She said on ‘Snillen Speculerar’ that when she was at UCLA, women were not allowed to study calculus. I am as old as Ms Ostrom, and there were women at the engineering school I attended in Chicago. I also took an advanced engineering course at UCLA, and it was obvious to me that women had studied calculus at UCLA since the stone age.

Lyssna istället på intervjun med henne.
http://nobelprize.org/mediaplayer/index.php?id=1188

och se hennes föreläsning på Stockholms universitet från i tisdags.
http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2009/ostrom-lecture.html

Men sen påminner han ändå om statens roll vid förvaltningen av gemensamma resurser:

”Det visar sig att för att brukarna alls skall kunna koordinera sig är de ofta beroende av att staten skapar strukturella förutsättningar för detta, t ex genom att skapa fungerande beslutsforum för brukarna och bidra till administrationen av regelsystemen. Enligt vad hon själv skriver har det i de ”lyckade fallen” varken var ensidigt politiska/centrala eller ensidigt privata/individuella arrangemang som används utan ”omfattande blandningar av offentliga och privata regleringsinstrument” .”

Det kanske räcker med att säga att Ostrom, om inte vederlagt Hobbes teori helt, så definitivt ruckat på den genom att t ex visa på de fall generationer av brukare i hundratals år styrt utnyttjandet av gemensamma resurser. För under sådana tidsspann kan vi anta att staternas betydelse varierat.

Men rucka teorier är gott nog i samhällsvetenskap.

Jag har sett ett par föreläsningar med henne, senast i tisdags, och måste säga att hon är en de mest inspirerande och den mest charmerande toppforskare jag sett. En statsvetenskapens (eller närmare bestämt, den politiska ekonomins) Birgit Cullberg.

Och en sak till. Det är intressant hur snabbt hennes genombrott 1990 märktes i kursplanerna och kurslitteraturlistorna. Jag har nog haft hennes texter i 5 delkurser på olika nivåer i olika ämnen. Jag har svårt att komma på någon annan författare som återkommit så ofta.