Med den utgångspunkten så säger jag; ja, jag menar att inte ens den mest intelligenta person har en aning om hur man ska använda språket om h*n bara har lärt sig glosor och grammatikregler.

På samma sätt har man ingen aning om hur man ska lösa en uppgift i verkliga livet om man bara har lärt sig mekanisk räkning.

Att föreslå att eleverna ska sitta och utföra mekaniska uppgifter utan mening fram till 3-4 terminen på högskola/universitet tycker jag är förkastligt.

Den där kreativiteten du skriver om är helt enkelt skitsnack. Om grundskolan och de studieförberedande gymnasieprogrammen ägnade sig åt “grundforskning”, dvs ganska mekanisk kunskap skulle universiteten både kunna börja på en högre nivå och utveckla kreativiteten 3-4 terminen. Det är först då man har tillräckligt höga kunskaper i ett ämne för att verkligen kunna förstå det.

Vet ej hur dessa test var utformade.

Sedan beror ju vår inställning till detta till viss del på vilken åldersgrupp vi tänker oss. Jag är lärare i grundskolan och där har jag i stort sett bara bevittnat problem med att lärarna är för inriktade på provens mekaniska delar. Kanske för att jag dessutom jobbar med de elever som har svårt att nå målen för G, och då nöjer sig lärarna med att de lär sig de mekaniska delarna… Det är enklare att lära dem mekanik utan tanke bakom än att börja med den grundläggande försåelsen. Det får jag försöka ta hand om…

Att använda denna typ av resultat som grund för lönessättning är jag i grunden positiv till. Jag tror dock att det måste vara en del av många. Dessutom är det viktigt att det finns skolledare som kan hantera denna typ av individuell lönesättning på ett professionellt sätt.

Christer: Det finns forskning som visar att de nationella proven i matematik på gymnasienivå fokuserar på just kreativ matematik men att lärarnas undervisning inte gör det. De undervisar istället eleverna den enkelt mätbara, icke kreativa matematiken. Så om lärarna undervisade för proven skulle, enligt undersökningen, eleverna lära sig den kreativa matematik de nu inte ges chansen att lära sig.

Läs mer på: http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A20000000DOr7EAG

Extern rättning blir mycket enkelt och billigt om proven görs i flervalsform, då man i så fall kan ha maskinell rättning.

Tyvärr finns det nackdelar med flervalsprov, men de är knappast så stora som man i allmänhet föreställer sig i Sverige.

Jag skulle därför vilja se en lösning där man använder kvalitativt goda externt rättade flervalsprov, men där man samtidigt har en stor medvetenhet om att resultaten vare sig återspeglar eller är tänkta att återspegla allt som är viktigt i skolan eller ens kanske merparten av vad som är viktigt inom ett enskilt ämne. (och med tanke på det allmänna klimatet i Sverige borde detta inte bli svårt att uppnå)

Denna utvärderingsforskning hade kunnat bli betydligt mer omfattande om det bara funnits data. Att data inte finns beror på medvetna val av både regeringar och kontrollerande myndigheter som Skolverket. Just nu håller exempelvis Skolverket på att obstruera insamlingen av provresultaten i åk 3 och 5. Ett litet ljus i mörkret är att det åtminsone håller på att skapas ett nationellt elevregister så att vi vet vilken skola eleverna gått på. Det har hittills saknats vilket är en smärre skandal. Inte minst då man betänker att uppgifterna faktiskt samlats in men kasserats så fort den aggregerade statistiken sammanställts.