Kommentarer till När började lärarkårens utarmning?

Av: EK Andersson

EK Andersson — Fri, 13 Nov 2009 20:01:41 +0000

Mina föräldrar var lärare, min syster och svåger, min man och jag likaså, men sedan tog det stopp. Mina barn har aldrig funderat på lärarbanan, inte heller min systers barn. Vi har tre läkare, en högskoleekonom och en polis i nästa generation. Vad kan det bero på?
Våra barn har i sin barndom sett hur föräldrarnas arbetsbörda blivit allt tyngre. De har läst i tidningarna hur föräldrarnas insats nedvärderats gång på gång. Vi levde utanför verkligheten, hette det. De ekonomiska förutsättnigarna i lärarfamiljerna har påtagligt ändrats till det sämre. Outbildade vikarier och även fast anställda ”lärare” har gjort sig breda i lärarrummen.
Nej, det har inte lockats till efterföljd. De skulle allihopa ha blivit utmärkta lärare, men myndigheter och andra får skylla sig själva.
Good-bye!

Av: lg

lg — Fri, 30 Oct 2009 09:08:05 +0000

David – ja, det är min uppfattning och tack för förtydligandet. Du hoppar dock över det som är intressant för mig när jag anställer folk: det måste finnas andra yrken där du kunde få utlopp för dina intressen med bättre förutsättningar m.a.p arbetsmiljö, intellektuell stimulans i mötet med ”kunder” (elever), status, lön osv? Eller hade du inga alternativ pga att lärarhögskolan var det enda du kom in på/klarade av? Den senare anledningen är vad jag sett som förklaring till folk i min omgivnings lärarstudier. De hade hellre blivit något annat men klarade inte kraven.

Sedan är det väl en vanlig försvarsmekanism att låtsas att trivas med det man gör (det gör jag också, jag arbetar som strategi-/organisationskonsult men skulle hellre sysslat med copywriting och PR, trots lägre status/lön mm).

Av: David Rosenlund

David Rosenlund — Thu, 29 Oct 2009 20:12:55 +0000

lg. Jag tolkar dig som att du anser att de som väljer att bli lärare är nollor eftersom det är allmänt känt i samhället att lärarlönerna är låga och att det finns stökiga elever i skolan.

Mina bevekelsesegrunder för att bli lärare var (och är) intesse för de ämnen jag undervisar i och en vilja att få andra att dela det intresse och de kunskaper jag har. Jag klarar mig bra på den lön jag har och att hantera de stökiga elever jag möter i klassrummet anser jag vara en del av min yrkesutövning. Hur detta gör mig till en nolla är för mig oklart, men jag ber om ursäkt för den raljanta tonen i mitt tidigare inlägg.

Om mitt svar fortfarande är otydligt ska jag gärna förtydliga mig ytterligare.

Av: Kristian Grönqvist

Kristian Grönqvist — Mon, 26 Oct 2009 10:27:09 +0000

v.s.b. ( vilket skulle bevisas)

Av: lg

lg — Sun, 25 Oct 2009 11:38:15 +0000

David, markus och Kristian – tack för tre obegripliga svar

Av: Kristian Grönqvist

Kristian Grönqvist — Sun, 25 Oct 2009 05:54:10 +0000

Hej Ig

Vilken tur att Du inte valde läraryrket. Skolan hade nog inte farit särskilt väl av ideologin” den som har mest pengar när den dör, har vunnit”.
Men det är förmodligen en uppfattning Du inte kan omfatta.

Av: markus

markus — Sat, 24 Oct 2009 22:30:26 +0000

Hihi

Känslan är ömsesidig, den dag jag lämnar skolan skulle du få komma med en jäkla fin förklaring för att jag skulle vara intresserad av att arbeta med dig som chef, lg.

Men eftersom jag stortrivs så finns det nog goda chanser att vi slipper varann, du och jag.

Av: Om att förstatliga skolan och dagens lärare « Magistern

Om att förstatliga skolan och dagens lärare « Magistern — Sat, 24 Oct 2009 06:07:08 +0000

[...] Ekonomistas konstateras det att lärarkårens minskade status till stora delar sammanfaller med [...]

Av: David "nollan" Rosenlund

David "nollan" Rosenlund — Fri, 23 Oct 2009 10:49:30 +0000

lg: Jag tackar för komplimangen.

Huruvida lönen är hög eller låg avgörs i relation till någon annan yrkesgrupps lönenivå. Som T.J skriver ovan är lärarna ett stort kollektiv, vilket kan vara en orsak till att lönenivån sänkts i relation till andra akademiska yrkesgrupper.

Att arbeta som lärare handlar inte bara om att grubbla på den ”låga” lönenivån, störas av”alla” ouppfostrade ungdomar eller att få sitt arbete ”obstruerat” av okunniga skolledare. Det kan även handla om att med ett genuint intresse för sina ämnen i kombination med en önskan om att förbereda det uppväxande släktet för dess framtid skapa en inspirerande och utvecklande undervisning.

Men det är klart, en sådan inställning säger en hel del om min ”förmåga till perspektiv och att ta in kunskap som är allmänt spridd i samhället.”

Av: lg

lg — Wed, 21 Oct 2009 15:07:34 +0000

Johan – ja dessa klagomål har man ju hört i årtionden från lärare (en av mina föräldrar är lärare så jag har hört det åtminstone sedan mitten/slutet på 80-talet när jag började uppmärksamma sådant). Ändå fortsätter folk söka till läraryrket. Säger ju en del om de som söker sig dits förmåga till perspektiv och att ta in kunskap som är allmänt spridd i samhället. Och med sådana nollor anställda, vad kan man förvänta sig av barn och ungdomar som ska ledsagas till kunskap osv?

Skulle inte förvåna mig om 10-25% av eleverna i en genomsnittlig teoretisk gymnasieklass är attraktivare på arbetsmarknaden dagen efter studenten än en lärare med ”normal” CV som skulle söka sig till en annan bransch. Jag har visst anställningsansvar och skulle jag stöta på en fd lärare (det hoppas jag verkligen jag slipper!) skulle denna individ behöva ha en OERHÖRT bra förklaring till varför han/hon valde lärarbanan för att jag alls skulle vara intresserad av att gå vidare i anställnigsprocessen.