Tack for klargorandet. Jag haller med dig i fragan om laginkomsttagarnas skuldsattning och den finansiella krisen. En strikt tillampning av kreditrating-systemet har i USA hade forhindrat den excessiva utlaningen pa hypotekslanemarknaden. Men pa grund av den federala regeringens sponsring av hypotekslan urholkades den mekanismen tills den i princip inte betydde nagot alls. Nar det var som varst kunde man fa ett bostadslan pa kreditrating 480 (allt under 600 ar “bad credit”) och det utan kontantinsats om man hittade ratt lanemaklare. Tricket var det s.k. “seller hold second” som innebar att saljaren de facto lanade koparen till kontantinsatsen. Det ledde till en inflatering ar priserna sa att marknadspriset blev 100 procent av vad en kopare med bad credit kunde lana. Resten, “seller hold second”-delen, blev till en formell del av priset som bankerna tog med i sina bocker bara for att kunna skriva ut ett lan till nagon med dalig eller usel kreditrating. Eftersom de flesta med sa har daligt kredit jobbade langst ner i arbetsmarknaden akte de oftast ut forst nar konjunkturen vande.

Om vi ändå ska diskutera den fråga du tar upp tror jag att svaret i hög utsträckning beror på vad vi menar med “skuldkvot”: brutto- eller nettoskulder, i förhållande till inkomst eller förmögenhet, jämfört med andra i samma åldersgrupp?

Varifran far du uppgiften att amerikanska laginkomsttagare ar hart skuldsatta? All statistik jag sett och anvant i min egen forskning pekar pa att skuldkvoten hos amerikanska hushall stiger med inkomsten.

Hur som helst tycker jag att man inte ska bedöma de amerikanska stimulanserna våren/sommaren 2008 enbart utifrån den direkta effekten på hushållens konsumtion. En delkomponent i krisen är ju att amerikanska hushåll (särskilt låginkomsttagare) har varit hårt skuldsatta. Så skatteåtebäringarna kan ju ha varit framgångsrika om de medfört lägre skuldsättning. Sedan måste detta förstås vägas mot kostnaden i termer av högre offentlig skuldsättning (som ju också är en del av krisproblematiken) och även mot andra stimulanser som kanske/förmodligen hade varit mer effektiva. Shapiro och Slemrods papper är som sagt endast en preliminär utvärdering — bättre studier kommer förhoppningsvis i takt med att mer data blir tillgängliga.

Y⇈ = C↑ + I↑ + G (?) + NX↑

Eftersom konsumtionen i alla fall inte sjunker pga skattesänkningen och av avbetalningen av lån borde ju även en skattesänkning som leder till att en del av sänkningen tas i anspråk för ökat sparande öka Y, åtminstone på lite sikt, eller?

Exec sum: Vi vet inte.

The only purpose of economics is to explain why what was not foreseen was inevitable.

Varför bara små-hatta på det där ynkliga viset budgeten då alla ändå vet att det alltid är mest synd om de som tjänar mest stålars?

Ta även bort rösträtten för alla fattig-pensionärer som bara vill sträva bakåt till de tider som en gång för alla är förbi.