahantering fortsätter i kölvattnet på priset till statsvetaren Elinor Ostrom. PÅ!

Av: Björn Nilsson

Björn Nilsson — Thu, 29 Oct 2009 09:03:08 +0000

Under en tid tycktes det som om nationalekonomer kände sig kompetenta att uttala sig om vad som helst i samhället (ja, de kanske körde någon liten regressionsanalys först) och det är väl bara naturligt att den inställningen kompenseras med avsky när icke-ekonomer kommer in med synpunkter på deras egna domäner. Är man halvgud så är man.

På 1700-talet ansåg den gamle markis Beccaria att ekonomi var en av de viktigaste och bästa frågorna för alla i samhället att diskutera, men under de senaste årtiondena har en del yrkesekonomer föredragit att klättra upp i sitt elfenbenstorn och dra upp stegen efter sig. Och därifrån kan de blicka ner på den dumma allmänheten (vilken omfattar även andra forskare).

Jag tror jag föredrar ekonomhistoriker. De verkar mer ödmjuka inför sådana småsaker som verkligheten utanför de ekonomiska modellerna.